Holocen skogshistoria i Stenshuvuds nationalpark, Skånes östra kust, Sverige

Abstract

A palaeoecological investigation of two peat deposits in the national park of Stenshuvud (N 55° 39´ 21´´, O 14° 16´ 06´´), southeastern coast of Sweden, was performed to date the immigration of tree species and study the landscape history during Holocene. The sequences were analysed for pollen and plant macrofossil. The chronology is based on 14 AMS-14C dates of plant macroremains from terrestrial species. The peat sequences cover the time periods 10 200-5 600 cal. yrs BP (Mossen) and 3 500 cal. yrs BP to present time (Stora alkärret).

The immigration of trees was dated to 10 100-10 000 for Corylus, the same age or 9800 for Ulmus and Quercus, 10 000 or 9 450 for Populus, 9 100 for Tilia, and 7 200 for Fraximus (all ages in calibrated years BP). In comparison to the traditional pollenstratigraphical chronology of Scania, the age of the expansion of Corylus (10 800 at Ageröds mosse) shows the largest discrepancy. Datings of seeds of Alnus glutinosa show that the species was growing locally already ca. 10 150 cal. yrs. BP, much earlier than the time indicated by pollen analysis (around 9 400-9 500). There was no major human impact on the landscape at Stenshuvud before ca. 1 000 BP. Fagus arrived late in the area (400-200 BP).

Periods of drier climatic conditions are indicated around 10 000, 9 350, and 7 500 cal. yrs. BP. The age of paludification at Stora alkärret agrees with the time of regional climatic change towards more humid conditions around 3 700 cal. yrs. BP.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: Stenshuvuds nationalpark är en av Sveriges minsta nationalpark. Dess naturtyper är omväxlande och är därmed en av landets mest artrika nationalpark. Området är, trots sina höga naturvärden, inte speciellt välundersökt vad gäller miljöhistoria sett i ett längre tidsperspektiv. Tiden för trädens invandring vid Stenshuvud under holocen (de senaste 11 500 åren) har varit okänd här. För en vegetationshistorisk rekonstruktion i långtidsperspektiv utnyttjas de unika lagerföljder som började bildas i samband med senaste inlandsisens avsmältning för omkring 15 000 år sedan. De sjöar och vattensjuka områden som bildades fylldes med tiden av gyttjor och torv. I dessa avlagringar finns växtrester (pollen, frö, frukter, blad m.m.) bevarade, vilka gör det möjligt att få en uppfattning om den forna vegetationen kring de undersökta lokalerna.

För att studera skogshistorien vid Stenshuvud har borrkärnor från två mindre torvmarker (Mossen och Stora alkärret) tagits upp för en paleoekologisk undersökning. Mossen var en sjö från början, vilken med tiden vuxit igen till ett alkärr. Stora alkärret bildades genom försumpning för 3 700 år sedan. Pollenkorn och större rester av växter (frö, frukter, blad, m.m.) har extraherats från torven och identifierats till olika arter och släkten (så kallad pollenanalys och växtmakrofossilanalys). Växtresterna har också daterats med 14C metoden för ett antal nivåer i torvens lagerföljd.

Botten av Mossen har daterats till 10 250 år före nutid och då växte redan björk och tall på platsen. Hassel kommer in och sprider sig relativt snabbt för omkring 10 100-10 000 år sedan. Vid denna tid börjar också sjön att växa igen i kanterna. Alm, ek och asp invandrar ungefär samtidigt som hassel men i mycket mindre omfattning. 14C-dateringar på alnötter visar att al växte på platsen redan för 10 150 år sedan. I pollenanalysen syns de första pollenkornen av al först för 9 400 år sedan. Förmodligen har det endast funnits enstaka exemplar av al alldeles i borrpunktens närhet och först senare när den spridit sig syns det i pollenanalysen. Detta visar svårigheten med att rekonstruera den lokala vegetationsutvecklingen endast baserad på pollen. Detta innebär också att detsamma kan gälla hassel, ek, alm, och asp, d.v.s. att arten redan fanns på platsen långt innan tiden för de första fynden av pollenkorn. Enligt pollenanalysen invandrade lind troligen till Stenshuvud för omkring 9 000 år sedan och ask för ca 7 200 år sedan.

För ca 1 000 år sedan förändras pollensammansättningen och man kan se att skogen blev glesare och gräsmarkerna ökade samtidigt med pollenfynd av bok och gran. Dessa blir vanligare först för ca 400 år sedan. Det troligaste är att bokens expansion gynnades av mänsklig påverkan i landskapet framför klimatfaktorer. Den allmänna uppfattningen är att gran inte är naturlig i Skåne även om detta inte har kunnat bevisas. Efter ytterligare ett par hundra år ökar också pollenkornen från odlade sädesslag, vilket tyder på en sen agrar expansion i området.

• author: Sköld, Pia
• supervisor: Marie-José Lemdahl-Gaillard
• organization: Department of Geology
• alternative title: Holocene forest history in the national park of Stenshuvud, eastern coast of Skåne, southern Sweden
• year: 2003
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: climate, Scania, palaeohydrology, tree immigration, Holocene, Sweden
• publication/series: Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
• report number: 159
• language: Swedish
• additional info: Marie-José Lemdahl-Gaillard, professor vid Växjö universitet.
• id: 2342813
• date added to LUP: 2012-12-05 14:29:53
• date last changed: 2012-12-05 14:29:53