Advanced

The conodont genus Ctenognathodus in the Silurian of Gotland, Sweden

Strömberg, Caroline (1997) In Dissertations in Geology at Lund University
Department of Geology
Abstract
Seven taxa of the conodont genus Ctenognathodus (Fay, 1959) sensu Viira,
1982b in the Silurian of Gotland have been described and their occurrence mapped
geographically, stratigraphically and related to facies. In addition to C. murchisoni
(Pander, 1856) three new species were found; C. n. sp. D, C n. sp. E and C n. sp. I
with two subspecies, I and G. Two taxa formerly known as subspecies of Ligonodina confluens Jeppsson, 1972 were supplemented with previously missing elements and
assigned separate species status within Ctenognathodus; C. n. sp. L and C. confluens.
The genus spans most of the fossil record of Gotland, but is confined to shallow-water,
high-energy carbonate facies. Its members regularly constitute a minor part of
... (More)
Seven taxa of the conodont genus Ctenognathodus (Fay, 1959) sensu Viira,
1982b in the Silurian of Gotland have been described and their occurrence mapped
geographically, stratigraphically and related to facies. In addition to C. murchisoni
(Pander, 1856) three new species were found; C. n. sp. D, C n. sp. E and C n. sp. I
with two subspecies, I and G. Two taxa formerly known as subspecies of Ligonodina confluens Jeppsson, 1972 were supplemented with previously missing elements and
assigned separate species status within Ctenognathodus; C. n. sp. L and C. confluens.
The genus spans most of the fossil record of Gotland, but is confined to shallow-water,
high-energy carbonate facies. Its members regularly constitute a minor part of
the conodont fauna and probably occupied specialized niches, judging by element
morphology. Many of the species reappear on various separate levels in the succession.
In addition to discussion on functional and palaeoecological aspects, a cladistic
scheme is proposed for the taxon Ctenognathodus. (Less)
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Conodonter är stratigrafiskt användbara, fosfatiska mikrofossil, som påträffas i marina sediment mellan senkambrium till slutet av trias (520-210 Ma). Olika formtyper av conodonter, eller conodontelement, byggde tillsammans upp käkapparaten hos det lilla ål-liknande conodontdjuret, som numera räknas till chordaterna. Jag har undersökt förekomsten av conodontsläktet Ctenognathodus i gotländska lager från silur. Förutom den tidigare beskrivna arten Ctenognathodus murchisoni urskiljdes därmed tre nya arter: C. n. sp. D, C. n. sp. E och C. n. sp. I, med två underarter, G och I. Dessutom kom två taxa som tidigare beskrivits som underarter till en art av ett annat släkte (Ligonodina) att föras till... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Conodonter är stratigrafiskt användbara, fosfatiska mikrofossil, som påträffas i marina sediment mellan senkambrium till slutet av trias (520-210 Ma). Olika formtyper av conodonter, eller conodontelement, byggde tillsammans upp käkapparaten hos det lilla ål-liknande conodontdjuret, som numera räknas till chordaterna. Jag har undersökt förekomsten av conodontsläktet Ctenognathodus i gotländska lager från silur. Förutom den tidigare beskrivna arten Ctenognathodus murchisoni urskiljdes därmed tre nya arter: C. n. sp. D, C. n. sp. E och C. n. sp. I, med två underarter, G och I. Dessutom kom två taxa som tidigare beskrivits som underarter till en art av ett annat släkte (Ligonodina) att föras till Ctenognathodus under beteckningarna C. n. sp. L och C. confluens.

Under silur befann sig den Baltiska plattan 10 -30 söder om ekvatorn, och i det grunda, tropiska epikontinantalhav som den till stora delar täcktes av, avsattes terrigena ler- och siltsediment (lugn, djupare avsättningsmiljö) och kalksten, som bildades i och i närheten av rev, genom deposition av kalkskal etc. på havsbottnen (grunt, turbulent avsättningsmiljö samt lugn miljö i avsnörda laguner).

Conodontelementen i släktet Ctenognathodus är förhållandevis stora och robusta (utom C. n. sp. D och i viss mån C. n. sp. I n. ssp. G), och karakteriseras bl. a. av att dess relativt stora dentikler sitter väl spridda och är runda i genomskärning, samt att det så kallade hyalina materialet i elementen är bärnstensfärgat. Käkapparaten bestod av (minst) dubbel uppsättning (höger och vänster) av fem (eller sex) olika formtyper av conodonter: Pa, Pb, M, Sc, Sb(I och II) samt ett symmetriskt Sa-element. De olika arterna skiljer sig främst ifråga om Pa elementets utseende, men även dentiklernas allmänna form, storlek och antal är arttypiska. Arterna inom Ctenognathodus förekommer under olika, oftast långa, tidsperioder som delvis överlappar varandra, i Gotlands silur (under totalt ca. 20 miljoner år). De är geografiskt vitt spridda (både på Gotland och troligen också globalt) men begränsade till kalkstens-sediment, d.v.s. levde i miljöer i närheten av rev och grunt vatten. Orsakerna till detta är inte helt utredda, men faktorer som ljuspenetration, turbulens, tillförsel av terrigent material och födotillgång kan spela in. Ctenognathodus utgjorde en mycket liten del av conodontfaunan och upptog förmodligen en specialiserad nisch. Elementens utseende tyder vidare på att de inte var suspensionsätare, utan snarare predatorer, herbivorer eller något liknande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Strömberg, Caroline
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Conodonta, Prioniodinida, Ctenognathodus, Ligonodina confluens, functional morphology, ontogeny, palaeoecology, phylogeny, Högklint Beds, Tofta Beds, Slite Beds, Klinteberg Beds, Hemse Beds, Hamra Beds, Sundre Beds, Wenlock, Ludlow, Silurian, Gotland, Sweden
publication/series
Dissertations in Geology at Lund University
report number
85
language
English
id
2365482
date added to LUP
2012-10-29 12:46:43
date last changed
2012-10-29 12:46:43
@misc{2365482,
  abstract     = {Seven taxa of the conodont genus Ctenognathodus (Fay, 1959) sensu Viira,
1982b in the Silurian of Gotland have been described and their occurrence mapped
geographically, stratigraphically and related to facies. In addition to C. murchisoni
(Pander, 1856) three new species were found; C. n. sp. D, C n. sp. E and C n. sp. I
with two subspecies, I and G. Two taxa formerly known as subspecies of Ligonodina confluens Jeppsson, 1972 were supplemented with previously missing elements and
assigned separate species status within Ctenognathodus; C. n. sp. L and C. confluens.
The genus spans most of the fossil record of Gotland, but is confined to shallow-water,
high-energy carbonate facies. Its members regularly constitute a minor part of
the conodont fauna and probably occupied specialized niches, judging by element
morphology. Many of the species reappear on various separate levels in the succession.
In addition to discussion on functional and palaeoecological aspects, a cladistic
scheme is proposed for the taxon Ctenognathodus.},
  author       = {Strömberg, Caroline},
  keyword      = {Conodonta,Prioniodinida,Ctenognathodus,Ligonodina confluens,functional morphology,ontogeny,palaeoecology,phylogeny,Högklint Beds,Tofta Beds,Slite Beds,Klinteberg Beds,Hemse Beds,Hamra Beds,Sundre Beds,Wenlock,Ludlow,Silurian,Gotland,Sweden},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Dissertations in Geology at Lund University},
  title        = {The conodont genus Ctenognathodus in the Silurian of Gotland, Sweden},
  year         = {1997},
}