Köphultssjöns tillstånd och omgivningens påverkan

Abstract

The condition of the lake Köphultssjön in southern Småland, Sweden, has been investigated. The lake is acidified and has been treated with lime.
The natural conditions that could be expected were assessed. The possible effects from land use (forestry, agriculture and peat extraction) acid rain, treatment with lime and discharge from sewage works were studied.
Water samples were taken in the lake system, Köphultssjön, Fedingesjön and Hannabadssjön. Sediment from Köphultssjön and Hannabadssjön (downstream) was analyzed. The extent of the drainage basins was assessed with the help ofa topographic map and the directions of the streams in the area.
The results show that Köphultssjön is still acidified, partly owing from drainage from bogs and humus rich soil. Acid rain greatly affects the area, because of the poor buffering capacity of the rock.
The other two lakes are less acidified since they receive less water from bogs and Hannabadssjön receives a more constant lime dosage.
Lime has improved the quality of the water in Köphultssjön, but can lead to an increase in the level of nutrients in sediments with the subsequent expansion of macrophytes such as reeds. The nutrient content of the lake was higher than expected since the area is poor in nutrients. This is due to the discharge from sewage works, agriculture, forestry, peat extraction and also to nitrogen pollution from the air.
The sediment layer in Köphultssjön is thick and compared with that in Hannabadssjön is more organic because of the supply of peat and humus. The acidity of the lake increases the precipitation of the organic substances.
The surface of Köphultssjön was lowered about 100 years ago which, together with present activities, has lead to the acceleration of the expansion of vegetation at the expense of the lake.

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att undersöka tillståndet i Köphultssjön i södra Småland och vilken påverkan omgivningen har på sjön. Sjön är drabbad av försurning och orsaker till och effekter av försurning undersöks. Eftersom sjön kalkas, studeras vilka effekter detta kan ha på sjön. Det har konstaterats att ett vassbälte breder ut sig i sjön och därför undersöks vilka orsaker som kan finnas till denna igenväxning. Det studeras även vilka effekter den markanvändning som finns i området, dvs skogsbruk, jordbruk och torvbrytning, kan ha på recipienter nedströms. Ett avloppsreningsverk har sitt utsläpp strax uppströms Köphultssjön och därför undersöks vilka effekter utsläpp från avloppsreningsverk kan ha på sjön, samt om det sjösänkningsföretag som utfördes på sjön för mer än 100 år sedan fortfarande kan ha effekter på sjön.
Provtagningar för att undersöka vattenkvaliteten av Köphultssjön samt en sjö uppströms, Fedingesjön, och en sjö nedströms, Hannabadssjön, utfördes. Tre sjöar undersöktes för att se hur vattenkvaliteten förändras nedströms. Genom att titta på vilka skillnader som finns på vattenkvaliteten i de olika sjöarna blir det lättare att avgöra vilka effekter markanvändningen har. Sediment påträffades i Köphultssjön och Hannabadssjön och sammansättningen analyserades.
Även längre tidsserier med mätdata om sjöarna från kommun och Länsstyrelse analyserades för de tre sjöarna.
Resultaten visar att Köphultssjön är en mycket försurad sjö. Detta beror på naturliga orsaker som att sjön tar emot vatten och humusämnen från närliggande mossar, men även antropogena orsaker som surt nedfall som påverkar området starkt på grund av berggrundens dåliga buffrande förmåga. Köphultssjön är surare än Fedingesjön och Hannabadssjön. Detta kan till exempel bero på att Hannabadssjön kalkas på ett mer kontinuerligt sätt än Köphultssjön och att Köphultssjön tar emot mer vatten från mossar. Kalkningen har förbättrat vattenkvaliteten i Köphultssjön. Kalkning kan dock leda till högre näringshalter i sedimentet och påskynda igenväxningen.
Näringshalterna i Köphultssjön är något högre än vad som kan förväntas i det näringsfattiga området. Källor till näring är utsläpp från avloppsreningsverk, jordbruk, skogsbruk och till viss del torvbruk och kvävenedfall. Förhöjda näringshalter i vattnet medför högre näringshalter i sedimentet och större möjligheter för vattenväxter att expandera. Köphultssjön har, jämfört med vad som påträffats i de andra sjöarna, ett mycket tjockare dylager. Jämfört med Hannabadssjön består dyn till större del av organiskt material i Köphultssjön. Detta kan bero på alla år av torvbruk som ökar sedimenttransporten. Även den naturliga avrinningen från mossar medför ett tillflöde av torv och humus. Surheten gör att mer humus fälls ut på botten. Hannabadssjön har till större andel minerogent material i dyn vilket tyder på större del tillrinning från minerogen mark. Sjösänkningsföretag grundar upp en sjö, förkortar sjöns livslängd och påskyndar igenväxning. Köphultssjön är på grund av mänsklig aktivitet för 100 år sedan och idag, drabbad av en accelererad igenväxning och försurning.

• author: Bemark, Maria
• supervisor: Nikolaos Solakius; Ulrik Mårtensson
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• year: 2002
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: geografi, naturgeografi, Köphultssjön, Småland
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 88
• language: Swedish
• id: 2223460
• date added to LUP: 2012-12-06 12:58:38
• date last changed: 2012-12-06 12:58:38