Advanced

Kolliderande syften. Om hanteringen av unga lagöverträdare i straffrätt och socialrätt

Wennerholm, Sara LU (2012) JURM02 20112
Department of Law
Abstract (Swedish)
Unga lagöverträdare särbehandlas idag straffrättsligt. De ska hållas utanför kriminalvården och istället företrädelsevis bli föremål för insatser inom socialtjänsten. Syftet bakom samarbetet mellan straffrätt och socialrätt är att unga individer är sårbara, påverkbara och med en bristande ansvarsförmåga. Denna samverkan kompliceras av att straff- och socialrätt är två rättsområden vars syftebeskrivningar och grundläggande principer i mångt och mycket befinner sig på ständig kollisionskurs med varandra.

Straffrättens grundläggande syfte kan sägas vara handlingsdirigerande kontroll. Dagens straffrättsliga system har tagit avstånd från den behandlingsideologi som präglade brottsbalkens framväxt, och har idag sin grund i en klassisk... (More)
Unga lagöverträdare särbehandlas idag straffrättsligt. De ska hållas utanför kriminalvården och istället företrädelsevis bli föremål för insatser inom socialtjänsten. Syftet bakom samarbetet mellan straffrätt och socialrätt är att unga individer är sårbara, påverkbara och med en bristande ansvarsförmåga. Denna samverkan kompliceras av att straff- och socialrätt är två rättsområden vars syftebeskrivningar och grundläggande principer i mångt och mycket befinner sig på ständig kollisionskurs med varandra.

Straffrättens grundläggande syfte kan sägas vara handlingsdirigerande kontroll. Dagens straffrättsliga system har tagit avstånd från den behandlingsideologi som präglade brottsbalkens framväxt, och har idag sin grund i en klassisk straffrättssyn med förutsebarhet, klarhet, konsekvens och proportionalitet som ledstjärnor. Socialrättens grundläggande syfte är en förmånstanke. Individen ska tillförsäkras det stöd och den vård som denna har rätt till, främst genom frivilliga åtgärder. Dikotomierna stöd och kontroll kan möjligen gå att förena, men ju mer straffrätten rör sig mot ökad repression och en ökad betoning av straffvärdet, desto större blir avståndet till socialrättens frivilliga samförståndslösning.

I påföljdsbestämningen gällande unga lagöverträdare står straffrättens proportionalitetsprincip, där brottets straffvärde ska vägas mot påföljden, i motsatsförhållande till socialrättens behovsprincip, där individens vårdbehov ska vägas mot insatsen. Att ge vården en straffrättslig tyngd är vanskligt ur ett socialrättsligt perspektiv, då det kan påverka synen på den vård som ges även till de unga som inte begått något brott men som ändå är i behov av tvångsvårdande insatser. Verkställigheten för det grövsta straffet, sluten ungdomsvård, sammanfaller idag med den slutna tvångsvården på de särskilda ungdomshemmen. För en ung person med ett behov av tvångsvårdande insatser kan en sådan institutionsvistelse komma ifråga efter ett flertal olika beslut av skilda aktörer, såväl renodlade socialrättsliga beslut som beslut om åtalsunderlåtelse eller straffrättsliga domar. Vidare kan två ungdomar som begått brott med exakt samma straffvärde bli föremål för totalt skilda insatser beroende på deras respektive individuella vårdbehov.

Sammanfattningsvis kan systemet som det är utformat idag inte fullt ut sägas uppfylla de straffrättsliga kraven på konsekvens, förutsebarhet, effektivitet eller rättssäkerhet. Även de socialrättsliga principerna är utsatta för omfattande kompromisser. Dikotomierna stöd och kontroll, vård och straff, kan gå att förena inom ett system där vården ges inom ramen för en bestraffning. Men, som effekten i mångt och mycket blir idag, att straffa genom vårdinsatser, är ytterst betänkligt. (Less)
Abstract
Today young law-offenders shall achieve special treatment in the penal system. They shall be kept out of the correctional services and instead primarily receive care from the social services. The purpose behind this cooperation between penal law and social law is that young individuals are vulnerable, impressionable and less accountable than adults. This collaboration is complicated due to the fact that penal- and social law have purposes and principles that in many ways are fundamentally different, and therefore colliding.

The basic purpose of penal law can be described as action-directing control. The penal system in Sweden today has taken a stand against the treatment-ideology that had a strong imprint on the development of the... (More)
Today young law-offenders shall achieve special treatment in the penal system. They shall be kept out of the correctional services and instead primarily receive care from the social services. The purpose behind this cooperation between penal law and social law is that young individuals are vulnerable, impressionable and less accountable than adults. This collaboration is complicated due to the fact that penal- and social law have purposes and principles that in many ways are fundamentally different, and therefore colliding.

The basic purpose of penal law can be described as action-directing control. The penal system in Sweden today has taken a stand against the treatment-ideology that had a strong imprint on the development of the penal code, and is now instead grounded in a classical view of penal law, with predictability, clearness, consequence and proportionality as primary principles. The purpose behind the social law-system is an idea of the benefit of care. Each individual shall be granted the support and the care that they are entitled to, primarily through consensual measures. The dichotomies support and control can be possible to unite, but today when the penal law is progressing to a more repressive view and a greater emphasis on the severity of the criminal act, the distance to the social services standing-point of consensual care is widening.

When deciding on a suitable penalty for a young law offender there is a contradiction between the penal proportionality principle, where the punishment is measured against the crime committed, and the social services principle of need, where the care is measured against the need for treatment. To give the care a penal character is problematic. It can affect the view of the social care also for those who are achieving compulsory treatment in the social service system without being guilty of a crime. The major penalty for young law offenders, the closed juvenile care, is today enforced in the special juvenile homes where the compulsory treatment also is given. For a young individual with a need for compulsory measures, a treatment on such an institution can therefore be decided upon through a variety of decisions from different professionals, the social services, the prosecutor or the penal court. Furthermore, two young law offenders who are guilty of the exact same crime can be sentenced to widely separate measures depending on their individual need for treatment.

In summary, the system for handling the young law offenders today can not be said to fulfil the penal principles of consequence, predictability, effectiveness or legal security. The principles of the social system are also being subjected to extensive compromises. The dichotomies support and control, care and punishment, can be united in a system that gives treatment in a penal framing. But to punish through treatment, which largely is the effect in many cases today, is utterly questionable. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wennerholm, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
Colliding Principles. On Young Law-Offenders in Penal Law and Social Law
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, socialrätt, unga lagöverträdare, individualprevention, allmänprevention, sluten ungdomsvård, ungdomsvård, åtalsunderlåtelse, proportionalitet, vård
language
Swedish
id
2295200
date added to LUP
2012-02-15 09:27:15
date last changed
2012-02-15 09:27:15
@misc{2295200,
  abstract     = {Today young law-offenders shall achieve special treatment in the penal system. They shall be kept out of the correctional services and instead primarily receive care from the social services. The purpose behind this cooperation between penal law and social law is that young individuals are vulnerable, impressionable and less accountable than adults. This collaboration is complicated due to the fact that penal- and social law have purposes and principles that in many ways are fundamentally different, and therefore colliding. 

The basic purpose of penal law can be described as action-directing control. The penal system in Sweden today has taken a stand against the treatment-ideology that had a strong imprint on the development of the penal code, and is now instead grounded in a classical view of penal law, with predictability, clearness, consequence and proportionality as primary principles. The purpose behind the social law-system is an idea of the benefit of care. Each individual shall be granted the support and the care that they are entitled to, primarily through consensual measures. The dichotomies support and control can be possible to unite, but today when the penal law is progressing to a more repressive view and a greater emphasis on the severity of the criminal act, the distance to the social services standing-point of consensual care is widening.

When deciding on a suitable penalty for a young law offender there is a contradiction between the penal proportionality principle, where the punishment is measured against the crime committed, and the social services principle of need, where the care is measured against the need for treatment. To give the care a penal character is problematic. It can affect the view of the social care also for those who are achieving compulsory treatment in the social service system without being guilty of a crime. The major penalty for young law offenders, the closed juvenile care, is today enforced in the special juvenile homes where the compulsory treatment also is given. For a young individual with a need for compulsory measures, a treatment on such an institution can therefore be decided upon through a variety of decisions from different professionals, the social services, the prosecutor or the penal court. Furthermore, two young law offenders who are guilty of the exact same crime can be sentenced to widely separate measures depending on their individual need for treatment. 

In summary, the system for handling the young law offenders today can not be said to fulfil the penal principles of consequence, predictability, effectiveness or legal security. The principles of the social system are also being subjected to extensive compromises. The dichotomies support and control, care and punishment, can be united in a system that gives treatment in a penal framing. But to punish through treatment, which largely is the effect in many cases today, is utterly questionable.},
  author       = {Wennerholm, Sara},
  keyword      = {straffrätt,socialrätt,unga lagöverträdare,individualprevention,allmänprevention,sluten ungdomsvård,ungdomsvård,åtalsunderlåtelse,proportionalitet,vård},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kolliderande syften. Om hanteringen av unga lagöverträdare i straffrätt och socialrätt},
  year         = {2012},
}