Skiljeförfarandets roll i genomdrivandet av EU:s konkurrensregler

Abstract (Swedish)

Denna uppsats utreder vilken roll skiljeförfaranden spelar och kan spela i det privata genomförandet av EU:s konkurrensregler. Det beskrivs och diskuteras hur konkurrensreglernas offentligrättsliga drag påverkar skiljeförfarandet, hur korrekt och enhetlig tillämpning av konkurrensreglerna i skiljeförfaranden kan säkerställas och hur konkurrensmyndigheter kan använda skiljeförfaranden som ett verktyg i sin övervakning av reglerna.

I stort tycks konkurrensreglernas offentligrättsliga karaktär inte föranleda några problem i skiljenämnder, varken principiellt eller praktiskt. Att reglerna är tvingande inskränker partsautonomin och för in andra intressen än parternas i förfarandet. Skiljenämnden måste beakta de politiska mål som reglerna syftar till att uppnå. I denna uppsats intas ståndpunkten att detta inte är oförenligt med skiljerättsliga principer. Denna uppfattning dominerar även i litteraturen, men också andra åsikter finns representerade där.

På en punkt är det mycket tydligt att konkurrensreglerna rör sig på gränsen mellan offentlig och privat rätt: medgivandet av individuella undantag under artikel 101.3 FEUF. Det är oklart om skiljenämnder får tillämpa denna bestämmelse, eller om det är förbehållet nationella domstolar. I uppsatsen argumenteras det för att skiljenämnder får medge sådana undantag.

Konkurrensreglerna är förenade med särskilda kontrollmekanismer för att säkerställa att tillämpningen i de nationella domstolarna är enhetlig och korrekt. Nationella domstolar kan också begära förhandsavgöranden från EUD i mål som innebär tolkning och tillämpning av EU:s lagstiftning. Dessa kontrollmekanismer omfattar inte skiljenämnder och denna studie antyder att den offentliga övervakningen av konkurrensrättens tillämpning i skiljenämnder uppvisar större skillnader mellan medlemsstaterna än nödvändigt. I uppsatsen föreslås att övervakningen förstärks genom att skiljenämnder under vissa förutsättningar får lov att begära förhandsavgöranden från EUD och att ett system för informationsutbyte med kommissionen utreds.

Kommissionen använder idag skiljeförfarande som en mekanism för övervakning av åtaganden vid företagssammanslagningar under förordning 139/2004. Dessa skiljeförfaranden fungerar som ett komplement till den offentliga övervakningen av efterlevnaden av åtagandena. I uppsatsen argumenteras det för att skiljeförfarande har potential att fungera som en sådan kompletterande övervakningsmekanism även i koncentrationsbeslut under nationell lag och i ärenden, på nationell nivå och EU-nivå, som rör konkurrensbegränsande avtal eller missbruk av dominerande ställning (artikel 101 respektive 102 FEUF).

Abstract

This thesis investigates which role arbitration has and could have in the private enforcement of EU competition law. It is described and discussed how the public law features of competition law affect the arbitration process, how a correct and uniform application of the competition rules can be ensured in arbitration proceedings, and how competition authorities can use arbitration as a tool in their own enforcement of the rules.

In general, the public law features of competition law seem not to cause any problems in arbitration processes, neither in principle nor in practice. The mandatory nature of the rules limits party autonomy and brings other interests than the parties’ into the process. The arbitral tribunal must observe the policy goals the are the aim of EU competition law. It is in this thesis held that this does not conflict with the basic principles of arbitration. This view dominates in the literature, but also other opinions are represented there.

It is in one respect evident that competition law is both public and civil in nature: the granting of individual exemptions under Article 101(3) TFEU. It is uncertain whether arbitral tribunals are competent to grant such exemptions, or if it is reserved to national courts. This thesis takes the position that arbitral tribunals could grant individual exemptions.

There are specific quality control mechanisms to ensure the correct and uniform application of EU competition law in the national courts of the Member States. National courts may also request a preliminary ruling from the Court of Justice of the European Union (CJEU) when faced with interpretation of EU law. The application of EU competition law in arbitral tribunals are not subject to any such control mechanisms. The findings of this study indicate that the public control of EU competition law application in arbitration proceedings differs more than necessary between Member States. It is suggested that in order to strengthen the control, arbitral tribunals should, under certain circumstances, be allowed to request preliminary rulings from the CJEU. Further, it is held that the establishing of a system for information exchange between the European Commission and arbitral tribunals should be considered.

Today, the European Commission uses arbitration as a means to ensure the compliance with commitments made by merging companies under Regulation 139/2004. These arbitration proceedings complement the public compliance control. It is in this thesis argued that arbitration could function as such a complementary control mechanism also in merging decisions under national law, and in national and EU level matters concerning anti-competitive agreements or abuse of dominant position (Articles 101 and 102 TFEU).

• author: Bryngelsson, Anna
• supervisor: Katarina Olsson
• organization: Department of Law
• alternative title: The Role of Arbitration in EU Competition Law Enforcement
• course: JURM02 20112
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: konkurrensrätt, skiljedomsrätt, skiljeförfarande, EU-rätt, competition law, arbitration, EU law
• language: Swedish
• id: 2294103
• date added to LUP: 2012-02-17 11:31:46
• date last changed: 2012-02-17 11:31:46