Beteendeåtaganden vid företagskoncentrationer

Abstract

Parties to a merger often need to change their original transaction plan because the commission’s investigation shows that the merger would lead to significant impediments of the effective competition on the common market. The Commission prefers the undertakings to divest such businesses or assets necessary to permanently maintain or restore an effective competition on the common market. However, this type of structural commitment is not the only type of remedy available to the parties. This thesis aims at, by way of a study of application, presenting and analyzing the conditions that must be met in order for the undertakings to be able to offer behavioural commitments under the European merger control. To enable such study an attempt is being made to define the term behavioural commitment. The thesis presents case law from the Court of Justice, the General Court and decisions, relevant for the purpose of this thesis, from the past ten years made by the Commission.

To give the reader an overview of the European merger control an initial presentation is given of the most substantial components of the legal framework. The chapter contains a description of the SIEC-test and of the provisions relating to the proceedings under the merger control. The presentation then turns to the legal grounds and requirements that apply to the possibility for the undertakings to offer commitments. The core of the thesis consists of the fourth chapter where the characteristics of and the application of behavioural commitments are discussed.

The final chapter recapitulates the findings made in the previous study. It is concluded that there is a difference between the definitions made by, on the one hand the European courts, and on the other hand the Commission, on what constitutes a behavioural commitment. This is unfortunate from a terminological point of view but above all it creates uncertainty as to which commitments that are to be attached as conditions or obligations to a Commission decision. This uncertainty may cause consequences to the undertakings if they do not comply with the commitments since the sanctions differ depending on whether a breach is being made to a condition or an obligation. If a condition is not being complied with, the clearance decision is void and the pre-merger situation should be restored. As this thesis notes, this automatic voidness is not a consequence when breaching an obligation. If not a more uniform interpretation of what constitutes a behavioural commitment can be made by the Commission and the European courts, then at least a clarifying statement from the Commission, of its view on behavioural commitments, would increase predictability for the undertakings to the merger.

No general formula of the necessary criterion for the possibility to offer a behavioural commitment can be presented. It is concluded though, that access remedies are a frequent type of behavioural commitment in Commission decision and especially within the passenger air service sector. It is also concluded that behavioural commitments complements structural remedies well, especially divestment remedies. For instance, the less permanent characteristics of behavioural commitments, as opposed to structural commitments, can in fact be a positive feature since it better deals with the problem of predicting market development.

Abstract (Swedish)

Parterna till en företagskoncentration måste ofta ändra den planerade transaktionen för att kommissionen anser att den påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen inom gemenskapen. Kommissionen ser helst att de berörda företagen erbjuder sig att avyttra en verksamhet för att på så vis på ett permanent sätt upprätthålla eller återställa konkurrensen på marknaden. Denna typ av strukturellt korrigerande åtgärd är dock inte den enda möjlighet som står till buds för parterna. Uppsatsen syftar till att genom en studie av domar och beslut redogöra och analysera förutsättningarna för beteendeåtaganden inom ramen för den europeiska koncentrationskontrollen. För att möjliggöra en sådan studie görs ett försök att definiera begreppet beteendeåtagande. Uppsatsen presenterar praxis från EU-domstolen samt för uppsatsen relevanta beslut från kommissionen från de senaste tio åren.

För att ge läsaren en överblick av den europeiska koncentrationskontrollen presenteras inledningsvis en redogörelse för de mest väsentliga komponenterna av regelverket. Avsnittet redogör bl.a. för kommissionens SIEC-test och för de bestämmelser som omgärdar förfarandet. I nästföljande avsnitt fokuserar framställningen på de legala grunder och krav som gäller för möjligheten att erbjuda åtaganden. Kärnan i uppsatsen utgörs av det fjärde kapitlet där egenskaperna hos och tillämpningen av beteendeåtaganden behandlas.

Det avslutande kapitlet presenterar uppsatsens slutsatser. Här konstateras att det råder en diskrepans mellan å ena sidan EU-domstolens uttalanden om vad som utgör ett beteendeåtagande och å andra sidan kommissionens uppfattning i frågan. Detta är olyckligt ur begreppsteoretisk utgångspunkt, men framför allt skapar det rättsosäkerhet kring frågan om vilka åtaganden som ska förenas som villkor respektive ålägganden till ett beslut om godkännande från kommissionen. Denna oklarhet kan få konsekvenser för de berörda företagen. Efterlevs inte åtaganden som enligt kommissionen ska utgöra villkor ska beslutet varigenom koncentrationen godkändes upphävas. Beslutet är då ogiltigt och konkurrenssituationen ska återställas till ursprungsläget. Ett beslut om godkännande ska dock inte upphävas per automatik om det enbart rör sig om bristande efterlevnad av ålägganden. En mer enhetlig tolkning, av vad som ska anses utgöra ett beteendeåtagande, mellan EU-domstolen och kommissionen vore önskvärt. Så länge detta inte kan bli verklighet skulle ett klargörande från kommissionen i fråga om dess syn på beteendeåtaganden medföra större förutsebarhet för de berörda företagen.

Utifrån en analys av kommissionens praxis är slutsatsen att någon generell formel inte kan presenteras över exakt vilka kriterier som ska föreligga för möjligheten till beteendeåtaganden. Beteendeinriktade åtgärder i form av tillträdesåtaganden är frekvent förekommande i kommissionens praxis och särskilt god framstår möjligheten vara att få igenom dessa inom passagerarflygssektorn. I övrigt noteras att beteendeåtaganden i många ärenden förekommer som komplement till strukturella åtaganden, och särskilt till avyttringsåtaganden. Till sist diskuteras möjligheten att den mindre permanenta egenskapen hos ett beteendeinriktat åtagande, i förhållande till ett strukturellt åtagande, inte enbart behöver utgöra ett problem. Möjligtvis är flexibilitet en fördel på svårförutspådda marknader.

• author: Lundgren, Emil
• supervisor: Katarina Olsson
• organization: Department of Law
• course: JURM01 20101
• year: 2010
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Konkurrensrätt
• language: Swedish
• id: 1628125
• date added to LUP: 2010-07-13 19:09:15
• date last changed: 2010-07-13 19:09:15