Advanced

Regler som begränsar rätten till ränteavdrag – de lege lata och de lege ferenda

Svensson, Jennie LU (2012) JURM02 20112
Department of Law
Abstract (Swedish)
On January 1, 2009, rules that limit the deductibility of interest started to apply. These are applicable to intragroup loans issued in connection with the acquisitions of shares from affiliated companies. The rules aim to prevent tax avoidance in the form of interest turbines (räntesnurror). The Swedish tax authorities had identified structures in which this procedure had been used in tax avoidance purposes. When it was evident that neither the correction rule nor the general tax avoidance rule applied the legislative process started.

Through discussions in literature, preliminary rulings and investigations it is proven that the current rules on interest deduction limitations contain problems. In addition to difficulties of... (More)
On January 1, 2009, rules that limit the deductibility of interest started to apply. These are applicable to intragroup loans issued in connection with the acquisitions of shares from affiliated companies. The rules aim to prevent tax avoidance in the form of interest turbines (räntesnurror). The Swedish tax authorities had identified structures in which this procedure had been used in tax avoidance purposes. When it was evident that neither the correction rule nor the general tax avoidance rule applied the legislative process started.

Through discussions in literature, preliminary rulings and investigations it is proven that the current rules on interest deduction limitations contain problems. In addition to difficulties of implementation, inefficiencies have been identified. For this reason, the government appointed a committee that includes an investigation of the interest deduction issue. A change of the rules would thus be expected in the future. The purpose of this study is hence to examine the existing rules and explain why they are not satisfactory and to investigate which other options there are available.

My investigation of the legal situations has concluded that the interest deduction limitations rules are necessary, companies would otherwise be free to decide on their own whether, and if so where, they want to pay tax. The latter is threatening to erode the Swedish tax base and contribute to the unfavorable international tax competition. Due to the opportunities of circumvention the current Swedish regulation does not meet the needs that exist. Furthermore, the current rules in their desired extent do not meet the Swedish legal principles. Moreover, compatibility with EC-law and its freedom of establishment is highly questionable. On this basis, I believe that the current rules should be abolished in favor of other, better rules.

By studying regulations of some other states, as well as proposals of rules in the literature, I have observed that there is no single solution to this matter. It seems to be impossible to resolve the interest deduction arbitrage in a fully satisfactory way. However, it is possible to obtain some guidance of which rules that are better than others. To satisfy the certainty principle, I advocate rules that only focuses on the borrower and its interest expenses. Furthermore, from the fairness and circumvention point of view, and to enable EC-conformance, the regulation should include all loans, internal and external, domestic and cross-border. Companies comply with the rules that are imposed by the state through legislation. Some circumvention must be accepted to make sure that the rules do not affect sound business reasons in a negative way. In order to prevent evasion of taxes to be worthwhile, I advocate an institute of incentive rules, such as reduced corporate income tax and imposition of withholding tax on interest and notional interest deduction. The latter would also neutralize the difference between financing with venture capital and financing with loans. (Less)
Abstract (Swedish)
Den 1 januari 2009 trädde reglerna om ränteavdragsbegränsningar i kraft. Dessa är tillämpliga på koncerninterna andelsförvärv som lånefinansieras koncerninternt. Syftet med reglerna är att förhindra skatteplanering i form av räntesnurror. Skatteverket hade identifierat upplägg där detta förfarande använts i skatteundandragande syfte och när det stod klart att varken korrigeringsregeln eller skatteflyktslagen kunde tillämpas satte lagstiftningsarbetet igång.

Det har genom diskussioner i litteraturen, förhandsbesked och utredningar visat sig att de nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar innehåller en hel del problem. Förutom tillämpningssvårigheter har effektivitetsbrister påvisats. Med anledning av detta har regeringen tillsatt... (More)
Den 1 januari 2009 trädde reglerna om ränteavdragsbegränsningar i kraft. Dessa är tillämpliga på koncerninterna andelsförvärv som lånefinansieras koncerninternt. Syftet med reglerna är att förhindra skatteplanering i form av räntesnurror. Skatteverket hade identifierat upplägg där detta förfarande använts i skatteundandragande syfte och när det stod klart att varken korrigeringsregeln eller skatteflyktslagen kunde tillämpas satte lagstiftningsarbetet igång.

Det har genom diskussioner i litteraturen, förhandsbesked och utredningar visat sig att de nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar innehåller en hel del problem. Förutom tillämpningssvårigheter har effektivitetsbrister påvisats. Med anledning av detta har regeringen tillsatt en utredning där bland annat ränteavdragsfrågan ska utredas. Regelförändringar torde därmed kunna väntas i framtiden. Därav avses med förevarande studie dels att på ett kritiskt sätt granska dagens regler och förklara varför de inte fungerar, dels att utreda vilka andra alternativ som finns.

Jag har i min undersökning av rättsläget kommit fram till att ränteavdragsbegränsningsregler behövs då företagen annars själva kan bestämma om, och i så fall var, de vill betala skatt. Det senare riskerar att urholka den svenska skattebasen samt bidra till ogynnsam internationell skattekonkurrens. På grund av de möjligheter till kringgående som föreligger tillgodoser de nuvarande svenska reglerna inte de behov som finns. Vidare uppfyller reglerna inte de svenska rättsprinciperna i önskvärd mån, samtidigt som förenligheten med EU-rättens etableringsfrihet starkt kan ifrågasättas. På grundval av detta anser jag att de nuvarande reglerna borde avskaffas till förmån för andra, bättre, regler.

Genom att studera några andra staters regelverk samt några i litteraturen presenterade regelförslag har jag uppmärksammat att det inte finns någon enhetlig lösningsmetod. Det synes vara omöjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt lösa ränteavdragsarbitrageproblemet. Det går dock att hämta vägledning för vilka typregler som är bättre än andra. För förutsebarhetens skull förespråkar jag regler som endast fokuserar på låntagaren och dess räntekostnad. Vidare bör reglerna ur rättvise- och kringgåendesynpunkt samt för att möjliggöra EU-konformitet omfatta alla lån, såväl interna som externa, inhemska som gränsöverskridande. Företagen följer de spelregler som staten uppställer genom lagstiftning. Ett visst kringgående måste accepteras då reglerna annars riskerar att påverka sund affärsmässighet negativt. För att förhindra att skatteflykt ska löna sig förordar jag ett instiftande av incitamentsregler, såsom sänkt bolagsskatt samt införande av källskatt på ränta och avkastning på eget kapital. Det sistnämnda skulle även neutralisera skillnaden mellan finansiering med riskkapital och finansiering med lån. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Jennie LU
supervisor
organization
alternative title
Rules that limit the deductibility of interest - de lege lata and de lege ferenda
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
2299818
date added to LUP
2012-02-21 15:11:20
date last changed
2012-02-21 15:11:20
@misc{2299818,
  abstract     = {Den 1 januari 2009 trädde reglerna om ränteavdragsbegränsningar i kraft. Dessa är tillämpliga på koncerninterna andelsförvärv som lånefinansieras koncerninternt. Syftet med reglerna är att förhindra skatteplanering i form av räntesnurror. Skatteverket hade identifierat upplägg där detta förfarande använts i skatteundandragande syfte och när det stod klart att varken korrigeringsregeln eller skatteflyktslagen kunde tillämpas satte lagstiftningsarbetet igång.

Det har genom diskussioner i litteraturen, förhandsbesked och utredningar visat sig att de nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar innehåller en hel del problem. Förutom tillämpningssvårigheter har effektivitetsbrister påvisats. Med anledning av detta har regeringen tillsatt en utredning där bland annat ränteavdragsfrågan ska utredas. Regelförändringar torde därmed kunna väntas i framtiden. Därav avses med förevarande studie dels att på ett kritiskt sätt granska dagens regler och förklara varför de inte fungerar, dels att utreda vilka andra alternativ som finns.

Jag har i min undersökning av rättsläget kommit fram till att ränteavdragsbegränsningsregler behövs då företagen annars själva kan bestämma om, och i så fall var, de vill betala skatt. Det senare riskerar att urholka den svenska skattebasen samt bidra till ogynnsam internationell skattekonkurrens. På grund av de möjligheter till kringgående som föreligger tillgodoser de nuvarande svenska reglerna inte de behov som finns. Vidare uppfyller reglerna inte de svenska rättsprinciperna i önskvärd mån, samtidigt som förenligheten med EU-rättens etableringsfrihet starkt kan ifrågasättas. På grundval av detta anser jag att de nuvarande reglerna borde avskaffas till förmån för andra, bättre, regler.

Genom att studera några andra staters regelverk samt några i litteraturen presenterade regelförslag har jag uppmärksammat att det inte finns någon enhetlig lösningsmetod. Det synes vara omöjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt lösa ränteavdragsarbitrageproblemet. Det går dock att hämta vägledning för vilka typregler som är bättre än andra. För förutsebarhetens skull förespråkar jag regler som endast fokuserar på låntagaren och dess räntekostnad. Vidare bör reglerna ur rättvise- och kringgåendesynpunkt samt för att möjliggöra EU-konformitet omfatta alla lån, såväl interna som externa, inhemska som gränsöverskridande. Företagen följer de spelregler som staten uppställer genom lagstiftning. Ett visst kringgående måste accepteras då reglerna annars riskerar att påverka sund affärsmässighet negativt. För att förhindra att skatteflykt ska löna sig förordar jag ett instiftande av incitamentsregler, såsom sänkt bolagsskatt samt införande av källskatt på ränta och avkastning på eget kapital. Det sistnämnda skulle även neutralisera skillnaden mellan finansiering med riskkapital och finansiering med lån.},
  author       = {Svensson, Jennie},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Regler som begränsar rätten till ränteavdrag – de lege lata och de lege ferenda},
  year         = {2012},
}