Advanced

Bostadsmarknaden – Är regleringen motiverad?

Franzén, Malin LU (2012) NEKK01 20121
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Den svenska hyresmarknaden har varit belagd med en prisreglering sedan 40-talet och har medfört påtagliga problem i form av långa köer. I uppsatsen vill jag undersöka om regleringen har stöd i nationalekonomisk teori. Förra året, 2011, introducerades nya regler för hyresmarknaden som till viss del öppnar för prisökningar. Jag kommer även att diskutera vad dessa kan ha för påföljder, utifrån ekonomisk teori.

Effektivitetspolitik kan motiveras om marknaden själv inte uppnår en effektiv allokering. En allokering anses vara effektiv när vidare handel inte kan genomföras utan att försämra nyttan för den ena parten. Fyra former av marknadsmisslyckande är kollektiva varor, asymmetrisk information, monopolmakt och externaliteter. Ingen utav... (More)
Den svenska hyresmarknaden har varit belagd med en prisreglering sedan 40-talet och har medfört påtagliga problem i form av långa köer. I uppsatsen vill jag undersöka om regleringen har stöd i nationalekonomisk teori. Förra året, 2011, introducerades nya regler för hyresmarknaden som till viss del öppnar för prisökningar. Jag kommer även att diskutera vad dessa kan ha för påföljder, utifrån ekonomisk teori.

Effektivitetspolitik kan motiveras om marknaden själv inte uppnår en effektiv allokering. En allokering anses vara effektiv när vidare handel inte kan genomföras utan att försämra nyttan för den ena parten. Fyra former av marknadsmisslyckande är kollektiva varor, asymmetrisk information, monopolmakt och externaliteter. Ingen utav dessa kan förklara eller motivera regleringen.

Fördelningspolitik kan syfta till att göra en marknadsallokering mer rättvis, eftersom effektivitet inte är en garant för rättvisa. Det finns olika definitioner på rättvisa. Regleringen kan förklaras utifrån en egalitär princip, alla ska ha lika, eftersom billiga bostäder hyrs ut till alla potentiella hyresgäster istället för enbart till låginkomsttagare. Fördelningspolitik kan involvera bidrag i form av kontanta utbetalningar eller i form av varor. Kontanta utbetalningar ger större möjligheter till välfärdsökningar och en bostadsreglering är därför ett trubbigt instrument för att bedriva fördelningspolitik.

En anledning till att regleringen finns kvar kan vara att politiker misslyckas i att driva politik som är mest samhällsnyttig, eftersom de maximerar sin egen nytta. Intresseorganisationer kan påverka politikers beslut och på så vis gynna sina medlemmar, men de tar nödvändigtvis inte hänsyn till den maximala välfärden för samhället.

Det nya reglerna för hyresmarknaden förväntas öka hyrorna och på så vis minska köerna. Detta leder till välfärdsökningar, men problem såsom segregation och inlåsningseffekter förväntas kvarstå. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Franzén, Malin LU
supervisor
organization
course
NEKK01 20121
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Hyresmarknaden Bostadsmarknaden Reglering
language
Swedish
id
2438154
date added to LUP
2012-04-10 10:35:10
date last changed
2012-04-10 10:35:10
@misc{2438154,
  abstract     = {Den svenska hyresmarknaden har varit belagd med en prisreglering sedan 40-talet och har medfört påtagliga problem i form av långa köer. I uppsatsen vill jag undersöka om regleringen har stöd i nationalekonomisk teori. Förra året, 2011, introducerades nya regler för hyresmarknaden som till viss del öppnar för prisökningar. Jag kommer även att diskutera vad dessa kan ha för påföljder, utifrån ekonomisk teori.

Effektivitetspolitik kan motiveras om marknaden själv inte uppnår en effektiv allokering. En allokering anses vara effektiv när vidare handel inte kan genomföras utan att försämra nyttan för den ena parten. Fyra former av marknadsmisslyckande är kollektiva varor, asymmetrisk information, monopolmakt och externaliteter. Ingen utav dessa kan förklara eller motivera regleringen.

Fördelningspolitik kan syfta till att göra en marknadsallokering mer rättvis, eftersom effektivitet inte är en garant för rättvisa. Det finns olika definitioner på rättvisa. Regleringen kan förklaras utifrån en egalitär princip, alla ska ha lika, eftersom billiga bostäder hyrs ut till alla potentiella hyresgäster istället för enbart till låginkomsttagare. Fördelningspolitik kan involvera bidrag i form av kontanta utbetalningar eller i form av varor. Kontanta utbetalningar ger större möjligheter till välfärdsökningar och en bostadsreglering är därför ett trubbigt instrument för att bedriva fördelningspolitik.

En anledning till att regleringen finns kvar kan vara att politiker misslyckas i att driva politik som är mest samhällsnyttig, eftersom de maximerar sin egen nytta. Intresseorganisationer kan påverka politikers beslut och på så vis gynna sina medlemmar, men de tar nödvändigtvis inte hänsyn till den maximala välfärden för samhället.

Det nya reglerna för hyresmarknaden förväntas öka hyrorna och på så vis minska köerna. Detta leder till välfärdsökningar, men problem såsom segregation och inlåsningseffekter förväntas kvarstå.},
  author       = {Franzén, Malin},
  keyword      = {Hyresmarknaden Bostadsmarknaden Reglering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bostadsmarknaden – Är regleringen motiverad?},
  year         = {2012},
}