Advanced

Historiska kartor som hjälp vid en jordartsgeologisk kartering : en pilotstudie från Vångs by i Blekinge

Stenberg, Li (2009) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
Department of Geology
Abstract (Swedish)
Pilotstudien i Vångs by, Johannishus, belyser historiska kartors relevans vid geologisk jordartskartering. Jordartsgeologiska kartor är viktiga för fysisk planering och används av kommuner, länsstyrelser, konsulter m.fl. Johannishusområdets jordartsgeologi är representativ för stora delar av Sverige och innehåller jordarter som bildats både över och under högsta kustlinjen (HK). Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan jordarter och hur marken använts för odling, bete och skogsbruk under olika tidsperioder, för att i sin tur analysera hur de historiska kartorna kan användas vid detaljerad jordartskartering.

För att besvara frågeställningarna gjordes med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) en jämförelse av... (More)
Pilotstudien i Vångs by, Johannishus, belyser historiska kartors relevans vid geologisk jordartskartering. Jordartsgeologiska kartor är viktiga för fysisk planering och används av kommuner, länsstyrelser, konsulter m.fl. Johannishusområdets jordartsgeologi är representativ för stora delar av Sverige och innehåller jordarter som bildats både över och under högsta kustlinjen (HK). Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan jordarter och hur marken använts för odling, bete och skogsbruk under olika tidsperioder, för att i sin tur analysera hur de historiska kartorna kan användas vid detaljerad jordartskartering.

För att besvara frågeställningarna gjordes med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) en jämförelse av jordartsutbredningen och markanvändning hämtad från historiska kartor över samma område. En jordartsgeologisk karta sammanställdes baserat på karteringar utförda av studenter under fältkursmoment i jordartskartering mellan åren 1995 och 2008. Den jämfördes sedan med historiska kartor från år 1688, 1817, 1915, 1970 och 2000 Genom att studera historiska kartor har jag kunnat följa hur markanvändningen är kopplad till jordarter och hur den förändrats under olika tidsperioder. Finkorniga issjösediment har främst använts som åker och äng under samtliga jämförda tidsperioder. Isälvsavlagringar och sandiga issjösediment har främst använts som äng, men även som åker sedan 1915. Moränområden har utnyttjats främst som betesmark/utmark med trädvegetation fram till 1970, fram till 1915 även till mindre del som åker. Idag är den dominerande vegetationen blandskog över dessa områden. De värderingar av marken som gjorde på storskifteskartan från 1817 ger en mer detaljerad bild av markutnyttjande och visar god överensstämmelse med variationen i jordarternas kornstorleksvariation. Finkorniga issjösediment värderades högst, isälvsavlagringar och sandiga issjösediment fick lägre värden och morän värderades lägst. Förutom jordartsutbredningen inverkar markens fuktighet på hur marken värderats.

Både dagens markanvändning och de förändringen som de historiska kartorna påvisar tyder på ett tydligt samband med jordarternas fördelning i landskapet.

Historiska kartor kan användas för att förenkla geologisk jordartskartering och detta bör utnyttjas bättre än vad som görs idag. Markanvändningen speglar vilken typ av jordart som området utgör, men att använda historiska kartor bidrar till att vi får ytterligare en källa att förhålla sig till. Det krävs dock en generell kunskap om jordbrukets historia under de senaste 300-400 åren för att göra en användbar tolkning. (Less)
Abstract
The study in Vång by, Johannishus, highlights relevance of using historical maps in geological survey of quaternary deposits. Maps of quaternary deposits are important for planning and are used by municipalities, county administrative boards, consultants and others. The Quaternary deposits in Johannishus are representative of large parts of Sweden and were formed both above and below the highest coastline (HK).

The aim of the study was to study the link between Quaternary deposits and land use during different time periods and conclude how the historical maps can contribute to the survey.
Geographical Information System (GIS) methodology was used to compare the spatial distribution of the quaternary deposits and the historical land... (More)
The study in Vång by, Johannishus, highlights relevance of using historical maps in geological survey of quaternary deposits. Maps of quaternary deposits are important for planning and are used by municipalities, county administrative boards, consultants and others. The Quaternary deposits in Johannishus are representative of large parts of Sweden and were formed both above and below the highest coastline (HK).

The aim of the study was to study the link between Quaternary deposits and land use during different time periods and conclude how the historical maps can contribute to the survey.
Geographical Information System (GIS) methodology was used to compare the spatial distribution of the quaternary deposits and the historical land use. The detailed map of the Quaternary deposits, based on a number of surveys done by students during field courses at the Department of Geology in Lund between 1995 and 2008, was compared to historical maps from years 1688, 1817, 1915, 1970 to 2000.

The historical maps have enabled me to follow how the land use is linked to the Quaternary deposits and how it has changed over time. The fine grained Baltic Ice Lake deposits were mostly used as cultivated fields and meadows during all time periods. The glaciofluvial deposits and sandy Baltic Ice Lake deposits were mostly used for meadows but also as cultivated fields since 1915. Areas with till was mostly used for grazing/outland with tree vegetation until 1970 and untill 1915 also to some extent as cultivated fields. Today these areas have mixed woodland of deciduous and coniferous trees. The evaluation of soil quality in a scale from 1-6 done in the land division map of 1817 gives more detail and is well correlated to the variation of grain size in the deposits. The fine grained Baltic Ice Lake deposits were given the highest values (3-6), while the values for glaciofluvial deposits and sandy Baltic Ice Lake deposits were lower (2-4) and till was given the lowest (1-3) value. Moreover, the hydrology of the soils affected how high value they were given.

Historical maps may be used to increase the efficiency and level of detail of survey of Quaternary deposits. However, a useful interpretation requires a general knowledge of historical land use and agricultural development for the last 300-400 years. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Stenberg, Li
supervisor
organization
alternative title
Geological mapping with help from historical maps : a pilot study from Vånga by in Blekinge
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
historiska kartor, jordartsgeologisk kartering, Blekinge, Johannishus, Vångs by
publication/series
Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
report number
241
language
Swedish
id
2302976
date added to LUP
2012-01-27 13:10:28
date last changed
2012-01-27 13:10:28
@misc{2302976,
  abstract     = {The study in Vång by, Johannishus, highlights relevance of using historical maps in geological survey of quaternary deposits. Maps of quaternary deposits are important for planning and are used by municipalities, county administrative boards, consultants and others. The Quaternary deposits in Johannishus are representative of large parts of Sweden and were formed both above and below the highest coastline (HK).

The aim of the study was to study the link between Quaternary deposits and land use during different time periods and conclude how the historical maps can contribute to the survey.
Geographical Information System (GIS) methodology was used to compare the spatial distribution of the quaternary deposits and the historical land use. The detailed map of the Quaternary deposits, based on a number of surveys done by students during field courses at the Department of Geology in Lund between 1995 and 2008, was compared to historical maps from years 1688, 1817, 1915, 1970 to 2000.

The historical maps have enabled me to follow how the land use is linked to the Quaternary deposits and how it has changed over time. The fine grained Baltic Ice Lake deposits were mostly used as cultivated fields and meadows during all time periods. The glaciofluvial deposits and sandy Baltic Ice Lake deposits were mostly used for meadows but also as cultivated fields since 1915. Areas with till was mostly used for grazing/outland with tree vegetation until 1970 and untill 1915 also to some extent as cultivated fields. Today these areas have mixed woodland of deciduous and coniferous trees. The evaluation of soil quality in a scale from 1-6 done in the land division map of 1817 gives more detail and is well correlated to the variation of grain size in the deposits. The fine grained Baltic Ice Lake deposits were given the highest values (3-6), while the values for glaciofluvial deposits and sandy Baltic Ice Lake deposits were lower (2-4) and till was given the lowest (1-3) value. Moreover, the hydrology of the soils affected how high value they were given. 

Historical maps may be used to increase the efficiency and level of detail of survey of Quaternary deposits. However, a useful interpretation requires a general knowledge of historical land use and agricultural development for the last 300-400 years.},
  author       = {Stenberg, Li},
  keyword      = {historiska kartor,jordartsgeologisk kartering,Blekinge,Johannishus,Vångs by},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet},
  title        = {Historiska kartor som hjälp vid en jordartsgeologisk kartering : en pilotstudie från Vångs by i Blekinge},
  year         = {2009},
}