Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Anseendeskyddet En studie i det rättsliga skyddet för ett varumärkes egenvärde

Åsbrink, Per (2002)
Department of Law
Abstract
Varumärkets ekonomiska betydelse har ökat avsevärt den senaste tiden. Marknadens aktörer fäster allt större tilltro till sina kännetecken och det bedrivs en ständigt ökande handel i form av varumärkeslicensiering o d. En förutsättning för att upprätthålla denna tilltro är att det rättsliga systemet kan tillhandahålla ett adekvat legalt skydd för varumärkets nyfunna position. Det främsta skyddet för varumärkets egenvärde står idag att finna i det s k anseendeskyddet. Anseendeskyddets rättsliga konstruktion är emellertid oklar och dess när-mare innehåll långt ifrån givet. Detta har givit upphov till en betydande rättsosäkerhet. För det första har frågan om vilka varumärken som kan tillerkännas anseendeskydd varit föremål för omfattande... (More)
Varumärkets ekonomiska betydelse har ökat avsevärt den senaste tiden. Marknadens aktörer fäster allt större tilltro till sina kännetecken och det bedrivs en ständigt ökande handel i form av varumärkeslicensiering o d. En förutsättning för att upprätthålla denna tilltro är att det rättsliga systemet kan tillhandahålla ett adekvat legalt skydd för varumärkets nyfunna position. Det främsta skyddet för varumärkets egenvärde står idag att finna i det s k anseendeskyddet. Anseendeskyddets rättsliga konstruktion är emellertid oklar och dess när-mare innehåll långt ifrån givet. Detta har givit upphov till en betydande rättsosäkerhet. För det första har frågan om vilka varumärken som kan tillerkännas anseendeskydd varit föremål för omfattande debatt. Debattens relevans har decimerats till följd av ett EG-rättsligt avgörande i frågan, men de gemenskapsrättsliga utlåtandena är knappast entydiga. För det andra är det svenska anseendeskyddet uppbyggt på den s k förväxlingsläran, vars principer inte lämpar sig för varumärkets nya skyddsbehov. Den svenska lagtextens explicita förväxlingskrav står dessutom i uppenbar strid med den gemenskapsrättsliga regleringen på området. För det tredje saknar de svenska domstolarna den gemenskapsrättsliga möjligheten att fatta mer marknadsanpassade och skälighetsbaserade beslut. Sammantaget uppvisar det svenska anseendeskyddet ett flertal brister och tillkortakommanden. Majoriteten av dessa problem kommer undanröjas i och med den kommande lagändringen, men oklarheterna gör sig gällande även på gemenskapsrättslig nivå. Två kontroversiella frågor är exempelvis huruvida anseendeskyddet är tillämpligt inom varuslagslikheten, samt om ett intrång i strid med anseendeskyddet kräver skaderisk eller faktisk skada. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åsbrink, Per
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1563257
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563257,
  abstract     = {{Varumärkets ekonomiska betydelse har ökat avsevärt den senaste tiden. Marknadens aktörer fäster allt större tilltro till sina kännetecken och det bedrivs en ständigt ökande handel i form av varumärkeslicensiering o d. En förutsättning för att upprätthålla denna tilltro är att det rättsliga systemet kan tillhandahålla ett adekvat legalt skydd för varumärkets nyfunna position. Det främsta skyddet för varumärkets egenvärde står idag att finna i det s k anseendeskyddet. Anseendeskyddets rättsliga konstruktion är emellertid oklar och dess när-mare innehåll långt ifrån givet. Detta har givit upphov till en betydande rättsosäkerhet. För det första har frågan om vilka varumärken som kan tillerkännas anseendeskydd varit föremål för omfattande debatt. Debattens relevans har decimerats till följd av ett EG-rättsligt avgörande i frågan, men de gemenskapsrättsliga utlåtandena är knappast entydiga. För det andra är det svenska anseendeskyddet uppbyggt på den s k förväxlingsläran, vars principer inte lämpar sig för varumärkets nya skyddsbehov. Den svenska lagtextens explicita förväxlingskrav står dessutom i uppenbar strid med den gemenskapsrättsliga regleringen på området. För det tredje saknar de svenska domstolarna den gemenskapsrättsliga möjligheten att fatta mer marknadsanpassade och skälighetsbaserade beslut. Sammantaget uppvisar det svenska anseendeskyddet ett flertal brister och tillkortakommanden. Majoriteten av dessa problem kommer undanröjas i och med den kommande lagändringen, men oklarheterna gör sig gällande även på gemenskapsrättslig nivå. Två kontroversiella frågor är exempelvis huruvida anseendeskyddet är tillämpligt inom varuslagslikheten, samt om ett intrång i strid med anseendeskyddet kräver skaderisk eller faktisk skada.}},
  author       = {{Åsbrink, Per}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Anseendeskyddet En studie i det rättsliga skyddet för ett varumärkes egenvärde}},
  year         = {{2002}},
}