Advanced

Arbetsdomstolens partsammansättning - rättvisa eller godtycke

Åkerberg, Gustav (2005)
Department of Law
Abstract
Kritiken mot Arbetsdomstolen har de senaste åren koncentrerats kring dess sammansättning i lönediskrimineringstvister på grund av kön. Även i tvister där den ena parten är oorganiserad har Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasatts. Det är denna kritik och den bakomliggande problematiken som jag behandlar i detta arbete. När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen deltar normalt sju ledamöter. Fyra av de sju ledamöterna utgörs av representanter från arbetsmarknadens parter. De är således i majoritet i domstolen. Det bör i sammanhanget påpekas att det bara är de mest inflytelserika arbetsmarknadsorganisationerna som finns representerade i domstolen. Arbetsdomstolen inrättades för att slita tvister mellan de stora arbetsmarknadsorganisationerna... (More)
Kritiken mot Arbetsdomstolen har de senaste åren koncentrerats kring dess sammansättning i lönediskrimineringstvister på grund av kön. Även i tvister där den ena parten är oorganiserad har Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasatts. Det är denna kritik och den bakomliggande problematiken som jag behandlar i detta arbete. När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen deltar normalt sju ledamöter. Fyra av de sju ledamöterna utgörs av representanter från arbetsmarknadens parter. De är således i majoritet i domstolen. Det bör i sammanhanget påpekas att det bara är de mest inflytelserika arbetsmarknadsorganisationerna som finns representerade i domstolen. Arbetsdomstolen inrättades för att slita tvister mellan de stora arbetsmarknadsorganisationerna och på så sätt fungera som en balansbräda mellan utpräglade arbetstagar- och arbetsgivarintressen. Efter rättegångsreformen 1974 och stiftandet av jämställdhetslagen 1980 utökades Arbetsdomstolens jurisdiktion markant. Ett problem uppstår då Arbetsdomstolen inte längre bara skall tillgodose arbetsmarknadsparternas intressen utan även individens. Statistiken visar att det är svårt att vinna framgång i en tvist som rör lönediskriminering på grund av kön. Det kan till viss del förklaras genom att de kollektivavtalsbärande organisationerna givits en framträdande roll i Arbetsdomstolen. Den svenska modellen och den utpräglade partsautonomin har resulterat i att lönebildningen i Sverige i de allra flesta fall regleras genom kollektivavtal. Kollisionen mellan individens och kollektivets intresse blir här märkbar. Skulle Arbetsdomstolen finna att en arbetstagare med lön enligt kollektivavtal blivit diskriminerad skulle detta kunna få konsekvenser för hela kollektivavtalet. Jag anser att den bästa lösningen på problematiken vore att förändra Arbetsdomstolens sammansättning i lönediskrimineringstvister. Mitt förslag är att man avskaffar partsrepresentationen i dessa mål. Problematiken kring de oorganiserade arbetstagarna och arbetsgivarna har sin utgångspunkt i det faktum att dessa inte är representerade i Arbetsdomstolen. Ett stående argument för Arbetsdomstolens sammansättning är att den skapar förtroende hos arbetsmarknadens parter. Argumentet har dock inte samma bäring i förhållande till dem som valt att stå utanför de mest inflytelserika arbetsmarknadsorganisationerna. Man kan fråga sig om det är rimligt att en oorganiserad part skall få sin tvist prövad av en domstol som kan förmodas innehålla motstående intressen. Denna fråga har varit uppe till prövning i Europadomstolen. I Kellermanmålet fastslog en oenig domstol att Arbetsdomstolens partssammansättning i detta mål inte kunde sägas strida mot Europakonventionens krav på en rättvis rättegång. För att komma tillrätta med problematiken på detta område vore den bästa lösningen enligt min mening att även i denna typ av tvister avskaffa intresserepresentationen i Arbetsdomstolen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åkerberg, Gustav
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1563227
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563227,
  abstract     = {Kritiken mot Arbetsdomstolen har de senaste åren koncentrerats kring dess sammansättning i lönediskrimineringstvister på grund av kön. Även i tvister där den ena parten är oorganiserad har Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasatts. Det är denna kritik och den bakomliggande problematiken som jag behandlar i detta arbete. När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen deltar normalt sju ledamöter. Fyra av de sju ledamöterna utgörs av representanter från arbetsmarknadens parter. De är således i majoritet i domstolen. Det bör i sammanhanget påpekas att det bara är de mest inflytelserika arbetsmarknadsorganisationerna som finns representerade i domstolen. Arbetsdomstolen inrättades för att slita tvister mellan de stora arbetsmarknadsorganisationerna och på så sätt fungera som en balansbräda mellan utpräglade arbetstagar- och arbetsgivarintressen. Efter rättegångsreformen 1974 och stiftandet av jämställdhetslagen 1980 utökades Arbetsdomstolens jurisdiktion markant. Ett problem uppstår då Arbetsdomstolen inte längre bara skall tillgodose arbetsmarknadsparternas intressen utan även individens. Statistiken visar att det är svårt att vinna framgång i en tvist som rör lönediskriminering på grund av kön. Det kan till viss del förklaras genom att de kollektivavtalsbärande organisationerna givits en framträdande roll i Arbetsdomstolen. Den svenska modellen och den utpräglade partsautonomin har resulterat i att lönebildningen i Sverige i de allra flesta fall regleras genom kollektivavtal. Kollisionen mellan individens och kollektivets intresse blir här märkbar. Skulle Arbetsdomstolen finna att en arbetstagare med lön enligt kollektivavtal blivit diskriminerad skulle detta kunna få konsekvenser för hela kollektivavtalet. Jag anser att den bästa lösningen på problematiken vore att förändra Arbetsdomstolens sammansättning i lönediskrimineringstvister. Mitt förslag är att man avskaffar partsrepresentationen i dessa mål. Problematiken kring de oorganiserade arbetstagarna och arbetsgivarna har sin utgångspunkt i det faktum att dessa inte är representerade i Arbetsdomstolen. Ett stående argument för Arbetsdomstolens sammansättning är att den skapar förtroende hos arbetsmarknadens parter. Argumentet har dock inte samma bäring i förhållande till dem som valt att stå utanför de mest inflytelserika arbetsmarknadsorganisationerna. Man kan fråga sig om det är rimligt att en oorganiserad part skall få sin tvist prövad av en domstol som kan förmodas innehålla motstående intressen. Denna fråga har varit uppe till prövning i Europadomstolen. I Kellermanmålet fastslog en oenig domstol att Arbetsdomstolens partssammansättning i detta mål inte kunde sägas strida mot Europakonventionens krav på en rättvis rättegång. För att komma tillrätta med problematiken på detta område vore den bästa lösningen enligt min mening att även i denna typ av tvister avskaffa intresserepresentationen i Arbetsdomstolen.},
  author       = {Åkerberg, Gustav},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsdomstolens partsammansättning - rättvisa eller godtycke},
  year         = {2005},
}