Förälder - till varje pris? En uppsats om rätten till vetskap om genetiskt ursprung för barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation

Abstract (Swedish)

Den senaste tidens genetiska utveckling har medfört stora möjligheter att genom assisterad befruktning hjälpa naturen på traven för par som av olika anledningar inte kan få barn på naturlig väg. Man kan insemineras, ägg kan befruktas utanför kroppen och man kan använda sig av donerade ägg eller spermier. Man kan till och med hyra en livmoder. Möjligheterna ökar och fler och fler kan bli föräldrar – men till vilket pris?

Assisterad befruktning innebär ett avsteg från den naturliga livsprocessen och aktualiserar svåra etiska överväganden. Hur mycket ska man få påverka att ett barn blir till? I Sverige tillåts de former av assisterad befruktning som kan anses etiskt försvarbara. En viktig del i detta, samt utgångspunkten för denna uppsats, är barnets rätt till kännedom om sitt genetiska ursprung. Denna rätt anses vara mycket viktig. Vid ägg- och spermiedonation ställs denna rätt på spel, eftersom barnet som donationen resulterar i kommer att sakna ett genetiskt band till någon av sina rättsliga föräldrar. I Sverige finns en ovillkorlig rätt till identifierande information om donatorn, för de barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation i enlighet med svensk rätt. För övriga barn tillgodoses rätten i viss mån av att faderskap i vissa fall ska fastställas för donatorn. För många av barnen, exempelvis de som kommit till utomlands genom en anonym ägg- eller spermiedonation, finns dock inga möjligheter att få vetskap om donatorn över huvud taget. Det finns vidare ett stort problem med den svenska rätten till vetskap om genetiskt ursprung – det finns inga garantier för att barnet får veta att det har kommit till genom ägg- eller spermiedonation. Det är föräldrarna som ansvarar för att deras barn får denna vetskap, när de bedömer att barnet är tillräckligt moget för att ta emot informationen. Rätten till vetskap om genetiskt ursprung är alltså i själva verket beroende av föräldrarnas vilja att berätta för barnet om dess tillkomstsätt. Undersökningar visar att många föräldrar väljer att inte berätta.

I uppsatsen undersöks vidare om den svenska rätten är förenlig med den mänskliga rättigheten till vetskap om genetiskt ursprung, så som den kommer till uttryck i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Det kan konstateras att rätten till vetskap om genetiskt ursprung, för barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation, inte är absolut i någon av konventionerna.

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna grundar även en rätt för donatorer till skydd för privatlivet och information om privata förhållanden. Denna rätt äventyrar barnets rätt till vetskap om donatorn. Enligt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska de två intressena vägas mot varandra i det enskilda fallet. I Sverige får donatorns intresse av anonymitet vika för barnets intresse av vetskap om genetiskt ursprung.

Abstract

The recent development in the area of assisted reproductive technology has entailed large opportunities to help childless couples to get pregnant. Today, women can get inseminated and their eggs can be fertilized outside their bodies. Donated gametes can be used and you can even rent a uterus. The possibilities are growing – but to what cost?

Assisted reproduction means a deviation from the natural process of life and calls for difficult ethical considerations. How much are we to be allowed to affect the birth of a child? Those kinds of assisted reproduction that are allowed in Sweden are those that are ethically defensible. An important part in this, and also the starting point of this essay, is the child’s right to knowledge about his or her genetic origin. This is considered to be very important. When it comes to donation of eggs and sperm, this right is being jeopardized, since the child resulting from the donation will have no genetic bond to one of his or her social and legal parents. Children, who are conceived in a way that is allowed in Swedish legislation, have an unconditional right to identifying information about the donor. Outside of Swedish legislation, children’s right is partly provided for by the rules concerning paternity, which sometimes is to be established for the donor. For many of these children, for example those who are conceived abroad with an anonymous donor, there is no possibility to gain knowledge about the donor. However, there is a big problem with the Swedish right to knowledge about ones genetic origins – there are no guaranties that the child will gain knowledge about the donation. It is the child’s legal parents who are responsible for telling their child about how he or she was conceived, when they think the child is sufficiently mature to receive the information. Consequently, the right to knowledge about genetic origin depends on the parents’ intention to inform the child about the donation. Studies show that many parents choose not to tell their child about how they were conceived.

This essay further investigates if Swedish law is consistent with the human right to know ones genetic origin, as it is stated in the European Convention on Human Rights, and in the United Nations Convention on the Rights of the Child. None of these conventions constitutes an absolute right to knowledge about genetic origin for donor offspring.

The European Convention on Human Rights is also a source of donors’ right to be anonymous. This right imperils the child’s right to knowledge about the donor. According to the European Court of Human Rights, the two interests are to be weighed against each other in the specific case. In Sweden, the child’s interest of knowledge about genetic origin overrules the donor’s interest of anonymity.

• author: Ballovarre, Emma
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: To be a parent - at any cost? An essay about donor offsprings' right to genetic origin
• course: JURM02 20112
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: genetiskt ursprung, Familjerätt, assisterad befruktning, art. 8 Europakonventionen, art. 7 barnkonventionen
• language: Swedish
• id: 2299850
• date added to LUP: 2012-02-17 11:08:50
• date last changed: 2012-02-17 11:08:50