A geochemical study of the zoned Pan-African Mon Repos intrusion, central Namibia

Abstract

The Mon Repos covers an area of approximately 10 x 4 km. It consists of a zoned intrusion, where the peripheral parts are monzodioritic and the central areas granitic. Mon Repos is situated in central Namibia approximately 150 km northwest of Windhoek. The area is a part of the Pan-African Damara Belt, which extends from the coast northwestwards through central Namibia. Mon Repos has been dated to 550-540 Ma. It intrudes Palaeoproterozoic augen gneiss and metasediments of the Neoproterozoic Damara Supergroup. The intrusion consists of two parts, the eastern and the western. A shear zone and a pegmatite separate these two parts. The eastern part consists of a monzodiorite. The
western part is zoned, with a monzodiorite to granodiorite in the peripheral part and a granitie in the central part. The granite in the centre is characterized by its K-feldspar phenocrysts. The peripheral
rocks are separated from the granite in the centre by a zone of granitic rocks. In contrast to the granite in the centre, these are devoid of feldspar phenocrysts. Between the inner and intermediate rocks, there is a sharp contact. Two lenses of rocks with the same characteristics as rocks from the central part occur in the peripheral area. These observations indicate that the western part should be regarded as a type of centred complex. The eastern part shows a different geochemical character compared with the western. All samples from the Mon Repos, even the most siliceous rocks, lack an Eu-anomaly.
Together with high Sr/Ba ratios, this indicates that the chemical variation of the rocks cannot be explained by fractionation of feldspar. More likely it is due to a reduction of pyroxene and/or
amphiboles.

Abstract (Swedish)

Mon Repos täcker en yta av ca 10 x 4 km och utgörs av en sammansatt intrusion, där de yttre delarna är monzodioritiska och de inre granitiska. Den är belägen i centrala Namibia, ca 150 km nordväst om
huvudstaden Windhoek. Området ingår i det panafrikanska Damarabältet, vilket sträcker sig i nordvästlig riktning genom centrala Namibia. Mon Repos har daterats till 550-540 Ma. Den intruderar tidigproterozoisk ögongnejsgnejs samt metasediment tillhörande den senproterozoiska Damaragruppen.
Intrusionen består av två enheter, en östlig och en västlig, åtskilda av en skjuvzon och en med denna associerad pegmatit. Den östra enheten utgörs av en monzodiorit. Den västra är koncentriskt zonerad, där den inre delen utgörs av en granit, kännetecknad av kalifältspatsfenokrister. Den yttre delen är av monzodioritisk/granodioritisk sammansättning och avskiljs från den inre av en intermediär del som är av granitisk sammansättning. En skarp kontakt skiljer sedan den inre delen från den intermediära. Vidare förekommer två linsformade enheter av den, för den inre delen,
kännetecknande graniten med kalifältspatsfenokrister. De är belägna i den yttre delen, på väsentligt avstånd från den övriga inre delen. Detta sammantaget gör att man kan tala om intrusionen som ett
centrerat komplex. Den östra delen uppvisar en skild geokemisk karaktär i jämförelse med den västra.
Generellt visar alla prover från Mon Repos avsaknad av Eu-anomali, något som är anmärkningsvärt med tanke på den Si02-halt på ca 70% som uppnås av de granitiska delarna. Detta tillsammans med de
höga Sr/Ba-förhållandena tyder på att fältspat ej kan ha fraktionerats för att ge upphov till den kemiska variationen. Snarare är den orsakad av fraktionering av pyroxen och eller amfibol.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: Den afrikanska kontinentplattan bildades då flera äldre plattor kolliderade. Namibia ligger i skarven mellan två sådana gamla kontinentplattor där södra Namibia tillhör Kalahariplattan och norra Namibia tillhör Kongoplattan. Mellan dessa två plattor löper ett brett bälte, det så kallade Damarabältet. Detta bälte var före kollisionen mellan plattorna ett sund där sediment samlades. När plattorna trycktes ihop omvandlades dessa sediment till vad man kallar metasediment. Exempel på sådana är marmor och skiffer. När dessa två plattor kolliderade utsattes jordskorpan för så stora tryck och temperaturökningar att vulkaner bildades. En del magma som var associerad med denna vulkanism nådde aldrig jordytan utan stelnade djupt nere i jordskorpan. Mon Repos, som undersökts i detta arbete, är exempel på sådana djupbergarter. Under de miljoner år som förflutit sedan Mon Repos bildades har den överliggande berggrunden vittrat och eroderats bort så att dessa djupbergarter nu ligger blottade. Mon Repos är inte homogen utan består av flera olika bergarter. Mon Repos har detaljkarterats och undersökts kemiskt. Detta för att utröna hur det har gått till när den bildats. Det har framkommit att Mon Repos består av tre enheter. Dessa uppvisar olika kemiska och strukturella karaktärer. Den östra delen är helt skild från den övriga och i den västra delen har en granit intruderat dels centralt, och dels perifert. Arbetet innefattar en diskussion kring orsakerna till den kemiska variation som påträffats i de olika enheterna.

• author: Warnhag, Jon
• supervisor: Anders Lindh
• organization: Department of Geology
• alternative title: En geokemisk studie av Mon Repos, en panafrikansk zonerad intrusion i centrala Namibia
• year: 2001
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: geography, geology, geochemistry, Pan-African Mon Repos intrusion, Namibia
• publication/series: Dissertations in Geology at Lund University
• report number: 135
• language: English
• id: 2343908
• date added to LUP: 2012-11-06 12:37:00
• date last changed: 2012-11-06 12:37:00