Stormskador : en fjärranalytisk studie av stormen Gudruns skogsskador och dess orsaker

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: Titta träden har trillat!
Efter stormen Gudruns ödeläggelse av de småländska skogarna i januari 2005 stod det klart att man behövde en metod för att snabb kunna bedöma skadornas omfattning. Genom att använda satellitbilder över delar av Kronobergs län från före och efter stormen kan man avgöra vilka områden som drabbats av skador. Eftersom skadorna är spridda över ett mycket stort område och vissa områden blivit helt nerblåsta och andra inte tagit någon skada alls, trots att vindhastigheten varit densamma, kan man ställa sig frågan om det finns andra saker som avgör ett skogspartis stormtålighet. De egenskaper som kan påverka hur känslig skogen är för starka vindar är topografi, (höjd och sluttning), markegenskaperna, (jordart mm.), bonitet, (hur mycket skogen kan växa), och det enskilda skogsbeståndets läge i landskapet.

Genom att använda ett vegetationsindex i samband med information om marktyp skapades en karta som klart framhävde de stormskadade områdena. När kartan kontrollerades i fält uppnåddes ett gott resultat. Det går dock inte att avgöra om skogen röjts före stormtillfället eller om den blåsts ner. Skadornas mönster över studieområdet visade på en minskning mot nordost. Detta kan bero på att landskapsbilden är mer sluten mot nordost och färre öppna ytor existerar för vinden att ta fart på, men även på att vindhastigheterna minskade mot nordost. Höjden visade på ett negativt samband. Detta kan möjligen förklaras med att landskapet höjer sig mot nordost samtidigt som landskapet är mer slutet och stormens styrka minskat i samma riktning. Vi får därmed mindre andel stormfälld skog på högre höjd. När det gäller sluttningar visade sig sluttningar mot vindriktningen ha större andel skador än flacka partier och läsluttningar. Detta kan te sig självklart men läsluttningar kan vara utsatta för kraftiga turbulenta vindar. Den huvudsakliga jordarten i området visade sig vara morän. Denna jordart har nästan alla stormskador. En trolig faktor till att det är så är att de övriga jordarna i området används som jordbruksmark och inte är skogsbeklädda. En annan viktig sak när det gäller jordar är att marken, pga. den milda vintern, inte var frusen under stormnatten. Därmed kunde inte extra stadga ges åt träden. De skadade och de oskadade områdenas bonitet kontrollerades och inga större skillnader kunde upptäckas. Det kan tyda på att boniteten inte spelar någon större roll i sammanhanget. De enskilda skogsbeståndens utsatthet för vind, vindexposition, kontrollerades. Det visade sig att områden som låg intill åkrar, hyggeskanter och övriga öppna ytor uppvisade mer än 2 ggr så stora skador som bestånd som låg mer skyddat. Även vägar kan utgöra ett problem då även dessa utgör ett avbrott en skogens yta och skapa en kant som vinden kan ta fatt i.

Sammanfattningsvis kan man säga att hela landskapsbilden spelar in för att skapa en stormskada alltifrån marktyp till det enskilda trädet. Det kan dock vara hur dåliga förhållande som helst för skogen för utan storm – ingen stormskada.

Abstract

One of the aims of this report is to evaluate three different methods for using satellite data in order to detect windthrows in forests. This research is made in the county Kronoberg in southern Sweden. The area was hit hard by the severe storm Gudrun 8-9 January 2005. A second aim with this report is to investigate which variables, excluding wind speed, that have contributed to the spatial pattern of wind throws in the landscape. The variables investigated are elevation, slope aspect, tree growth value, soil type and wind exposure.
The results of the detection show that differences in NDVI and land cover data is a good foundation when examining storm damages. When examining the spatial distribution the variable elevation showed a negative connection, probably regarding to the landscape structure, where the landscape becomes less fragmented with higher elevation. This could be connected to the examined variable wind exposure which shows that wind throws in open areas are larger and more frequent than wind throws in closed landscape areas are. Slope aspect showed that slopes against the wind were more exposed to storm damage than slopes away from the wind were. This might indicate that there has not been much turbulence. Tree growth values showed no differences between damaged and undamaged areas. Soil type was hard to examine because of moraine being the totally dominating soil type. A factor that probably has been important is that the soil was not frozen during the storm making the trees less stable.

Abstract (Swedish)

Ett av syftena med denna uppsats är att undersöka tre olika metoder att använda satellitdata för detektering av stormskador i skog. Undersökningen är gjord i Kronobergs län som drabbades hårt av stormen Gudrun den 8 – 9 januari 2005. Ett andra syfte undersöktes vilka variabler, förutom vind, som påverkat den spatiala spridningen av stormskador. De variabler som undersökts är; Höjd över havet, sluttningsriktning, bonitet, jordart och vindexponering. Resultatet av detektering av stormskador visar att förändringar i NDVI (Normalized Difference Vegetation Index) i samband med data om marktyp utgör en god grund för att detektera stormskador. Undersökningen visade på ett negativt samband mellan höjd över havet och stormskador genom att lägre höjer uppvisade större andel stormskadad skog. Detta negativa samband kan troligtvis kopplas samman med den undersökta variabeln vindexponering då de lägre liggande skogsbestånden troligen var mer exponerade för vinden eftersom landskapet uppvisade en större fragmentering i de lägre liggande områdena. Vindexponering är en viktig aspekt då skogsbestånd som gränsar till öppna ytor uppvisade större skador än skyddade områden. Sluttningsriktning visande sig spela en roll på så sätt att läsidor oftast var utsatta för betydligt mindre stormskador. Bonitetsmedelvärde mellan skadade och oskadade områden visade på en mycket liten skillnad. När det gäller jordart var denna svår att bedöma då morän är helt dominerande för skogsområdena. En långt viktigare aspekt för jordegenskaperna var det faktum att marken inte var frusen vid stormtillfället.

• author: Malmgren, Andreas
• supervisor: Lars Eklundh
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• alternative title: The storm “Gudrun” : a remote sensing study of storm damage and the causes thereof
• year: 2005
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: stormen Gudrun, stormskador, geografi, naturgeografi, NDVI
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 128
• language: Swedish
• id: 1962669
• date added to LUP: 2011-05-16 13:21:54
• date last changed: 2011-12-13 17:07:30