Screening för livmoderhalscancer versus ingen screening – en kostnadsnyttoanalys
(2007)Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige idag. Varje år insjuknar ca 450 kvinnor i livmoderhalscancer och utav dem är det ungefär 150 kvinnor som dör av cancern. Sedan 1960-talet när screening för livmoderhalscancer infördes i Sverige har man varje år kunnat upptäcka cancer och cellförändringar på ett tidigt stadium vilket har räddat många kvinnors liv. Det nationella screeningprogrammet innebär att kvinnor mellan 23 och 60 år kallas på regelbundna cellprovskontroller vart tredje till femte år. 30 000 kvinnor får varje år ett positivt testresultat som innebär att det kallas till ett uppföljningsbesök för att mera noga undersöka de eventuella cellförändringarna. Av dessa kvinnor är det ungefär 25 % som... (More)
- Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige idag. Varje år insjuknar ca 450 kvinnor i livmoderhalscancer och utav dem är det ungefär 150 kvinnor som dör av cancern. Sedan 1960-talet när screening för livmoderhalscancer infördes i Sverige har man varje år kunnat upptäcka cancer och cellförändringar på ett tidigt stadium vilket har räddat många kvinnors liv. Det nationella screeningprogrammet innebär att kvinnor mellan 23 och 60 år kallas på regelbundna cellprovskontroller vart tredje till femte år. 30 000 kvinnor får varje år ett positivt testresultat som innebär att det kallas till ett uppföljningsbesök för att mera noga undersöka de eventuella cellförändringarna. Av dessa kvinnor är det ungefär 25 % som behöver behandling medan resten kallas igen inom tre till fem år. Cellprovskontrollerna och de många falskt positiva testresultaten skapar oro, stress och ångest för många kvinnor. Detta är något som det inte har tagits hänsyn till i tidigares studiers kostnadseffektanalyser. Tidigare forskning i ämnet påvisar screeningens kostnadseffektivitet och den kostnadseffektanalys som utförs i denna uppsats visar även ett kostnadssparande resultat. Dock tar detta resultat ingen hänsyn till livskvalitet utan relateras endast till vunna levnadsår. Syftet med uppsatsen är därför att försöka utvidga kostnadseffektanalysen med en kostnadsnyttoanalys där kvinnornas livskvalitet värderas och relateras till de aktuella kostnaderna i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Resultatet visar att screening för livmoderhalscancer fortfarande är kostnadseffektivt och kostnaden per QALY: s beräknas till 165 300 kr. Vilket innebär att den extra kostnaden per QALY för en kvinna som genomgår regelbunden screening i Sverige är 165 300 kronor i jämförelse med fallet att hon inte genomgår någon screening alls. En hel del antagande görs i uppsatsen i brist på bättre information och för att förenkla beräkningar, vilket sedan diskuteras i det avslutande kapitlet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1644065
- author
- Ceihagen, Carolin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- screening, kostnadsnyttoanalys, Nyckelord: Livmoderhalscancer, cellprov, livskvalitet, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
- language
- Swedish
- id
- 1644065
- date added to LUP
- 2007-04-10 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-05 13:05:11
@misc{1644065,
abstract = {{Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige idag. Varje år insjuknar ca 450 kvinnor i livmoderhalscancer och utav dem är det ungefär 150 kvinnor som dör av cancern. Sedan 1960-talet när screening för livmoderhalscancer infördes i Sverige har man varje år kunnat upptäcka cancer och cellförändringar på ett tidigt stadium vilket har räddat många kvinnors liv. Det nationella screeningprogrammet innebär att kvinnor mellan 23 och 60 år kallas på regelbundna cellprovskontroller vart tredje till femte år. 30 000 kvinnor får varje år ett positivt testresultat som innebär att det kallas till ett uppföljningsbesök för att mera noga undersöka de eventuella cellförändringarna. Av dessa kvinnor är det ungefär 25 % som behöver behandling medan resten kallas igen inom tre till fem år. Cellprovskontrollerna och de många falskt positiva testresultaten skapar oro, stress och ångest för många kvinnor. Detta är något som det inte har tagits hänsyn till i tidigares studiers kostnadseffektanalyser. Tidigare forskning i ämnet påvisar screeningens kostnadseffektivitet och den kostnadseffektanalys som utförs i denna uppsats visar även ett kostnadssparande resultat. Dock tar detta resultat ingen hänsyn till livskvalitet utan relateras endast till vunna levnadsår. Syftet med uppsatsen är därför att försöka utvidga kostnadseffektanalysen med en kostnadsnyttoanalys där kvinnornas livskvalitet värderas och relateras till de aktuella kostnaderna i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Resultatet visar att screening för livmoderhalscancer fortfarande är kostnadseffektivt och kostnaden per QALY: s beräknas till 165 300 kr. Vilket innebär att den extra kostnaden per QALY för en kvinna som genomgår regelbunden screening i Sverige är 165 300 kronor i jämförelse med fallet att hon inte genomgår någon screening alls. En hel del antagande görs i uppsatsen i brist på bättre information och för att förenkla beräkningar, vilket sedan diskuteras i det avslutande kapitlet.}},
author = {{Ceihagen, Carolin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Screening för livmoderhalscancer versus ingen screening – en kostnadsnyttoanalys}},
year = {{2007}},
}