Dopundervisning i Svenska kyrkan: Från katekesundervisning till dagens undervisning. Vad säger församlingsinstruktioner och doppastoraler om dagens dopundervisning?

Abstract (Swedish)

Den här uppsatsen handlar om dopundervisning i Svenska kyrkan. Undersökningen börjar med en genomgång av hur dopundervisningen har sett ut från Jesus tid fram till idag.
Därefter görs först en komparativ innehållsanalys av äldre katekeser, Luthers lilla och stora katekes samt av tre andra katekeser som företrädare för Svenska kyrkan gav ut fram till 1980-talet. I dessa undersöker jag vad de grundläggande dopundervisningsämnena har varit. I undersökningen framkommer att följande ämnen var grundläggande för dopundervisningen: dopet, nattvarden, Herrens bön, de tio budorden och trons artiklar. Därefter studerar jag Lilla och Stora boken om kristen tro samt två nyare katekeser som även de är utgivna av företrädare för Svenska kyrkan. I jämförelse med den tidigare undersökningen finns det nu en förskjutning av vilka ämnen som är aktuella för dopundervisningen. De nya grundläggande dopundervisningsämnena är: dopet, nattvarden, bön, Bibeln, Jesus och tron.
Därefter studerar jag ett urval av antagna dokument av Svenska kyrkan. Dokumenten visar att det finns ett större fokus på hur undervisningen utformas, vem som har ansvar för den samt var dopundervisningen ska/kan ske. Vid studerandet av dessa dokument ser man även här en förskjutning av dopundervisningsämnena till: dopet, Jesus, tron, kyrkans liv, gudstjänst och andakt, religionsdialog, Guds skapelse, skapelseansvaret, människans växt och mognad genom Anden samt Guds kärlek.
Efter dessa undersökningar genomför jag den komparativa innehållsanalysen av doppastoraler och församlingsinstruktioner, sammanlagt 90 dokument. Denna komparativa innehållsanalys delas in i åtta delar. Undersökningen börjar med att definiera hur dokumenten själva definierar dopundervisning. Merparten av dokumenten definierar det med begreppet undervisning. Därefter undersöks vilka målformuleringar dokumenten använder sig av. Det är endast ca 33 % av dokumenten som har en målformulering. Det absolut vanligaste målet som formuleras är att människor ska komma till tro och leva med kristna förtecken. När jag tittar på vilka motiv som dokumenten uppger för att bedriva dopundervisning är det vanligtvis församlingsinstruktionerna som innehåller detta. Alla de 49 dokumenten som beskriver vilket/vilka motiv som beskriver varför dopundervisning ska ske beskriver att det står i kyrkoordningen eller att det är Jesus som befaller att dopundervisning ska ske. Den absolut vanligaste metoden och pedagogiken som dokumenten beskriver är samtal och att dopundervisningen ska ske i dialog. Den femte undersökning behandlar vilka verksamheter som dopundervisningen bedrivs i. I undersökningen framkommer en stor mängd med verksamheter där dokumenten beskriver att dopundervisning sker. Den vanligaste verksamheten är konfirmandverksamheten, det är 76 av de 90 dokumenten som säger detta. Däremot är det vuxenverksamheten som dokumenten beskriver som har flest former av verksamhet. Vuxenverksamheten beskrivs med 37 olika former av verksamhet för vuxna. Därefter kommer undersökning om vilka platser och sammanhang det är som dopundervisningen sker på/i. Det absolut vanligaste sammanhanget som dopundervisning bedrivs på är i dopsamtalen. I undersökningen om vilka dopundervisningsämnen om beskrivs i dokumenten finns det en uppsjö med ämnen. Det finns fyra ämnen som lyfts fram av 25 % eller fler dokument. De ämnena bildar de grundläggande dopundervisningsämnena i de 90 dokumenten. De fyra ämnen är: dopet, tron, Bibeln samt livsfrågor. Det enda dopundervisningsämnet som finns med genom hela historien är dopet, de övriga skiftar genom tiderna. Vem som är ansvarig för dopundervisningen är det inte många dokument som lyfter fram. Av de dokument som lyfter fram detta anser flera att det är församlingen som är ansvarig för dopundervisningen.
I uppsatsens diskussion har jag satt mina resultat i relation till den tidigare forskningen. Det finns ingen tidigare forskning som har studerat dopundervisningen i Svenska kyrkan utifrån doppastoraler och församlingsinstruktioner. Den tidigare forskningen kan delas in i fyra områden som rör uppsatsen, 1) dopundervisningens historia, 2) församlingars dopundervisning idag, 3) församlingsinstruktioner samt 4) doppastoraler). De som tidigare har gjort forskning på dessa områden är bland annat Hanna Källström, Sven Thidevall, Ulrika Stark och Lisa Mobrand. Sammanfattningsvis går det att se att mina resultat överrensstämmer med en del av den tidigare forskningen, samtidigt som det finns resultat som inte överrensstämmer med den tidigare forskningen. Att forska på doppastoraler och församlingsinstruktioner är relativt outforskat område och det finns mycket som framtida forskning kan titta på och sätta i relation till hur församlingarnas arbete ser ut i verkligheten.

Abstract

The subject of this essay is the pre- and post-baptismal education in the Church of Sweden. My method of investigation is a comparative content analysis. The documents analyzed are catechisms, different documents approved by the Church of Sweden, 27 pastoral instructions about baptism, 3 pastoral instructions about confirmation and 60 so-called parish instructions (the Church Ordinance of 1999 requires every parish in the Church of Sweden to have a parish instruction that describes its worship, teaching, social work and missionary activity.) Using these documents I will study how pre- and post-baptismal education has changed throughout history and what it looks like today.
In my study of the early catechisms, I have found that the fundamental subjects of pre- and post-baptismal education were baptism, the Eucharist, the Lord’s Prayer, the Ten Commandments and the three articles of The Apostles’ Creed. In my study of the pastoral instructions and the parish instructions of today, I have found that the fundamental subjects have changed. Baptism, faith, the Bible and existential questions are the subjects focused on today. In other words, the only subject that has remained in pre- and post-baptismal education throughout history is baptism.
In my study of the pastoral instructions and the parish instructions I have also investigated how the parishes define pre- and post-baptismal education – the most common definition being “teaching”. Most documents describe the aim of pre- and post-baptismal education as helping people stay in faith and live their lives according to Christian standards. The most common reason given for the existence of pre- and post-baptismal education is that The Church Ordinance of 1999 dictates that each parish is required to have pre- and post-baptismal education, on the grounds that Jesus has commanded it. In my study I have also seen that the most common arena for pre- and post-baptismal education is the confirmation education of the parish. In my study of where pre- and post-baptismal education will be performed in the parishes, the most common context is dialogue preparatory to baptism. Lastly, I have studied who holds the responsibility for the pre- and post-baptismal education. Very few documents describe this, but the institution most commonly said to take responsibility for the pre- and post-baptismal education is the parish.

• author: Nilsson, Anna
• supervisor: Stephan Borgehammar
• organization: Centre for Theology and Religious Studies
• course: TEOM75 20112
• year: 2012
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Philosophy and Religion
• keywords: dopundervisningsämnen, församlingsinstrutioner, doppastoraler, pastoral care, dopundervisning, Svenska kyrkan, catechesis, catechism, subjects of pre- and post-baptismal education, parish instructions, pastoral instructions about baptism, Church of Sweden, pre- and post-baptismal education, katekes, pastoral omsorg
• language: Swedish
• id: 2225362
• date added to LUP: 2012-01-18 22:11:42
• date last changed: 2015-12-14 13:36:07