Alkoholism i arbetslivet ur arbetsgivarperspektiv - Hur långt går rehabiliteringsansvaret?
(2010) HARM02 20101Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Samtidigt som Sverige saknar en sammanhållen alkoholpolitisk lagstiftning är alkoholmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Syftet i uppsatsen är att utreda reglerna kring alkoholism i arbetslivet och utifrån reglerna dra slutsatser om hur långt arbetsgivarens arbetsrättsliga rehabiliteringsansvar går. För arbetsgivare ligger det ett betydande ekonomiskt intresse i att inte rehabilitera arbetstagare med alkoholproblem mer än de måste enligt gällande rätt.
Huvudregeln när det gäller alkoholism hos arbetstagare är att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Alkoholism anses vara en sjukdom och sjukdom betraktas inte vara saklig grund för uppsägning. De principer som tillämpas vid sjukdom ska gälla vilket innebär att... (More) - Samtidigt som Sverige saknar en sammanhållen alkoholpolitisk lagstiftning är alkoholmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Syftet i uppsatsen är att utreda reglerna kring alkoholism i arbetslivet och utifrån reglerna dra slutsatser om hur långt arbetsgivarens arbetsrättsliga rehabiliteringsansvar går. För arbetsgivare ligger det ett betydande ekonomiskt intresse i att inte rehabilitera arbetstagare med alkoholproblem mer än de måste enligt gällande rätt.
Huvudregeln när det gäller alkoholism hos arbetstagare är att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Alkoholism anses vara en sjukdom och sjukdom betraktas inte vara saklig grund för uppsägning. De principer som tillämpas vid sjukdom ska gälla vilket innebär att arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera arbetstagaren. Det betyder vidare att arbetsgivaren måste göra omplaceringsutredning och bedriva anpassningsarbete. Uppsägning betraktas som det yttersta medlet när alla andra möjligheter är uttömda. Detta synsätt medför att en tung börda läggs på arbetsgivaren. Vilka åtgärder som kan krävas av arbetsgivaren är beroende av vilka resurser denne har att tillgå. Sjukdom kan emellertid medföra en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse. Om så är fallet kan nedsättningen av arbetsförmågan åberopas som grund för uppsägning.
Arbetsdomstolen gör en tredelning vid fall av arbetstagare med alkoholproblem. Uppdelningen består av sjukdom bestående i kronisk alkoholism, arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av okynne missbrukar alkohol i arbetet och arbetstagare som är beroende av alkohol men som inte är kronisk alkoholist. I de fall då en arbetstagare vid något enstaka tillfälle uppträder berusad bör det inte utgöra grund för uppsägning. Undantag är tjänstens karaktär. Om beteendet upprepas ska arbetsgivaren däremot inte behöva acceptera det.
När frågan om uppsägning på grund av alkoholproblem uppkommer är ofta osäkerheten stor om hur det enskilda fallet ska bedömas juridiskt. Frågan om arbetsgivare går längre än de behöver i sina rehabiliteringsinsatser kommer att analyseras. Likaså ställs frågan om det är ekonomiskt lönsamt för arbetsgivare att dra in på rehabilitering vid alkoholism i förhållande till eventuella processkostnader. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1615127
- author
- Jönsson, Emma LU
- supervisor
- organization
- course
- HARM02 20101
- year
- 2010
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- uppsägning av personliga skäl., rehabiliteringsansvar, sjukdom, Alkoholism, alkoholberoende
- language
- Swedish
- id
- 1615127
- date added to LUP
- 2010-06-26 17:13:45
- date last changed
- 2010-06-26 17:13:45
@misc{1615127,
abstract = {{Samtidigt som Sverige saknar en sammanhållen alkoholpolitisk lagstiftning är alkoholmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Syftet i uppsatsen är att utreda reglerna kring alkoholism i arbetslivet och utifrån reglerna dra slutsatser om hur långt arbetsgivarens arbetsrättsliga rehabiliteringsansvar går. För arbetsgivare ligger det ett betydande ekonomiskt intresse i att inte rehabilitera arbetstagare med alkoholproblem mer än de måste enligt gällande rätt.
Huvudregeln när det gäller alkoholism hos arbetstagare är att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Alkoholism anses vara en sjukdom och sjukdom betraktas inte vara saklig grund för uppsägning. De principer som tillämpas vid sjukdom ska gälla vilket innebär att arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera arbetstagaren. Det betyder vidare att arbetsgivaren måste göra omplaceringsutredning och bedriva anpassningsarbete. Uppsägning betraktas som det yttersta medlet när alla andra möjligheter är uttömda. Detta synsätt medför att en tung börda läggs på arbetsgivaren. Vilka åtgärder som kan krävas av arbetsgivaren är beroende av vilka resurser denne har att tillgå. Sjukdom kan emellertid medföra en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse. Om så är fallet kan nedsättningen av arbetsförmågan åberopas som grund för uppsägning.
Arbetsdomstolen gör en tredelning vid fall av arbetstagare med alkoholproblem. Uppdelningen består av sjukdom bestående i kronisk alkoholism, arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av okynne missbrukar alkohol i arbetet och arbetstagare som är beroende av alkohol men som inte är kronisk alkoholist. I de fall då en arbetstagare vid något enstaka tillfälle uppträder berusad bör det inte utgöra grund för uppsägning. Undantag är tjänstens karaktär. Om beteendet upprepas ska arbetsgivaren däremot inte behöva acceptera det.
När frågan om uppsägning på grund av alkoholproblem uppkommer är ofta osäkerheten stor om hur det enskilda fallet ska bedömas juridiskt. Frågan om arbetsgivare går längre än de behöver i sina rehabiliteringsinsatser kommer att analyseras. Likaså ställs frågan om det är ekonomiskt lönsamt för arbetsgivare att dra in på rehabilitering vid alkoholism i förhållande till eventuella processkostnader.}},
author = {{Jönsson, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Alkoholism i arbetslivet ur arbetsgivarperspektiv - Hur långt går rehabiliteringsansvaret?}},
year = {{2010}},
}