Advanced

Landskapsekologisk undersökning av ädellövskogen i östra Vätterbranterna

Adamsson, Linda (2010) In Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
Abstract
The “Eastern slopes of Lake Vättern” is an area situated in the municipality of Jönköping in southern Sweden. The area has a high level of biodiversity of which much is bound to mixed broad-leaved deciduous trees and forests and contains species that are unique for this area in Sweden. The area is a candidate to become a biosphere reserve under the Unesco Man and Biosphere program. One ambition in the biosphere candidate area is to develop methods for nature conservation using a landscape perspective. The aim of this landscape ecological study is to provide a background on which decisions on nature conservation strategies can be made for the potential biosphere area. Analyses have been made using GIS and landscape indices. Patches with... (More)
The “Eastern slopes of Lake Vättern” is an area situated in the municipality of Jönköping in southern Sweden. The area has a high level of biodiversity of which much is bound to mixed broad-leaved deciduous trees and forests and contains species that are unique for this area in Sweden. The area is a candidate to become a biosphere reserve under the Unesco Man and Biosphere program. One ambition in the biosphere candidate area is to develop methods for nature conservation using a landscape perspective. The aim of this landscape ecological study is to provide a background on which decisions on nature conservation strategies can be made for the potential biosphere area. Analyses have been made using GIS and landscape indices. Patches with broad-leaved deciduous forest or presence of broad-leaved deciduous trees were categorized based on data from inventories and remote sensing. Analyses showed that mixed broad-leaved deciduous forest is a rare forest type in the biosphere candidate area. Connectivity indices showed that the forest patches has a high level of fragmentation. Calculations from Euclidian nearest neighbor index showed a distance that is very problematic for many species to disperse over (more than 1.5 kilometers) for the inventoried forest-patches, a When including areas with presence of broad-leaved deciduous trees and data from remote sensing the distances were shorter (ranging from 200 to 300 meters). The distance of 200 meter is one that even insect species with very low dispersal capacity has a chance to successfully disperse over. The distance of 200 meters was hence chosen as radius for connectivity index calculations. The results showed low percentages (around 0.30 to 0.70 %) for all categories calculated. The fractal dimension calculations indicated relatively simple shapes of the patches and were very similar for all categories calculated (forest and presence of trees). This implies that edge effect is generally not very notable in the patches.
The conclusions of this study are that mixed broad-leaved deciduous forest is a rare forest type that is fragmented in the study area which can make some rare species with low dispersal capacities vulnerable. More knowledge on the rare species, their dispersal abilities and population structure is however necessary for this study to be useful for the practical nature conservation in the Eastern slopes of Vättern biosphere candidate area. (Less)
Abstract (Swedish)
Ett av Sveriges sexton miljömål är att bevara den biologiska mångfalden, alltså den mångfald av växt- och djurarter som lever i vårt land. Ett stort hot mot den biologiska mångfalden är fragmentering av de ekosystem där djuren och växterna lever. Vad innebär då fragmentering av ett ekosystem? Enkelt uttryckt kan man se fragmentering som att dela upp ett sammanhängande ekosystem i mindre utspridda delar. För djur och växter betyder detta att arealerna de har att leva på blir mindre och, om de utspridda delarna ligger långt ifrån varandra, att det blir svårt för dem att sprida sig mellan dem. Mer kanter ger också en ökad så kallad kanteffekt i landskapet, men den kan vara både positiv och negativ för olika arter.
I den här studien har... (More)
Ett av Sveriges sexton miljömål är att bevara den biologiska mångfalden, alltså den mångfald av växt- och djurarter som lever i vårt land. Ett stort hot mot den biologiska mångfalden är fragmentering av de ekosystem där djuren och växterna lever. Vad innebär då fragmentering av ett ekosystem? Enkelt uttryckt kan man se fragmentering som att dela upp ett sammanhängande ekosystem i mindre utspridda delar. För djur och växter betyder detta att arealerna de har att leva på blir mindre och, om de utspridda delarna ligger långt ifrån varandra, att det blir svårt för dem att sprida sig mellan dem. Mer kanter ger också en ökad så kallad kanteffekt i landskapet, men den kan vara både positiv och negativ för olika arter.
I den här studien har fragmenteringen av ädellövskogen i Östra Vätterbranterna undersökts. Östra Vätterbranterna är en av fyra kandidater till att bli ett biosfärsområde inom Unescos program ”Man and Biosphere”. Biosfärsområden ska vara modellområden för hållbar utveckling.
Ädellövskog är skog med trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn och är faktiskt vår artrikaste skogstyp. Så är även fallet i Östra Vätterbranterna, där den innehåller den största biologiska mångfalden. Det är därför viktigt att undersöka hur det står till med ädellövskogen och de arter som lever där: Hur ser ädellövskogens utbredning ut i Östra Vätterbranterna? Är det möjligt för de hotade arterna att sprida sig mellan områdena med ädellövskog? Är kanteffekten stor eller liten? Den här studien undersöker dessa frågor med hjälp av geografiska informationssystem (GIS), som är datorprogram för hantering och analyser av kartor, och landskapsindex, som är matematiska formler som används för att sätta siffror på bland annat fragmenteringen och kanteffekten i landskapet.
Studien visar att ädellövskogen är en ovanlig naturtyp som inte utgör en stor andel av hela Östra Vätterbranterna. Den är också fragmenterad, och det är mycket få av patcherna som ligger närmare varandra än 200 meter. Därför är det svårt för arter som inte kan sprida sig längre än så att kunna bevaras i området på längre sikt. För den biologiska mångfalden är det inte bra eftersom många av de arterna tillhör våra mest hotade. För arter med ett längre spridningsavstånd är resultaten inte lika negativa. Kanteffekten är enligt denna studie inte så stor, men resultaten av de indexberäkningarna var svårtolkade. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Adamsson, Linda
supervisor
organization
alternative title
Landscape ecological study of mixed broad-leaved deciduous forest in the Eastern slopes of Lake Vättern
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
fragmentering, östra Vätterbranterna, ädellövskog, GIS, landskapsindex, landskapsekologi, geografi, naturgeografi, biologisk mångfald, biodiversitet
publication/series
Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
report number
183
language
Swedish
id
1852669
date added to LUP
2011-03-15 11:52:13
date last changed
2011-12-20 11:56:03
@misc{1852669,
  abstract     = {The “Eastern slopes of Lake Vättern” is an area situated in the municipality of Jönköping in southern Sweden. The area has a high level of biodiversity of which much is bound to mixed broad-leaved deciduous trees and forests and contains species that are unique for this area in Sweden. The area is a candidate to become a biosphere reserve under the Unesco Man and Biosphere program. One ambition in the biosphere candidate area is to develop methods for nature conservation using a landscape perspective. The aim of this landscape ecological study is to provide a background on which decisions on nature conservation strategies can be made for the potential biosphere area. Analyses have been made using GIS and landscape indices. Patches with broad-leaved deciduous forest or presence of broad-leaved deciduous trees were categorized based on data from inventories and remote sensing. Analyses showed that mixed broad-leaved deciduous forest is a rare forest type in the biosphere candidate area. Connectivity indices showed that the forest patches has a high level of fragmentation. Calculations from Euclidian nearest neighbor index showed a distance that is very problematic for many species to disperse over (more than 1.5 kilometers) for the inventoried forest-patches, a When including areas with presence of broad-leaved deciduous trees and data from remote sensing the distances were shorter (ranging from 200 to 300 meters). The distance of 200 meter is one that even insect species with very low dispersal capacity has a chance to successfully disperse over. The distance of 200 meters was hence chosen as radius for connectivity index calculations. The results showed low percentages (around 0.30 to 0.70 %) for all categories calculated. The fractal dimension calculations indicated relatively simple shapes of the patches and were very similar for all categories calculated (forest and presence of trees). This implies that edge effect is generally not very notable in the patches.
The conclusions of this study are that mixed broad-leaved deciduous forest is a rare forest type that is fragmented in the study area which can make some rare species with low dispersal capacities vulnerable. More knowledge on the rare species, their dispersal abilities and population structure is however necessary for this study to be useful for the practical nature conservation in the Eastern slopes of Vättern biosphere candidate area.},
  author       = {Adamsson, Linda},
  keyword      = {fragmentering,östra Vätterbranterna,ädellövskog,GIS,landskapsindex,landskapsekologi,geografi,naturgeografi,biologisk mångfald,biodiversitet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser},
  title        = {Landskapsekologisk undersökning av ädellövskogen i östra Vätterbranterna},
  year         = {2010},
}