Advanced

PREFERENSER - Hur effektiva är EU:s tullförmåner för fattiga stater?

Åhman, Joachim (2004)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar de handelspreferenser - tullnedsättningar - som EU ger till u-länder, genom de båda preferenssystemen Generalized Scheme of Preferences (GSP) och Cotonouavtalet. Det förstnämnda systemet är en unilateral, allmän ordning med tullförmåner som EU tillhandahåller för i stort sett alla u-länder, medan det sistnämnda är ett brett utvecklingspolitiskt samarbetsavtal mellan EU-staterna och deras forna kolonier. Preferenserna i de båda systemen skiljer sig åt. Basen i GSP är den allmänna ordningen, vilken omfattar nästan alla u-länder. Denna ordning delar upp varorna i grupperna icke känsliga och känsliga. För den första kategorin beviljas tullfrihet, och för den andra begränsade tullnedsättningar. Många av varorna som ingår i... (More)
Uppsatsen behandlar de handelspreferenser - tullnedsättningar - som EU ger till u-länder, genom de båda preferenssystemen Generalized Scheme of Preferences (GSP) och Cotonouavtalet. Det förstnämnda systemet är en unilateral, allmän ordning med tullförmåner som EU tillhandahåller för i stort sett alla u-länder, medan det sistnämnda är ett brett utvecklingspolitiskt samarbetsavtal mellan EU-staterna och deras forna kolonier. Preferenserna i de båda systemen skiljer sig åt. Basen i GSP är den allmänna ordningen, vilken omfattar nästan alla u-länder. Denna ordning delar upp varorna i grupperna icke känsliga och känsliga. För den första kategorin beviljas tullfrihet, och för den andra begränsade tullnedsättningar. Många av varorna som ingår i den sistnämnda kategorin härrör från de, för u-länderna, viktiga områdena jordbruk och TEKO (textil och konfektion). Utöver den allmänna ordningen finns ett antal andra ordningar som ger extra tullförmåner i syfte att stödja vissa intressen (exempelvis miljöskydd, eller de fattigaste staternas utveckling). I Cotonouavtalet ges i stort sett samma preferenser till alla länder som omfattas. Tullfrihet gäller för industrivaror, inklusive TEKO. För jordbruks-produkter är förmånerna emellertid begränsade, genom olika typer av kvoter och nivåer på nedsättningarna. Under de kommande åren skall preferenserna i avtalet bytas ut mot regionala frihandelsavtal med de forna kolonierna. Dessa skall börja gälla från och med 2008, och kommer att innebära att de aktuella länderna får sänka sina egna tullar, för att EU skall sänka sina. Syftet är att systemet skall bli förenligt med reglerna i WTO. Efter genomgången av de båda preferenssystemen har ett antal slut-satser kunnat dras i uppsatsen. För det första är det tydligt att systemen, genom olika typer av skyddsklausuler, är anpassade för att begränsningar av tullförmånerna skall kunna vidtas - om EU:s gemensamma marknad riskerar att hotas. Generellt sett framgår att unionen inte vill acceptera för stor konkurrens på områdena jordbruk och TEKO. Vidare har det visat sig att preferenserna i många fall är svåra för u-länderna att utnyttja, främst på grund av de komplicerade ursprungsbestämmelserna. Slutligen har preferenssystemens förhållande till den internationella handelsrätten undersökts. Konstateras kan att Cotonouavtalet, liksom sina föregångare Lomé-konventionerna, levt farligt med sina preferenser. Däremot kommer förmodligen de nya regionala frihandelsavtalen att vara förenliga med WTO:s regler. För GSP:s del har konstaterats att det finns vissa problem när det gäller kravet på att systemet skall vara icke-diskriminerande. De delar av arrangemanget som endast är öppet för ett begränsat antal u-länder rimmar illa med den internationella handelsrätten, och kommer troligen att behöva ändras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åhman, Joachim
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt, Förvaltningsrätt, Utrikeshandelsrätt
language
Swedish
id
1563224
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563224,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar de handelspreferenser - tullnedsättningar - som EU ger till u-länder, genom de båda preferenssystemen Generalized Scheme of Preferences (GSP) och Cotonouavtalet. Det förstnämnda systemet är en unilateral, allmän ordning med tullförmåner som EU tillhandahåller för i stort sett alla u-länder, medan det sistnämnda är ett brett utvecklingspolitiskt samarbetsavtal mellan EU-staterna och deras forna kolonier. Preferenserna i de båda systemen skiljer sig åt. Basen i GSP är den allmänna ordningen, vilken omfattar nästan alla u-länder. Denna ordning delar upp varorna i grupperna icke känsliga och känsliga. För den första kategorin beviljas tullfrihet, och för den andra begränsade tullnedsättningar. Många av varorna som ingår i den sistnämnda kategorin härrör från de, för u-länderna, viktiga områdena jordbruk och TEKO (textil och konfektion). Utöver den allmänna ordningen finns ett antal andra ordningar som ger extra tullförmåner i syfte att stödja vissa intressen (exempelvis miljöskydd, eller de fattigaste staternas utveckling). I Cotonouavtalet ges i stort sett samma preferenser till alla länder som omfattas. Tullfrihet gäller för industrivaror, inklusive TEKO. För jordbruks-produkter är förmånerna emellertid begränsade, genom olika typer av kvoter och nivåer på nedsättningarna. Under de kommande åren skall preferenserna i avtalet bytas ut mot regionala frihandelsavtal med de forna kolonierna. Dessa skall börja gälla från och med 2008, och kommer att innebära att de aktuella länderna får sänka sina egna tullar, för att EU skall sänka sina. Syftet är att systemet skall bli förenligt med reglerna i WTO. Efter genomgången av de båda preferenssystemen har ett antal slut-satser kunnat dras i uppsatsen. För det första är det tydligt att systemen, genom olika typer av skyddsklausuler, är anpassade för att begränsningar av tullförmånerna skall kunna vidtas - om EU:s gemensamma marknad riskerar att hotas. Generellt sett framgår att unionen inte vill acceptera för stor konkurrens på områdena jordbruk och TEKO. Vidare har det visat sig att preferenserna i många fall är svåra för u-länderna att utnyttja, främst på grund av de komplicerade ursprungsbestämmelserna. Slutligen har preferenssystemens förhållande till den internationella handelsrätten undersökts. Konstateras kan att Cotonouavtalet, liksom sina föregångare Lomé-konventionerna, levt farligt med sina preferenser. Däremot kommer förmodligen de nya regionala frihandelsavtalen att vara förenliga med WTO:s regler. För GSP:s del har konstaterats att det finns vissa problem när det gäller kravet på att systemet skall vara icke-diskriminerande. De delar av arrangemanget som endast är öppet för ett begränsat antal u-länder rimmar illa med den internationella handelsrätten, och kommer troligen att behöva ändras.},
  author       = {Åhman, Joachim},
  keyword      = {EG-rätt,Förvaltningsrätt,Utrikeshandelsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {PREFERENSER - Hur effektiva är EU:s tullförmåner för fattiga stater?},
  year         = {2004},
}