Advanced

Upphovsrättsliga avtalslicenser i ett gränsöverskridande perspektiv

Stensson, Josephine LU (2012) JURM02 20112
Department of Law
Abstract
In order for a user to exploit a copyright protected work, permission needs to be obtained from the author. In certain fields, large amounts of copyright protected work are exploited. To acquire individual permits is both time consuming and expensive. The Nordic countries have solved this problem by introducing a system of extended collective licenses (ECL). An ECL is an agreement between an organization that represent a substantial number of Swedish authors and a user about exploiting the works of the members. The ECL is characterized by the fact that it also extends to cover non-members, so called outsiders. The title of this paper is: “Extended collective licenses in a cross border perspective” and its purpose is to analyze how the... (More)
In order for a user to exploit a copyright protected work, permission needs to be obtained from the author. In certain fields, large amounts of copyright protected work are exploited. To acquire individual permits is both time consuming and expensive. The Nordic countries have solved this problem by introducing a system of extended collective licenses (ECL). An ECL is an agreement between an organization that represent a substantial number of Swedish authors and a user about exploiting the works of the members. The ECL is characterized by the fact that it also extends to cover non-members, so called outsiders. The title of this paper is: “Extended collective licenses in a cross border perspective” and its purpose is to analyze how the ECL-system functions in a digitalized and borderless world.

The ECL has existed in Sweden since the 1960’s. Today there are six specific ECL provisions in the Swedish Copyright Act. They are used in areas such as broadcasting, education and government. ECLs have been until today limited in their application to non-digitalized exploitations. An official government report from 2010 proposes that certain ECL provisions should be expanded to cover digitalized exploitation and that a general ECL should be introduced. The general ECL would be used in areas which have been decided by the parties. There is also an interest for ECLs in the EU. It could be a potential solution to the right clearing problems which arise when making the cultural heritage accessible to the public.

To implement the ECL it has to conform to the obligations of international conventions and the EU-legislation. The ECL can possibly be regarded as a limitation. It follows from the regulations that the limitation from exclusivity needs to be compatible with the three step test; “Members shall confine exceptions and limitations on exclusive rights to certain special cases, which do not conflict with normal exploitation of the work, and do not unreasonably prejudice the legitimate interests of the right holder”. It appears that ECL provisions meet the requirements in the test. It is more uncertain regarding a future general ECL. ECLs are not considered to be a limitation in accordance to the EU Copyright Act. They are instead considered to be a way to manage rights. Outsiders should also be treated equally according to provisions in the EU and the conventions, which entails that they should receive the same remuneration as members. There are some faults, especially regarding the foreign outsiders. However, the faults are mostly attributable to the organizations.

Problems arise when the ECL is applied to exploitation on the Internet. One of the problems relates to where the user clear rights when exploitation takes place across borders. Another problem is which law is applicable in infringement cases on the Internet. One of the major obstacles is due to the principle of territoriality. It entails that copyright is limited to the protected country. As a result, a user needs to clear rights in every country where the protected work is disseminated and in cases of infringement on Internet several laws can become applicable. One solution is to introduce the country of transmission-principle, which entails that a single law is applicable and the user only needs to clear rights in one country. Another solution, which can be used in infringement cases on the Internet, is ”Ubiquitous infringements”. It limits the laws to the one which has the closest connection to the infringement.

The biggest challenge for a future ECL-system is its compatibility with the rules on equal treatment. The solution might be found in a harmonization of copyright management. As the case today, there will be difficulties to introduce the ECL-system to other countries, due to the three step test and rules on equal treatment. Despite the problems, I would claim that the ECL has a future in our digitalized world, at least in the Nordic countries. The advantages of the system overweigh the problems, which can eventually be resolved. (Less)
Abstract (Swedish)
För att en användare ska ha rätt att utnyttja ett upphovsrättskyddat verk krävs tillstånd från upphovsmannen. Inom vissa verksamheter utnyttjas stora mängder av upphovsrättskyddade verk som behöver klareras. Det kan vara tidskrävande och dyrt att införskaffa individuella tillstånd för dessa. De nordiska länderna har löst detta problem genom att införa ett avtalslicenssystem. Avtalslicensen är ett avtal mellan en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän och en användare om att utnyttja medlemmarnas verk. Den karakteriseras av att verk skapade av icke-medlemmar, så kallade utanförstående, också omfattas av avtalslicensverkan. Titeln på denna uppsats är ” Upphovsrättsliga avtalslicenser i ett gränsöverskridande perspektiv”... (More)
För att en användare ska ha rätt att utnyttja ett upphovsrättskyddat verk krävs tillstånd från upphovsmannen. Inom vissa verksamheter utnyttjas stora mängder av upphovsrättskyddade verk som behöver klareras. Det kan vara tidskrävande och dyrt att införskaffa individuella tillstånd för dessa. De nordiska länderna har löst detta problem genom att införa ett avtalslicenssystem. Avtalslicensen är ett avtal mellan en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän och en användare om att utnyttja medlemmarnas verk. Den karakteriseras av att verk skapade av icke-medlemmar, så kallade utanförstående, också omfattas av avtalslicensverkan. Titeln på denna uppsats är ” Upphovsrättsliga avtalslicenser i ett gränsöverskridande perspektiv” och syftet är att analysera hur avtalslicensen fungerar i en digital och gränslös värld.

Avtalslicensen har funnits i Sverige sedan 1960-talet och det finns numera sex stycken specifika avtalslicensbestämmelser i URL. I Sverige används avtalslicenser inom verksamheter som exempelvis TV och radio, skola och myndigheter. Avtalslicenser har fram tills nu främst varit begränsade till att användas på icke-digitala nyttjanden. En utredning från 2010 föreslår att vissa av de befintliga avtalslicensbestämmelserna ska utvidgas till att även omfatta digitala utnyttjanden samt att en generell avtalslicens ska införas. Den generella avtalslicensen skulle användas på områden som parterna själva bestämmer. Det är inte bara i Norden som avtalslicensen är aktuell, utan även i Europa. Den är tänkbar lösning på problematiken gällande klarering av rättigheter vid tillgängliggörandet av kulturarvet.

För att avtalslicensen ska kunna införas måste den vara förenlig med de internationella konventionerna och EU-rätten. Avtalslicensen kan ses som en inskränkning av ensamrätten. Den måste i sådana fall vara förenlig med trestegstestet: ”upphovsmannens ensamrätt får begränsas i vissa särskilda fall, förutsatt att sådant mångfaldigande icke gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och ej heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen”. Det får anses att de befintliga avtalslicenserna uppfyller trestegstestet. Huruvida nya utvidgade avtalslicenser är förenliga med trestegstest är mer oklart. Däremot framkommer det i Infosoc-direktivet att avtalslicensen inte är en inskränkning, utan ett sätt att förvalta rättigheter. Utanförstående ska därutöver likabehandlas enligt EU-rätten och konventionerna, vilket bland annat innebär att de ska få samma ersättning som medlemmar. Det finns vissa brister, särskilt i förhållandet till utländska utanförstående, men dessa brister är framför allt hänförliga till organisationerna.

När avtalslicensen omfattar digitala utnyttjanden uppkommer problem. Ett av problemen hänför sig till var man klarerar rättigheter när utnyttjanden sker över gränserna. Ett annat problem är vilket lag som är tillämplig vid intrång på Internet. Ett av de stora hindren är territorialitetsprincipen. Den innebär att upphovsrättsskyddet gäller enbart i skyddslandet. Följden blir att användaren måste klarera rättigheter i alla länder där verket tillgängliggörs och vid intrång på Internet kan flera lagar bli tillämpliga. En lösning är att införa sändarlandsprincipen, som innebär att enbart en lag blir tillämplig och att användaren bara behöver klarera rättigheter i ett land. Ett annat förslag som möjligtvis kan tillämpas vid intrång på Internet är ”Ubiquitous infringements”. Den begränsar antalet lagar till den som har närmast anknytning till intrånget.

Den största utmaningen för ett framtida avtalslicenssystem är dess förenlighet med likabehandlingsreglerna. Möjligtvis finns lösningen i en harmoniserad förvaltning av upphovsrätten. Rättsläget idag medför svårigheter för avtalslicenssystemet att fungera i andra länder på grund av trestegstestet och reglerna om likabehandling. Trots problemen så vill jag hävda att avtalslicensen har en framtid i vår digitala värld, åtminstone i de nordiska länderna. Fördelarna med avtalslicensen överväger problemen som med tiden troligtvis kan lösas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Stensson, Josephine LU
supervisor
organization
alternative title
Extended collective licenses in a cross border perspective
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt, Internationell Privaträtt.
language
Swedish
id
2297919
date added to LUP
2012-02-17 09:41:08
date last changed
2012-02-17 09:41:08
@misc{2297919,
  abstract     = {In order for a user to exploit a copyright protected work, permission needs to be obtained from the author. In certain fields, large amounts of copyright protected work are exploited. To acquire individual permits is both time consuming and expensive. The Nordic countries have solved this problem by introducing a system of extended collective licenses (ECL). An ECL is an agreement between an organization that represent a substantial number of Swedish authors and a user about exploiting the works of the members. The ECL is characterized by the fact that it also extends to cover non-members, so called outsiders. The title of this paper is: “Extended collective licenses in a cross border perspective” and its purpose is to analyze how the ECL-system functions in a digitalized and borderless world. 

The ECL has existed in Sweden since the 1960’s. Today there are six specific ECL provisions in the Swedish Copyright Act. They are used in areas such as broadcasting, education and government. ECLs have been until today limited in their application to non-digitalized exploitations. An official government report from 2010 proposes that certain ECL provisions should be expanded to cover digitalized exploitation and that a general ECL should be introduced. The general ECL would be used in areas which have been decided by the parties. There is also an interest for ECLs in the EU. It could be a potential solution to the right clearing problems which arise when making the cultural heritage accessible to the public. 

To implement the ECL it has to conform to the obligations of international conventions and the EU-legislation. The ECL can possibly be regarded as a limitation. It follows from the regulations that the limitation from exclusivity needs to be compatible with the three step test; “Members shall confine exceptions and limitations on exclusive rights to certain special cases, which do not conflict with normal exploitation of the work, and do not unreasonably prejudice the legitimate interests of the right holder”. It appears that ECL provisions meet the requirements in the test. It is more uncertain regarding a future general ECL. ECLs are not considered to be a limitation in accordance to the EU Copyright Act. They are instead considered to be a way to manage rights. Outsiders should also be treated equally according to provisions in the EU and the conventions, which entails that they should receive the same remuneration as members. There are some faults, especially regarding the foreign outsiders. However, the faults are mostly attributable to the organizations.

Problems arise when the ECL is applied to exploitation on the Internet. One of the problems relates to where the user clear rights when exploitation takes place across borders. Another problem is which law is applicable in infringement cases on the Internet. One of the major obstacles is due to the principle of territoriality. It entails that copyright is limited to the protected country. As a result, a user needs to clear rights in every country where the protected work is disseminated and in cases of infringement on Internet several laws can become applicable. One solution is to introduce the country of transmission-principle, which entails that a single law is applicable and the user only needs to clear rights in one country. Another solution, which can be used in infringement cases on the Internet, is ”Ubiquitous infringements”. It limits the laws to the one which has the closest connection to the infringement. 

The biggest challenge for a future ECL-system is its compatibility with the rules on equal treatment. The solution might be found in a harmonization of copyright management. As the case today, there will be difficulties to introduce the ECL-system to other countries, due to the three step test and rules on equal treatment. Despite the problems, I would claim that the ECL has a future in our digitalized world, at least in the Nordic countries. The advantages of the system overweigh the problems, which can eventually be resolved.},
  author       = {Stensson, Josephine},
  keyword      = {Immaterialrätt,Internationell Privaträtt.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Upphovsrättsliga avtalslicenser i ett gränsöverskridande perspektiv},
  year         = {2012},
}