Advanced

Affärsmodeller inom musikindustrin - Utveckling och samverkan med lagstiftning

Nilsson, Fredrik LU (2012) HARH10 20112
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Dagens musikindustri i Sverige skiljer sig markant jämfört med densamma för tjugo år sedan. Den tekniska utvecklingen har skapat möjligheter för nya affärsmodeller att kunna etablera sig på musikmarknaden. Affärsmodellerna styrs till stor del av en balansakt mellan vad som musik-konsumenterna efterfrågar och krav från övriga intressenter på musikmarknaden. Dessa övriga aktörer består bland annat utav legala och illegala musiktjänster, internetleverantörer, mobiloperatörer, rättsväsendet och musikbolag.

Upphovsrättslagen har en central funktion för den digitala musikindustrin i Sverige. Upphovsrätten ger den som har skapat ett verk, vilket exempelvis kan vara ett musikaliskt verk, ensamrätt till detta. Verket är därmed skyddat och kan... (More)
Dagens musikindustri i Sverige skiljer sig markant jämfört med densamma för tjugo år sedan. Den tekniska utvecklingen har skapat möjligheter för nya affärsmodeller att kunna etablera sig på musikmarknaden. Affärsmodellerna styrs till stor del av en balansakt mellan vad som musik-konsumenterna efterfrågar och krav från övriga intressenter på musikmarknaden. Dessa övriga aktörer består bland annat utav legala och illegala musiktjänster, internetleverantörer, mobiloperatörer, rättsväsendet och musikbolag.

Upphovsrättslagen har en central funktion för den digitala musikindustrin i Sverige. Upphovsrätten ger den som har skapat ett verk, vilket exempelvis kan vara ett musikaliskt verk, ensamrätt till detta. Verket är därmed skyddat och kan inte användas i något slags sammanhang utan tillåtelse av upphovsmannen, det vill säga den som har skapat verket. Till en början bestod den digitala musikmarknaden till stor del av en illegal musikkonsumtion som stred mot de upphovsrättsliga reglerna. Den tekniska utvecklingen bidrog till att många svenskar valde, och ännu idag väljer, att via internet fildela musik illegalt. De illegala musiktjänsterna kunde erbjuda ett stort utbud av musik gratis. Detta är ett erbjudande som utgjorde en markant skillnad gentemot den tidigare icke-digitala musikmarknaden och blev så populärt att det av allmänheten accepterades, trots att det stred mot svenska lagregler.

Nya legala affärsmodeller har utvecklats för att kunna konkurrera med de illegala musiktjänsterna. Konkurrensen är hård och deras framgång beror av hur pass väl de kan tillfredställa musik-konsumenterna och deras allt högre krav på musiktjänster. Reglerna kring upphovsrätten kan inte reglera musikmarknaden i särskilt hög grad, så rättsväsendet har valt att undvika allt för stora ställningstaganden utan istället låtit övriga aktörer på musikmarknaden själva fördela makten inom den digitala musikindustrin. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Fredrik LU
supervisor
organization
course
HARH10 20112
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Immaterialrätt, Upphovsrätt, URL, Upphovsrättslagen, IPRED, Musik, DRM, Digital Rights Management
language
Swedish
id
2295072
date added to LUP
2012-01-20 10:38:33
date last changed
2012-01-20 10:38:33
@misc{2295072,
  abstract     = {Dagens musikindustri i Sverige skiljer sig markant jämfört med densamma för tjugo år sedan. Den tekniska utvecklingen har skapat möjligheter för nya affärsmodeller att kunna etablera sig på musikmarknaden. Affärsmodellerna styrs till stor del av en balansakt mellan vad som musik-konsumenterna efterfrågar och krav från övriga intressenter på musikmarknaden. Dessa övriga aktörer består bland annat utav legala och illegala musiktjänster, internetleverantörer, mobiloperatörer, rättsväsendet och musikbolag.

Upphovsrättslagen har en central funktion för den digitala musikindustrin i Sverige. Upphovsrätten ger den som har skapat ett verk, vilket exempelvis kan vara ett musikaliskt verk, ensamrätt till detta. Verket är därmed skyddat och kan inte användas i något slags sammanhang utan tillåtelse av upphovsmannen, det vill säga den som har skapat verket. Till en början bestod den digitala musikmarknaden till stor del av en illegal musikkonsumtion som stred mot de upphovsrättsliga reglerna. Den tekniska utvecklingen bidrog till att många svenskar valde, och ännu idag väljer, att via internet fildela musik illegalt. De illegala musiktjänsterna kunde erbjuda ett stort utbud av musik gratis. Detta är ett erbjudande som utgjorde en markant skillnad gentemot den tidigare icke-digitala musikmarknaden och blev så populärt att det av allmänheten accepterades, trots att det stred mot svenska lagregler.

Nya legala affärsmodeller har utvecklats för att kunna konkurrera med de illegala musiktjänsterna. Konkurrensen är hård och deras framgång beror av hur pass väl de kan tillfredställa musik-konsumenterna och deras allt högre krav på musiktjänster. Reglerna kring upphovsrätten kan inte reglera musikmarknaden i särskilt hög grad, så rättsväsendet har valt att undvika allt för stora ställningstaganden utan istället låtit övriga aktörer på musikmarknaden själva fördela makten inom den digitala musikindustrin.},
  author       = {Nilsson, Fredrik},
  keyword      = {Immaterialrätt,Upphovsrätt,URL,Upphovsrättslagen,IPRED,Musik,DRM,Digital Rights Management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Affärsmodeller inom musikindustrin - Utveckling och samverkan med lagstiftning},
  year         = {2012},
}