Advanced

Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten

Nilsson, Anna LU (2012) JURM01 20112
Department of Law
Abstract (Swedish)
Föreliggande uppsats är ett examensarbete i juris kandidatprogrammet. Uppsatsen är skriven inom området familjerätt, mer preciserat inom successionsrätten. Uppsatsen behandlar efterlevande makes arvsrätt genom att gå igenom de regler som finns på området i Sverige, Norge och Danmark.

Inom arvsrätten har det länge varit släktskapet som styrt vart arvet efter en avliden skall hamna. I dagens samhälle har lagstiftaren till viss del gått ifrån detta och en mer samhörighetsinriktad arvsrätt går att uttyda. Framför allt har den efterlevande makens position inom arvsrätten stärkts i och med 1987 års lagstiftning. Frågan är om den är tillräckligt stark eller om ytterligare skydd för efterlevande make krävs.

I Sverige har efterlevande make... (More)
Föreliggande uppsats är ett examensarbete i juris kandidatprogrammet. Uppsatsen är skriven inom området familjerätt, mer preciserat inom successionsrätten. Uppsatsen behandlar efterlevande makes arvsrätt genom att gå igenom de regler som finns på området i Sverige, Norge och Danmark.

Inom arvsrätten har det länge varit släktskapet som styrt vart arvet efter en avliden skall hamna. I dagens samhälle har lagstiftaren till viss del gått ifrån detta och en mer samhörighetsinriktad arvsrätt går att uttyda. Framför allt har den efterlevande makens position inom arvsrätten stärkts i och med 1987 års lagstiftning. Frågan är om den är tillräckligt stark eller om ytterligare skydd för efterlevande make krävs.

I Sverige har efterlevande make skydd dels i bodelningsreglerna som i en huvudregel tillerkänner denna hälften av allt giftorättsgods. Makar har också en arvsrätt, vilket ger dem rätt att överta all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt före gemensamma barn och arvingar i andra och tredje arvsklass. Har den avlidne särkullbarn har den efterlevande inte någon förtursrätt till kvarlåtenskapen utan särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott efter förälderns frånfälle. Det enda skydd den efterlevande har att förlita sig på då är bodelningsreglerna och en basbeloppsregel som skall garantera den efterlevande ett minsta belopp. Det är häri problemet ligger; efterlevande make är till stora delar oskyddad i de fall det finns särkullbarn.

I Norge och Danmark har den efterlevande maken däremot betydligt bättre skydd i de fall det finns särkullbarn. Enligt deras regelsystem har den efterlevande maken en arvsrätt till en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta tillsammans med bodelningsreglerna gör att den efterlevande är garanterad en betydligt större del av den gemensamma förmögenheten än i Sverige. De norska och danska reglerna medför att det utfallet när arvet skall skiftas efter den avlidne blir detsamma oavsett om den avlidne har enbart gemensamma barn med den efterlevande eller om det finns särkullbarn.

Uppsatsen går närmare igenom de regler som berör efterlevande makes arvsrätt. Den avslutas med en analyserande del där de svenska, norska och danska reglerna jämförs och kritiskt granskas. Jag kommer även redovisa min uppfattning om lämpliga förändringar inom den svenska rätten på detta område. (Less)
Abstract
This thesis is written in the field of family law, more precisely about the law of succession. The thesis describes the spouse’s right to inheritance by comparing the rules in Sweden, Norway and Denmark.

In the Swedish law of succession, it has long been the kinship that controlled where the estate of a deceased person should end up. The legislature has to some extent moved away from this. It is more important what kind of relationships the deceased had when he/she was alive. Above all, the surviving spouse's right to inheritance was strengthened with the 1987 legislation. The question is whether it is strong enough or if additional protection for the surviving spouse is required.

In Sweden, the surviving spouse´s protection... (More)
This thesis is written in the field of family law, more precisely about the law of succession. The thesis describes the spouse’s right to inheritance by comparing the rules in Sweden, Norway and Denmark.

In the Swedish law of succession, it has long been the kinship that controlled where the estate of a deceased person should end up. The legislature has to some extent moved away from this. It is more important what kind of relationships the deceased had when he/she was alive. Above all, the surviving spouse's right to inheritance was strengthened with the 1987 legislation. The question is whether it is strong enough or if additional protection for the surviving spouse is required.

In Sweden, the surviving spouse´s protection consists of the rules of division of property which ensures the surviving spouse at least half of all marital property. Spouses also have a right to inheritance, giving them the right to take over all the deceased's estate before their common children and other legal heirs. If the deceased had children from a previous relationship the surviving spouse will not have any right to the estate. The only protections the surviving spouses have to rely on under those circumstances are the rules of division of property and a rule to guarantee them a minimum amount. Herein lies the problem, the surviving spouse is largely unprotected when there exist children from previous relationships.

In Norway and Denmark is the surviving spouse´s position much stronger; especially in those cases where there are children from previous relationships involved. According to their regulatory systems, the surviving spouse is an heir to a particular part of the deceased's estate. This, together with division rules guarantees the surviving spouse a much larger part of the estate than in Sweden. The Norwegian and Danish rules assure that the outcome when the heritage is distributed after the deceased is the same regardless of whether the deceased has only common children with the surviving spouse or if there is children from previous relationships.

Further the thesis goes through the rules relating to surviving spouse´s inheritance. It concludes with an analytical part, where the Swedish, Norwegian and Danish rules are compared and critically assessed. There will also be a presentation of my own opinions, what I think would be appropriate changes in the Swedish law in this area. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
The Surviving spouse´s right to inherit
course
JURM01 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Successionsrätt, arvsrätt, efterlevande makes arvsrätt
language
Swedish
id
2337191
date added to LUP
2012-05-29 14:36:22
date last changed
2012-05-29 14:36:22
@misc{2337191,
  abstract     = {This thesis is written in the field of family law, more precisely about the law of succession. The thesis describes the spouse’s right to inheritance by comparing the rules in Sweden, Norway and Denmark. 

In the Swedish law of succession, it has long been the kinship that controlled where the estate of a deceased person should end up. The legislature has to some extent moved away from this. It is more important what kind of relationships the deceased had when he/she was alive. Above all, the surviving spouse's right to inheritance was strengthened with the 1987 legislation. The question is whether it is strong enough or if additional protection for the surviving spouse is required.

In Sweden, the surviving spouse´s protection consists of the rules of division of property which ensures the surviving spouse at least half of all marital property. Spouses also have a right to inheritance, giving them the right to take over all the deceased's estate before their common children and other legal heirs. If the deceased had children from a previous relationship the surviving spouse will not have any right to the estate. The only protections the surviving spouses have to rely on under those circumstances are the rules of division of property and a rule to guarantee them a minimum amount. Herein lies the problem, the surviving spouse is largely unprotected when there exist children from previous relationships.

In Norway and Denmark is the surviving spouse´s position much stronger; especially in those cases where there are children from previous relationships involved. According to their regulatory systems, the surviving spouse is an heir to a particular part of the deceased's estate. This, together with division rules guarantees the surviving spouse a much larger part of the estate than in Sweden. The Norwegian and Danish rules assure that the outcome when the heritage is distributed after the deceased is the same regardless of whether the deceased has only common children with the surviving spouse or if there is children from previous relationships.

Further the thesis goes through the rules relating to surviving spouse´s inheritance. It concludes with an analytical part, where the Swedish, Norwegian and Danish rules are compared and critically assessed. There will also be a presentation of my own opinions, what I think would be appropriate changes in the Swedish law in this area.},
  author       = {Nilsson, Anna},
  keyword      = {Successionsrätt,arvsrätt,efterlevande makes arvsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten},
  year         = {2012},
}