Advanced

Bland det kända och okända – Fornlämningars situation och omhändertagande idag

Lundström Nilsson, Belinda LU (2010) ARKM04 20101
Department of Archaeology and Ancient History
Abstract (Swedish)
I min studie problematiserar jag hur omhändertagandet av fornlämningar varierar, med utgångspunkt från kända och okända lämningar. Omhändertagandet har många olika aspekter; allt från röjning av vegetation, förhinder av slitage och publikanpassning till tillgängliggörande, synliggörande och bruk av fornlämningen. Jag jämför en känd lämning, Ales stenar, med mer okända lämningar; gravhögar ur vardagslandskapet i Malmös utkant. Detta gör jag utifrån befintliga skötselplaner, lagar och regler och generella riktlinjer för omhändertagande, funna ur olika litteratur.
Sedan undersöker jag bland annat hur dessa fornlämningar upplevs, hur miljön kring lämningen är, skötseln av dem, eventuella hot och deras bevarandesituation.
Skillnaderna... (More)
I min studie problematiserar jag hur omhändertagandet av fornlämningar varierar, med utgångspunkt från kända och okända lämningar. Omhändertagandet har många olika aspekter; allt från röjning av vegetation, förhinder av slitage och publikanpassning till tillgängliggörande, synliggörande och bruk av fornlämningen. Jag jämför en känd lämning, Ales stenar, med mer okända lämningar; gravhögar ur vardagslandskapet i Malmös utkant. Detta gör jag utifrån befintliga skötselplaner, lagar och regler och generella riktlinjer för omhändertagande, funna ur olika litteratur.
Sedan undersöker jag bland annat hur dessa fornlämningar upplevs, hur miljön kring lämningen är, skötseln av dem, eventuella hot och deras bevarandesituation.
Skillnaderna mellan känd och mindre känd lämning finns, men det finns även vissa likheter. Men bara för att en lämning är känd eller okänd betyder inte det att man ska dra förhastade slutsatser kring dess situation, utan att det även kan variera från fall till fall.
De riktlinjer för skötsel som finns följs i nästan alla av mina studerade fall, men är ganska enkla och man kan önska att de var mer fylliga. Kända lämningar har en bättre omhändertagandesituation både ur praktiskt och abstrakt synpunkt, medan de okända ofta lider på grund av att de är obrukade och osynliga, något man måste göra något åt i större grad, detta genom att man redan i planeringsstadiet av en exploatering tar större hänsyn till abstrakta former av omhändertagande och införlivar lämningen mer i det nutida samhället och miljön, vilket skulle kunna gynna både fornlämningen, de som bor där och exploatörer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundström Nilsson, Belinda LU
supervisor
organization
course
ARKM04 20101
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
kulturarvsbruk, fornvård, kulturmiljlövård, kulturarv, fornlämningar
language
Swedish
id
1579283
date added to LUP
2010-08-19 14:26:33
date last changed
2010-08-19 14:26:33
@misc{1579283,
  abstract     = {I min studie problematiserar jag hur omhändertagandet av fornlämningar varierar, med utgångspunkt från kända och okända lämningar. Omhändertagandet har många olika aspekter; allt från röjning av vegetation, förhinder av slitage och publikanpassning till tillgängliggörande, synliggörande och bruk av fornlämningen. Jag jämför en känd lämning, Ales stenar, med mer okända lämningar; gravhögar ur vardagslandskapet i Malmös utkant. Detta gör jag utifrån befintliga skötselplaner, lagar och regler och generella riktlinjer för omhändertagande, funna ur olika litteratur. 
Sedan undersöker jag bland annat hur dessa fornlämningar upplevs, hur miljön kring lämningen är, skötseln av dem, eventuella hot och deras bevarandesituation. 
Skillnaderna mellan känd och mindre känd lämning finns, men det finns även vissa likheter. Men bara för att en lämning är känd eller okänd betyder inte det att man ska dra förhastade slutsatser kring dess situation, utan att det även kan variera från fall till fall.  
De riktlinjer för skötsel som finns följs i nästan alla av mina studerade fall, men är ganska enkla och man kan önska att de var mer fylliga. Kända lämningar har en bättre omhändertagandesituation både ur praktiskt och abstrakt synpunkt, medan de okända ofta lider på grund av att de är obrukade och osynliga, något man måste göra något åt i större grad, detta genom att man redan i planeringsstadiet av en exploatering tar större hänsyn till abstrakta former av omhändertagande och införlivar lämningen mer i det nutida samhället och miljön, vilket skulle kunna gynna både fornlämningen, de som bor där och exploatörer.},
  author       = {Lundström Nilsson, Belinda},
  keyword      = {kulturarvsbruk,fornvård,kulturmiljlövård,kulturarv,fornlämningar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bland det kända och okända – Fornlämningars situation och omhändertagande idag},
  year         = {2010},
}