En historia om emigration och giftermål, 1860-1900. En jämförelse av Jönköpings, Örebro och Västerbottens län.
(2007)Department of Economic History
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen tar sin utgångspunkt i slutet av 1800-talet. Perioden karaktäriserades av en kraftfull och snabb emigration, främst till USA. Ett annat förtecken var strukturella förändringar inom jordbruket, som innebar att allt färre fick möjlighet att gifta sig. Uppsatsens avser att studera emigrationens effekter på giftermålen. Emigrationen var såväl könsselektiv som åldersselektiv. Två tänkbara scenarion uppstår. Det ena är att det blev lättare att erhålla ett jobb och därmed gifta sig. Det andra är att den könsselektiva emigrationen medförde svårigheter att hitta en tillgänglig partner, vilket därmed gjorde det svårare att gifta sig. Genomförandet bygger på att tre län med en varierande emigration jämförs. Vidare bygger jämförelsen på att... (More)
- Uppsatsen tar sin utgångspunkt i slutet av 1800-talet. Perioden karaktäriserades av en kraftfull och snabb emigration, främst till USA. Ett annat förtecken var strukturella förändringar inom jordbruket, som innebar att allt färre fick möjlighet att gifta sig. Uppsatsens avser att studera emigrationens effekter på giftermålen. Emigrationen var såväl könsselektiv som åldersselektiv. Två tänkbara scenarion uppstår. Det ena är att det blev lättare att erhålla ett jobb och därmed gifta sig. Det andra är att den könsselektiva emigrationen medförde svårigheter att hitta en tillgänglig partner, vilket därmed gjorde det svårare att gifta sig. Genomförandet bygger på att tre län med en varierande emigration jämförs. Vidare bygger jämförelsen på att befolkningsstrukturen, giftermålsmarknaden, lönerna och tillgången på jord. Studiens resultat tyder på att var fortsatt svårt att gifta sig, trots den stora emigrationen. En stor andel i 45-50 årsåldern var fortsatt ogifta. Den genomsnittliga giftermålsåldern var också högre i de län som uppvisade en hög emigration. Detta indikerar att emigrationen inte räckte för att underlätta möjligheterna för att ingå äktenskap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1644120
- author
- Bergenfeldt, Fredrik
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Emigration, Befolkningsstruktur, Giftermålsmarknad, Löner, Jordtillgång, Social and economic history, Ekonomisk och social historia
- language
- Swedish
- id
- 1644120
- date added to LUP
- 2007-09-11 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-05 13:00:11
@misc{1644120,
abstract = {{Uppsatsen tar sin utgångspunkt i slutet av 1800-talet. Perioden karaktäriserades av en kraftfull och snabb emigration, främst till USA. Ett annat förtecken var strukturella förändringar inom jordbruket, som innebar att allt färre fick möjlighet att gifta sig. Uppsatsens avser att studera emigrationens effekter på giftermålen. Emigrationen var såväl könsselektiv som åldersselektiv. Två tänkbara scenarion uppstår. Det ena är att det blev lättare att erhålla ett jobb och därmed gifta sig. Det andra är att den könsselektiva emigrationen medförde svårigheter att hitta en tillgänglig partner, vilket därmed gjorde det svårare att gifta sig. Genomförandet bygger på att tre län med en varierande emigration jämförs. Vidare bygger jämförelsen på att befolkningsstrukturen, giftermålsmarknaden, lönerna och tillgången på jord. Studiens resultat tyder på att var fortsatt svårt att gifta sig, trots den stora emigrationen. En stor andel i 45-50 årsåldern var fortsatt ogifta. Den genomsnittliga giftermålsåldern var också högre i de län som uppvisade en hög emigration. Detta indikerar att emigrationen inte räckte för att underlätta möjligheterna för att ingå äktenskap.}},
author = {{Bergenfeldt, Fredrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En historia om emigration och giftermål, 1860-1900. En jämförelse av Jönköpings, Örebro och Västerbottens län.}},
year = {{2007}},
}