Litterära fortsättningsverk - en studie i upphovsrätt
(2002)Department of Law
- Abstract
- En nödvändig förutsättning för ett fortsättningsverks existens är beroendet av ett originalverk. Detta beroende medför inspiration och lån från originalverkets handling och karaktärer m.m. Beroendet aktualiserar därmed en rad upphovsrättsliga spörsmål. Utmärkande för fortsättningsproblematiken är emellertid att dessa spörsmål sällan eller aldrig diskuterats i Sverige. Problematiken ligger därför lika mycket i bristen på diskussion som i oklarheten angående dess rättsliga kategorisering. Uppsatsen behandlar därför fortsättningsproblematiken ur tre olika vinklar. Uppsatsen diskuterar avsaknaden av idéskydd i svensk rätt och dess betydelse för nyttjandet av originalverk. Idé- och konceptskydd, likt det amerikanska, torde inte vara möjligt i... (More)
- En nödvändig förutsättning för ett fortsättningsverks existens är beroendet av ett originalverk. Detta beroende medför inspiration och lån från originalverkets handling och karaktärer m.m. Beroendet aktualiserar därmed en rad upphovsrättsliga spörsmål. Utmärkande för fortsättningsproblematiken är emellertid att dessa spörsmål sällan eller aldrig diskuterats i Sverige. Problematiken ligger därför lika mycket i bristen på diskussion som i oklarheten angående dess rättsliga kategorisering. Uppsatsen behandlar därför fortsättningsproblematiken ur tre olika vinklar. Uppsatsen diskuterar avsaknaden av idéskydd i svensk rätt och dess betydelse för nyttjandet av originalverk. Idé- och konceptskydd, likt det amerikanska, torde inte vara möjligt i svensk rätt. Idéskyddsproblematiken angränsar emellertid till spörsmål om fritt nyttjande, bearbetning och plagiat. En viktig fråga är således i vilken utsträckning ett originalverk kan nyttjas, utan att nyttjandet kan anses vara ett intrång/plagiat. Min slutsats är att det faktum att fortsättningsverket är beroende av originalverket, medför att det sällan är fråga om fritt nyttjande. Fortsättningsverk torde ofta balansera mellan att kategoriseras som bearbetning eller plagiat. Det som avgör vilken kategori det kan anses tillhöra är fortsättningsverkets självständighet från originalverket, samt i vilken utsträckning fortsättningsförfattaren bidragit med individuellt skapande och originalitet. Bedömningen måste ske utifrån förutsättningarna i det individuella fallet. Fortsättningsverk aktualiserar även spörsmål om droit moral. Respekträtten är här av stor betydelse, då det torde anses kränkande mot ett originalverks upphovsman om fortsättningsverket bidrar till att förvränga upphovsmannens budskap och konstnärliga intention. Detta kan ske genom att originalverket eller dess karaktärers öden förvrängs i strid med originalförfattarens intentioner, eller sätts i ett sammanhang som kan anses främmande. Den amerikanska rättsutvecklingen har skapat möjlighet att erhålla upphovsrättsligt skydd av ett verks ''total concept and feel'', alltså en form av konceptskydd. Detta innebär att ett originalverk kan ha skydd mot att någon nyttjar sammansättningen av intriger m.m. Vidare finns möjlighet till skydd mot ett alltför omfattande beroende av ett originalverk, jmfr. ovan. Den tyska rättsutvecklingen har präglats av diskussion om fortsättningsverk och droit moral. Det högaktuella rättsfallet ''Laras Tochter'' präglas dock av överväganden om fritt nyttjande. Min tolkning är emellertid att USA bjuder ett striktare skydd av originalverk än tysk rätt. Svensk upphovsrätt visar större likheter med den tyska. Anledning finns därför att låta svensk rätt i första hand inspireras av Tyskland vad gäller fortsättningsproblematiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563236
- author
- Åkesson, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1563236
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563236,
abstract = {{En nödvändig förutsättning för ett fortsättningsverks existens är beroendet av ett originalverk. Detta beroende medför inspiration och lån från originalverkets handling och karaktärer m.m. Beroendet aktualiserar därmed en rad upphovsrättsliga spörsmål. Utmärkande för fortsättningsproblematiken är emellertid att dessa spörsmål sällan eller aldrig diskuterats i Sverige. Problematiken ligger därför lika mycket i bristen på diskussion som i oklarheten angående dess rättsliga kategorisering. Uppsatsen behandlar därför fortsättningsproblematiken ur tre olika vinklar. Uppsatsen diskuterar avsaknaden av idéskydd i svensk rätt och dess betydelse för nyttjandet av originalverk. Idé- och konceptskydd, likt det amerikanska, torde inte vara möjligt i svensk rätt. Idéskyddsproblematiken angränsar emellertid till spörsmål om fritt nyttjande, bearbetning och plagiat. En viktig fråga är således i vilken utsträckning ett originalverk kan nyttjas, utan att nyttjandet kan anses vara ett intrång/plagiat. Min slutsats är att det faktum att fortsättningsverket är beroende av originalverket, medför att det sällan är fråga om fritt nyttjande. Fortsättningsverk torde ofta balansera mellan att kategoriseras som bearbetning eller plagiat. Det som avgör vilken kategori det kan anses tillhöra är fortsättningsverkets självständighet från originalverket, samt i vilken utsträckning fortsättningsförfattaren bidragit med individuellt skapande och originalitet. Bedömningen måste ske utifrån förutsättningarna i det individuella fallet. Fortsättningsverk aktualiserar även spörsmål om droit moral. Respekträtten är här av stor betydelse, då det torde anses kränkande mot ett originalverks upphovsman om fortsättningsverket bidrar till att förvränga upphovsmannens budskap och konstnärliga intention. Detta kan ske genom att originalverket eller dess karaktärers öden förvrängs i strid med originalförfattarens intentioner, eller sätts i ett sammanhang som kan anses främmande. Den amerikanska rättsutvecklingen har skapat möjlighet att erhålla upphovsrättsligt skydd av ett verks ''total concept and feel'', alltså en form av konceptskydd. Detta innebär att ett originalverk kan ha skydd mot att någon nyttjar sammansättningen av intriger m.m. Vidare finns möjlighet till skydd mot ett alltför omfattande beroende av ett originalverk, jmfr. ovan. Den tyska rättsutvecklingen har präglats av diskussion om fortsättningsverk och droit moral. Det högaktuella rättsfallet ''Laras Tochter'' präglas dock av överväganden om fritt nyttjande. Min tolkning är emellertid att USA bjuder ett striktare skydd av originalverk än tysk rätt. Svensk upphovsrätt visar större likheter med den tyska. Anledning finns därför att låta svensk rätt i första hand inspireras av Tyskland vad gäller fortsättningsproblematiken.}},
author = {{Åkesson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Litterära fortsättningsverk - en studie i upphovsrätt}},
year = {{2002}},
}