Styvförälderns rättsliga ställning i Sverige och Norge – En komparativ studie
(2012) JURM01 20121Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen handlar om styvförälders rättsliga ställning i förhållande till barnet ur ett svenskt och norskt perspektiv. I och med att levnads- och familjeförhållanden har förändrats markant under det senaste seklet har uppkomsten av andra familjekonstellationer blivit en vanlig företeelse i vårt samhälle. Ombildade familjer utgör numera en enhet vid sidan av den traditionella kärnfamiljen. Uppkomsten av andra familjekonstellationer innebär i sin tur att det finns olika rättsförhållande som existerar mellan familjemedlemmarna. Det rättsförhållande som finns mellan styvförälder och barn i en ombildad familj har andra rättsverkningar än förhållandet mellan en biologisk förälder och barn har. Uppsatsens bakomliggande syfte är att analysera en... (More)
- Uppsatsen handlar om styvförälders rättsliga ställning i förhållande till barnet ur ett svenskt och norskt perspektiv. I och med att levnads- och familjeförhållanden har förändrats markant under det senaste seklet har uppkomsten av andra familjekonstellationer blivit en vanlig företeelse i vårt samhälle. Ombildade familjer utgör numera en enhet vid sidan av den traditionella kärnfamiljen. Uppkomsten av andra familjekonstellationer innebär i sin tur att det finns olika rättsförhållande som existerar mellan familjemedlemmarna. Det rättsförhållande som finns mellan styvförälder och barn i en ombildad familj har andra rättsverkningar än förhållandet mellan en biologisk förälder och barn har. Uppsatsens bakomliggande syfte är att analysera en styvförälders rättsliga ställning, och hur denna ställning regleras enligt gällande svensk respektive norsk rätt.
De svenska och norska rättssystemen har den traditionella familjen som norm, där biologiskt släktskap utgör grunden för det rättsliga föräldraskapet. Barnets biologiska föräldrar är som utgångspunkt barnets rättsliga föräldrar. Detta synsätt speglas i den familjerättsliga regleringen i både Sverige och Norge. Möjligheten att ge annan än biologiska föräldrar status, som rättslig förälder, är därför begränsad. En styvförälder kan endast genom adoption, eller genom att bli utsedd av domstolen till barnets vårdnadshavare, erhålla status som rättslig förälder. Både svensk och norsk rätt har dock, av hänsyn till barnets bästa, haft en restriktiv hållning vad gäller förändringar i barnets liv som kan försämra barnets relation med en biologisk förälder. En styvförälders rättsliga ställning i förhållande till barnet är därför förhållandevis begränsad i både Sverige och Norge. (Less) - Abstract
- This essay is about a stepparent’s legal relationship to a child from a Swedish and a Norwegian perspective. As the living and family situation has changed markedly over the past century, the emergence of other family groups have become a common occurrence in our society. Reconstituted families constitute nowadays a unit apart from the traditional nuclear family. The emergence of other family groups means, in return, that there are different legal relationships that exist between family members. The relationship that exists between a stepparent and a child in a reconstituted family has other legal effects than a relationship between a natural parent and a child. The essay’s underlying purpose is to analyse a stepparent’s legal status, and... (More)
- This essay is about a stepparent’s legal relationship to a child from a Swedish and a Norwegian perspective. As the living and family situation has changed markedly over the past century, the emergence of other family groups have become a common occurrence in our society. Reconstituted families constitute nowadays a unit apart from the traditional nuclear family. The emergence of other family groups means, in return, that there are different legal relationships that exist between family members. The relationship that exists between a stepparent and a child in a reconstituted family has other legal effects than a relationship between a natural parent and a child. The essay’s underlying purpose is to analyse a stepparent’s legal status, and how this position is regulated according to the Swedish and Norwegian law.
The Swedish and Norwegian legal systems have the traditional family as norm, where a biological relationship is the basis of the legal parenthood. The child’s biological parents are as a starting point the child’s legal parents. This approach reflects the family law regulations in both Sweden and Norway. The possibility to give other than biological parents status, as a legal parent, is therefore limited. A stepparent can only through adoption or by being appointed by the court as guardian for the child obtain the status as a legal parent. Both the Swedish and Norwegian law, however, with regard to the child’s best interest, have a restrictive approach to changes in child’s life that may impair the child’s relationship with a biological parent. A stepparent’s legal relationship to a child is therefore relatively limited in Sweden and Norway. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2439826
- author
- Magistrado Christrup, Melony LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Stepparent's legal status in Sweden and Norway – A comparative study
- course
- JURM01 20121
- year
- 2012
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- rättslig status, underhållsskyldighet, umgänge, vårdnadsansvar, familjerätt, Styvförälder, komparativ studie, norsk rätt.
- language
- Swedish
- id
- 2439826
- date added to LUP
- 2012-08-31 14:16:30
- date last changed
- 2013-01-14 10:52:34
@misc{2439826,
abstract = {{This essay is about a stepparent’s legal relationship to a child from a Swedish and a Norwegian perspective. As the living and family situation has changed markedly over the past century, the emergence of other family groups have become a common occurrence in our society. Reconstituted families constitute nowadays a unit apart from the traditional nuclear family. The emergence of other family groups means, in return, that there are different legal relationships that exist between family members. The relationship that exists between a stepparent and a child in a reconstituted family has other legal effects than a relationship between a natural parent and a child. The essay’s underlying purpose is to analyse a stepparent’s legal status, and how this position is regulated according to the Swedish and Norwegian law.
The Swedish and Norwegian legal systems have the traditional family as norm, where a biological relationship is the basis of the legal parenthood. The child’s biological parents are as a starting point the child’s legal parents. This approach reflects the family law regulations in both Sweden and Norway. The possibility to give other than biological parents status, as a legal parent, is therefore limited. A stepparent can only through adoption or by being appointed by the court as guardian for the child obtain the status as a legal parent. Both the Swedish and Norwegian law, however, with regard to the child’s best interest, have a restrictive approach to changes in child’s life that may impair the child’s relationship with a biological parent. A stepparent’s legal relationship to a child is therefore relatively limited in Sweden and Norway.}},
author = {{Magistrado Christrup, Melony}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Styvförälderns rättsliga ställning i Sverige och Norge – En komparativ studie}},
year = {{2012}},
}