Advanced

Landskapsförändringen - hur ska den övervakas?

Mjöbo, Ylva (1989) In Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
Abstract (Swedish)
Det sker en allt snabbare förändring av landskapet. Urbaniseringen ökar hela tiden med bostadsbebyggelse, industrier, flygplatser och vägar för att nämna en del av det. Andra företeelser minskar istället i antal och utbredning såsom ängs- och hagmarker, lövskog, märgelgravar, åkerholmar, stengärden, bäckar med flera. Detta är allvarligt då växt- och djurarter utrotas och fler riskerar att försvinna. Meningen med uppsatsen har därför varit att studera olika metoder med vilka man kan registrera markanvändningen och att utarbeta en praktisk metod som kan användas till insamlande av information om både areella och linjära företeelser och deras förändring i tiden. Ett delmål var dessutom att studera vilka klasser som behövs i en informationsrik... (More)
Det sker en allt snabbare förändring av landskapet. Urbaniseringen ökar hela tiden med bostadsbebyggelse, industrier, flygplatser och vägar för att nämna en del av det. Andra företeelser minskar istället i antal och utbredning såsom ängs- och hagmarker, lövskog, märgelgravar, åkerholmar, stengärden, bäckar med flera. Detta är allvarligt då växt- och djurarter utrotas och fler riskerar att försvinna. Meningen med uppsatsen har därför varit att studera olika metoder med vilka man kan registrera markanvändningen och att utarbeta en praktisk metod som kan användas till insamlande av information om både areella och linjära företeelser och deras förändring i tiden. Ett delmål var dessutom att studera vilka klasser som behövs i en informationsrik landskapsinventering.
Vid jämförelse mellan olika datamaterial, det vill säga statistiska centralbyrån(SCB), flygbildsdata och satellitdata anser jag att flygbildsdata är det bästa medlet för inventering och kartering av landskapsförändrlngen. Detta motiverar jag med att linjära utsträckningar bara kan tolkas i detta material och för att det är möjligt att skilja på olika urbana företeelser med flygbilder. Linjära utsträckningar, till exempel skyddsplanteringar, dikeskanter, häckar och stengärden har stor betydelse för djur och växters möjlighet att sprida sig och behöver därför finnas med i en informationsrik landskapsinventering. Det är också betydelsefullt att övervaka hur de olika urbana företeelserna ökar i areal.
I slutet av uppsatsen beskriver jag en samplingsmetod med vilken både areella och linjära företeelser kan registreras. Den metoden innebär en punktsampling där punkterna är systematiskt utspridda över det aktuella området med 500 meters mellanrum. Vid dessa punkter tolkas de areella företeelserna. De linjära utsträckningarna karteras dock i småområden på l000x500 meter. På ett 25km2 stort område kan det vara lämpligt med sex stycken sådana rektanglar. Meningen är att punkterna och rektanglarna skall vara permanenta för att underlätta vid en förändrlngsstudie. I diskussionen kommer jag fram till att det skulle behövas cirka 150 arbetsdagar för att inventera och kartera Malmöhus län enligt den föreslagna samplingsmetoden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mjöbo, Ylva
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
geografi, naturgeografi, landskapsförändring
publication/series
Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
report number
13
language
Swedish
id
2173030
date added to LUP
2011-10-10 14:19:37
date last changed
2011-10-10 14:19:37
@misc{2173030,
  abstract     = {Det sker en allt snabbare förändring av landskapet. Urbaniseringen ökar hela tiden med bostadsbebyggelse, industrier, flygplatser och vägar för att nämna en del av det. Andra företeelser minskar istället i antal och utbredning såsom ängs- och hagmarker, lövskog, märgelgravar, åkerholmar, stengärden, bäckar med flera. Detta är allvarligt då växt- och djurarter utrotas och fler riskerar att försvinna. Meningen med uppsatsen har därför varit att studera olika metoder med vilka man kan registrera markanvändningen och att utarbeta en praktisk metod som kan användas till insamlande av information om både areella och linjära företeelser och deras förändring i tiden. Ett delmål var dessutom att studera vilka klasser som behövs i en informationsrik landskapsinventering.
Vid jämförelse mellan olika datamaterial, det vill säga statistiska centralbyrån(SCB), flygbildsdata och satellitdata anser jag att flygbildsdata är det bästa medlet för inventering och kartering av landskapsförändrlngen. Detta motiverar jag med att linjära utsträckningar bara kan tolkas i detta material och för att det är möjligt att skilja på olika urbana företeelser med flygbilder. Linjära utsträckningar, till exempel skyddsplanteringar, dikeskanter, häckar och stengärden har stor betydelse för djur och växters möjlighet att sprida sig och behöver därför finnas med i en informationsrik landskapsinventering. Det är också betydelsefullt att övervaka hur de olika urbana företeelserna ökar i areal.
I slutet av uppsatsen beskriver jag en samplingsmetod med vilken både areella och linjära företeelser kan registreras. Den metoden innebär en punktsampling där punkterna är systematiskt utspridda över det aktuella området med 500 meters mellanrum. Vid dessa punkter tolkas de areella företeelserna. De linjära utsträckningarna karteras dock i småområden på l000x500 meter. På ett 25km2 stort område kan det vara lämpligt med sex stycken sådana rektanglar. Meningen är att punkterna och rektanglarna skall vara permanenta för att underlätta vid en förändrlngsstudie. I diskussionen kommer jag fram till att det skulle behövas cirka 150 arbetsdagar för att inventera och kartera Malmöhus län enligt den föreslagna samplingsmetoden.},
  author       = {Mjöbo, Ylva},
  keyword      = {geografi,naturgeografi,landskapsförändring},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser},
  title        = {Landskapsförändringen - hur ska den övervakas?},
  year         = {1989},
}