Skydd för färg i varumärkesrätten och marknadsrätten

Abstract

I dagens samhälle kämpar företag för att höras och synas i det överflöd av information som finns tillgänglig. Ett särskiljande kännetecken har därmed blivit ett mycket viktigt kommunikationsmedel för företag. I detta kännetecken ligger ofta ett betydande värde i form av goodwill och image och attityd hos förbrukarna. Inte sällan är det hela koncept som förmedlas i ett komplicerat byggande av relationer till en kundkrets.
Nya märken dyker ständigt upp på marknaden och uppvisar ofta stor likhet med redan etablerade företags varumärken, vilket innebär att konsumenterna lätt kan missta sig på ursprunget. Immaterialrätten är avgörande för att företag ska kunna skydda de exklusiva rättigheter som hör till olika delar av deras koncept från användning och intrång av andra näringsidkare. Skyddet var tidigare reserverat för konventionella märken som lätt kunde uppfattas som källor av ursprung såsom ord, logo, namn och grafisk design. Den ökade intensiteten av varor och tjänster på marknaden har tvingat varumärkesinnehavare att leta efter nya möjligheter att sticka ut på marknaden. Idag är det därmed möjligt för märkesinnehavaren att använda sig av okonventionella varumärken såsom ljud, lukt, färg och tredimensionella former. Färger har fått mycket uppmärksamhet och används i stor utsträckning av märkesinnehavare på marknaden. Problemet med färg och okonventionella varumärken är emellertid att de kan ha viss svårighet med att uppfylla varumärkesrättens registreringskrav på grafisk återgivning och särskiljningsförmåga eftersom färger kan anses sakna urskiljande drag och har svårt att ange ursprung.
Färger kan möjligen skyddas på tre sätt men märkesinnehavares skyddsomfång för en färg i samband med en produkt eller ett koncept är inte helt solklart. Färg kan skyddas som ett abstrakt färgmärke, det vill säga när det är färgen som ska ange ursprunget på en produkt eller tjänst. Denna form av skydd kan dock vara förenad med viss osäkerhet eftersom det abstrakta varumärket ibland har svårt att uppfylla kraven på grafisk återgivning och särskiljningsförmåga. Vid en konkret intrångssituation kan exempelvis en domstol komma fram till att en märkesinnehavares färg inte uppfyller registreringsförutsättningarna och en påstådd intrångsgörare kan försöka ogiltigförklara märket på grund av dessa brister. Denna väg kan innebära ett bra skydd för märkesinnehavaren men då krävs troligtvis att märkesinnehavaren har ett färgmärke som är mycket känt på marknaden och därmed i alla fall uppfyller kraven på särskiljningsförmåga.
Det finns också möjligen ett visst utvecklingsutrymme att skydda en färg som används omkring och i samband med ett konventionellt huvudmärke såsom ord eller logotyp. Det ställs dock förmodligen höga krav på att färgen är mycket utmärkande samt används i stor utsträckning för att hänsyn över huvud taget ska tas till färgen. Kraven är emellertid dock inte lika hårda som för abstrakta färgmärken.
Ytterligare en möjlighet att skydda färg finns i marknadsrätten. Det finns många begrepp som motsvarar de som finns i varumärkesrätten, och i viss mån överlappar rättsområdena varandra. Inom marknadsrätten ligger dock inte fokus på angivelse av ursprung utan snarare på huruvida en intrångsgörares produkt eller tjänst riskerar att förväxlas med varumärkesinnehavarens. En förväxlingsbedömning av varumärket som helhet måste göras. Hänsyn tas därmed till alla element, där färg utgör en beståndsdel, som gör att märkesinnehavarens och den påstådda intrångsgörarens färg kan anses förväxlingsbara. Att enbart färgen ska kunna bidra till att de två motstående märkena anses förväxlingsbara torde dock inte vara möjligt, utan färgen måste vara en del av till exempel en figur eller ett namn. Utvecklingen verkar emellertid gå mot att större hänsyn tas till färg i bedömningen. Marknadsrätten är ett bra alternativ då märkesinnehavarens färg exempelvis inte uppfyller registreringsförutsättningarna eller anses vara dekorativ.
Vilken väg som är bäst för en varumärkesinnehavare varierar av allt att döma från situation till situation. Detta beror mycket på hur märkesinnehavarens märke ser ut i förhållande till den påstådde intrångsgörarens i en konkret konflikt, exempelvis hur framträdande färgen är samt hur det används på marknaden har betydelse. Det finns därutöver fler faktorer som kan påverka skyddsomfånget såsom huruvida färgen ska betraktas åtskild eller om omgivande märken ska tas hänsyn till i förväxlingsbedömningen samt vad som anses vara förvirrande lika färger. Om omgivande tecken ska räknas med och färgerna måste vara identiska är skyddet inte särskilt brett för varumärkesinnehavaren. Omvända förhållanden kan också föreligga och då blir skyddet bredare. Frihållningsbehov kan också komma att beaktas inom ramen för förväxlingsbedömningen. Även om man kan skönja vissa riktlinjer i lag och praxis vad gäller skyddet, finns det inget entydigt svar på dessa frågor, vilket innebär att viss osäkerhet kring färgskyddet fortfarande föreligger.

Abstract (Swedish)

In today's society, companies are struggling to be heard and seen in the ever-increasing amount of information available on the market. A distinctive trademark has therefore become a very important means of communication for businesses. A trademark is often of considerable value in the form of goodwill and corporate image and is seen to communicate consumer attitude. An entire concept is not unfrequently conveyed in a complex building of consumer relationships.

New trademarks frequently appear on the market and often show great similarity with already established corporate trademarks, which in turn can easily confuse the consumers about the origin of a product or service. Intellectual property law is thus fundamental in order for trademark owner to be able to protect the exclusive rights to various elements of their concept from the use or intrusion from other companies. Protection was previously reserved for conventional trade marks of which could easily be perceived as sources of origin such as words, logos, names, and graphic designs. The greater intensity of goods and services in the market has forced trademark owners to look for new opportunities to stand out in the market. Today, it is thus possible for the trademark owner to use unconventional marks such as sound, smell, colour and three-dimensional shapes. Colours have received much attention and are widely used by trademark owners in the market. The difficulty with colour and unconventional trademarks is that they may have some trouble meeting the registration requirements of graphic representation and distinctiveness since colours are considered to have no distinguishing features and will therefore have difficulty identifying a specific source or company.

There are possibly three ways to protect a colour, however the scope of protection is not entirely clear. Firstly, colour can be protected as an abstract colour trademark, i.e. when it is the colour itself that represents the origin of a product or service. This form of protection may however be associated with some uncertainty since abstract trademarks sometimes have difficulties in satisfying the registration requirements of graphical representation and distinctiveness. In an infringement situation, for example, a court may conclude that a trademark holder's colour does not meet the registration requirements, or an alleged infringer may try to invalidate the trademark holders mark. However, this should be the most suitable alternative for a trademark owner who has a well-known and powerful colour on the market that convincingly meets the requirements for distinctiveness.

There is also a potential development for a trademark owner to protect a colour if it is used around and in conjunction with a conventional trademark, such as a word or logo. It is likely, however, that there are high demands of distinctive character and that the mark is widely used on the market, although the demand is not as high as for an abstract colour trade mark. There are also many factors that can affect the scope of protection, such as whether the two opposite colours should be perceived alone or if surrounding signs should be taken into account when assessing whether the marks are confusingly similar or not. Moreover, the scope of protection depends on whether similar colours should be included in the scope or whether the infringer´s colour has to be identical to constitute infringement. If the surrounding signs are taken into account and the colours have to be identical, the brand owner´s protection is not very wide. Inverse relationship may also exist which in turn will broaden the protection. The need of keeping certain colours free for everyone to use could also be taken into account in the assessment, which means that considerable uncertainty about the protection exists.

Another option to protect colour exists in market law. There are many formulations similar to those found in trademark law, and to some extent the areas of law tend to overlap. Market law does not focus on indication of origin but rather on whether an infringer´s product or service is likely to be confused with those of other owners. An overall assessment of the trademark is done and attention is put towards all elements, where colour is one component that may contribute to that the alleged infringer's colour is considered to be confusingly similar to the trademark holder. However, colour alone is not enough to decide whether the two signs are confusingly similar. The colour must thus be part of a main figure or a name. In market law, the trend seems to move towards that increasing consideration is taken to colour in the assessment of whether two marks are considered to be confusingly similar. Market law is a suitable option when the mark holder's colour, for example, does not meet the registration requirements or is considered decorative.

Which of these three is the best option for a trademark owner will probably vary depending on the situation in each case. How the trademark holder's sign is perceived in relation to the alleged infringers sign in a specific encounter, depends on how prevalent the colour is and how the mark is used on the market will matter. The scope of protection of course, also depends a lot upon whether surrounding colours should be taken into account and on how many colours should be included in the scope. Even if a few guidelines in law and case law regarding the scope of protection can be distinguished, there is no absolute answer, which means that some uncertainty regarding the protection of colour still exists.

• author: Carpenter, Lisa
• supervisor: Hans Henrik Lidgard
• organization: Department of Law
• alternative title: Protection of colour in trade mark law and market law
• course: JURM02 20121
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: varumärkesrätt, färgvarumärken, Färg, marknadsrätt, immaterialrätt
• language: Swedish
• id: 2431033
• date added to LUP: 2012-05-29 15:57:09
• date last changed: 2012-05-29 15:57:09