Advanced

Att undanröja villkorlig dom som förenats med samhällstjänst

Hellberg, Charlotta LU (2012) JURM02 20121
Department of Law
Abstract (Swedish)
Under det tidiga 1990-talet införde man samhällstjänst som försöksverksamhet vid ett antal tingsrätter i Sverige. Samhällstjänst var då en föreskrift som skyddstillsyn kunde förenas med, och skulle på så vis bilda en påföljd som i viss mån motsvarade ett fängelsestraff i stränghet. Efter ett par år kom försöksverksamheten att utvidgas till att omfatta samtliga svenska domstolar, och i slutet på 1990-talet gjordes det till ett permanent inslag i det svenska påföljdssystemet. I samband med detta kom man även att utvidga tillämpningsområde för samhällstjänst på så vis att det inte bara var skyddstillsyn utan även villkorlig dom som kunde förena med en föreskrift om samhällstjänst.

Ett av de starkaste skälen för att införa påföljden var att... (More)
Under det tidiga 1990-talet införde man samhällstjänst som försöksverksamhet vid ett antal tingsrätter i Sverige. Samhällstjänst var då en föreskrift som skyddstillsyn kunde förenas med, och skulle på så vis bilda en påföljd som i viss mån motsvarade ett fängelsestraff i stränghet. Efter ett par år kom försöksverksamheten att utvidgas till att omfatta samtliga svenska domstolar, och i slutet på 1990-talet gjordes det till ett permanent inslag i det svenska påföljdssystemet. I samband med detta kom man även att utvidga tillämpningsområde för samhällstjänst på så vis att det inte bara var skyddstillsyn utan även villkorlig dom som kunde förena med en föreskrift om samhällstjänst.

Ett av de starkaste skälen för att införa påföljden var att man ville begränsa antalet fängelsestraff som dömdes ut, dels av rent ekonomiska skäl men även för att undvika de skadliga effekter som en anstaltsvistelse ofta kan ha, och behövde således en påföljd som kunde utgöra ett trovärdigt alternativ till ett fängelsestraff. Skyddstillsyn – eller för den delen villkorlig dom – ansågs inte på egen hand kunna uppfylla detta krav, men om man förenade påföljden med en föreskrift om samhällstjänst kunde man uppnå nödvändig stränghet för att påföljden skulle kunna anses motsvara ett kortare fägnelsestraff.

Samhällstjänst skiljer sig från andra påföljder på så vis att det för verkställa påföljden krävs att den dömde själv medverkar. En samhällstjänst kan inte verkställas tvångsvis om den dömde vägrar utföra det arbete som påföljden innebär. Detta medför att påföljden i vissa fall måste avbrytas, undanröjas och ersättas med en annan, vanligtvis fängelse. Ett annat problem detta medför är att vissa av de bedömningar som ska göras, både vid utdömande och undanröjande av påföljden, grundas på den tilltalades eller dömdes personliga egenskaper. Är det då möjligt att ett sådant system inte strider mot de krav på konsekvens, förutsebarhet, frihet från godtycklighet och att lika fall behandlas lika som ställs upp i likabehandlingsprincipen?

Nedan kommer detta att utredas. Inledningsvis ges en redogörelse dels för systemet för utdömande av påföljden, del för systemet vid undanröjande av densamma. Sedan behandlas en rad rättsfall där domstolar tillämpat dessa bestämmelser och därefter presenteras ett par intervjuer med personer vilka i sitt arbete kommer i kontakt med påföljden. Avslutningsvis kommer en analys i vilken konstateras att även om problemet oftast inte medför några problem i praktiken finns det ändå ett par punkter på vilka systemets förenlighet med likabehandlingsprincipen kan ifrågasättas. (Less)
Abstract (Swedish)
In the beginning of the 1990’s community service was introduced at a couple of Swedish courts as an experiment. It was to be a compliment to probation and together the two were supposed to be considered the equivalent in harshness of a shorter prison sentence. After a few years the experiment was extended to all Swedish courts and by the end of the decade community service was made a permanent part of the Swedish penal code. It also became possible not only to couple community service with probation but also with a suspended sentence.

One of the main reasons for adopting such a penalty was to limit the number of prison sentences, partly because of strictly financial reasons but also to avoid the harmful effects an imprisonment can... (More)
In the beginning of the 1990’s community service was introduced at a couple of Swedish courts as an experiment. It was to be a compliment to probation and together the two were supposed to be considered the equivalent in harshness of a shorter prison sentence. After a few years the experiment was extended to all Swedish courts and by the end of the decade community service was made a permanent part of the Swedish penal code. It also became possible not only to couple community service with probation but also with a suspended sentence.

One of the main reasons for adopting such a penalty was to limit the number of prison sentences, partly because of strictly financial reasons but also to avoid the harmful effects an imprisonment can entail. The new penalty needed to be a credible alternative to such a sentence. A probation – or for that matter a suspended sentence – did not on its own live up to this, but combined with community service it could reach a harshness that could equal that of a shorter prison sentence.

Community service differs from other penalties in that it requires a certain amount of cooperation from the sentenced person in order to be executed. In case the person refuses to contribute it is not possible to execute a community service by force. This means that in a few cases the penalty has to be revoked and replaced by another. This leads to another problem which is that some of the assessments that are done – both in the sentencing and revoking of a sentence including community service – are to a certain degree based on the subject’s personal characteristics. Is it then possible that such a system does not come into conflict with the principle of equal treatment and its requirements of consistency, predictability, lack of arbitrariness and that equal cases are treated equally?

This will be investigated below, first of all by a description of the system for adjudging a suspended sentence with community service, as well as the system for revoking the same sentence. Thereafter a series of court rulings will be examined and after that a couple of interviews with people who in their line of work come in contact with community service will be presented. Last but not least is an analysis in which it will be established that even though the system does not conflict the principle of equal treatment in practice in most cases there are some points on which its compatibility with the principle can be questioned. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hellberg, Charlotta LU
supervisor
organization
alternative title
To Revoke a Suspended Sentence Combined with Community Service
course
JURM02 20121
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, villkorlig dom, samhällstjänst
language
Swedish
id
2437379
date added to LUP
2012-08-22 11:51:28
date last changed
2012-08-22 11:51:28
@misc{2437379,
  abstract     = {In the beginning of the 1990’s community service was introduced at a couple of Swedish courts as an experiment. It was to be a compliment to probation and together the two were supposed to be considered the equivalent in harshness of a shorter prison sentence. After a few years the experiment was extended to all Swedish courts and by the end of the decade community service was made a permanent part of the Swedish penal code. It also became possible not only to couple community service with probation but also with a suspended sentence.

One of the main reasons for adopting such a penalty was to limit the number of prison sentences, partly because of strictly financial reasons but also to avoid the harmful effects an imprisonment can entail. The new penalty needed to be a credible alternative to such a sentence. A probation – or for that matter a suspended sentence – did not on its own live up to this, but combined with community service it could reach a harshness that could equal that of a shorter prison sentence.

Community service differs from other penalties in that it requires a certain amount of cooperation from the sentenced person in order to be executed. In case the person refuses to contribute it is not possible to execute a community service by force. This means that in a few cases the penalty has to be revoked and replaced by another. This leads to another problem which is that some of the assessments that are done – both in the sentencing and revoking of a sentence including community service – are to a certain degree based on the subject’s personal characteristics. Is it then possible that such a system does not come into conflict with the principle of equal treatment and its requirements of consistency, predictability, lack of arbitrariness and that equal cases are treated equally?

This will be investigated below, first of all by a description of the system for adjudging a suspended sentence with community service, as well as the system for revoking the same sentence. Thereafter a series of court rulings will be examined and after that a couple of interviews with people who in their line of work come in contact with community service will be presented. Last but not least is an analysis in which it will be established that even though the system does not conflict the principle of equal treatment in practice in most cases there are some points on which its compatibility with the principle can be questioned.},
  author       = {Hellberg, Charlotta},
  keyword      = {Straffrätt,villkorlig dom,samhällstjänst},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att undanröja villkorlig dom som förenats med samhällstjänst},
  year         = {2012},
}