Välbefinnande efter hjärtinfarkt
(2000)Department of Health Sciences
- Abstract
- Rehabilitering av personer efter hjärtinfarkt innefattar vanligen fysiskträning och föreläsningar men sällan åtgärder för att direkt minska risken för ångest eller depression. Studier har visat att upp till 45% av patienterna efter en hjärtinfarkt har symtom som tyder på lättare depression eller trolig klinisk depression. Oro, ångest och depression kan öka risken för morbiditet och mortalitet. Syftet med studien var att undersöka om personer, yngre än 60 år, upplever välbefinnande en månad efter de drabbats av hjärtinfarkt. För att undersöka detta valdes en kvantitativ ansats med strukturerade enkäter. Instrumenten var: Hälsoenkät, Psychological general well-being och Hospital anxiety and depression scale. Nitton personer deltog i studien.... (More)
- Rehabilitering av personer efter hjärtinfarkt innefattar vanligen fysiskträning och föreläsningar men sällan åtgärder för att direkt minska risken för ångest eller depression. Studier har visat att upp till 45% av patienterna efter en hjärtinfarkt har symtom som tyder på lättare depression eller trolig klinisk depression. Oro, ångest och depression kan öka risken för morbiditet och mortalitet. Syftet med studien var att undersöka om personer, yngre än 60 år, upplever välbefinnande en månad efter de drabbats av hjärtinfarkt. För att undersöka detta valdes en kvantitativ ansats med strukturerade enkäter. Instrumenten var: Hälsoenkät, Psychological general well-being och Hospital anxiety and depression scale. Nitton personer deltog i studien. Resultatet visade att patienternas välbefinnande var gott. Det fanns dock en generell påverkan på patienternas rollfunktioner. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten till ökad kontroll över sin sjukdomssituation för att möjliggöra förändringar som befrämjar välbefinnandet. Kanske bör patienterna börja arbetsträna tidigare under rehabiliteringen för att minska risken för påverkan av rollfunktionerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2525891
- author
- Borgstrand, Emma
- supervisor
- organization
- alternative title
- En kvantitativ studie.
- year
- 2000
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- depression, hjärtinfarkt, oro, rehabilitering välbefinnande, ångest
- language
- Swedish
- id
- 2525891
- date added to LUP
- 2012-05-04 14:25:30
- date last changed
- 2015-12-14 13:21:12
@misc{2525891,
abstract = {{Rehabilitering av personer efter hjärtinfarkt innefattar vanligen fysiskträning och föreläsningar men sällan åtgärder för att direkt minska risken för ångest eller depression. Studier har visat att upp till 45% av patienterna efter en hjärtinfarkt har symtom som tyder på lättare depression eller trolig klinisk depression. Oro, ångest och depression kan öka risken för morbiditet och mortalitet. Syftet med studien var att undersöka om personer, yngre än 60 år, upplever välbefinnande en månad efter de drabbats av hjärtinfarkt. För att undersöka detta valdes en kvantitativ ansats med strukturerade enkäter. Instrumenten var: Hälsoenkät, Psychological general well-being och Hospital anxiety and depression scale. Nitton personer deltog i studien. Resultatet visade att patienternas välbefinnande var gott. Det fanns dock en generell påverkan på patienternas rollfunktioner. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten till ökad kontroll över sin sjukdomssituation för att möjliggöra förändringar som befrämjar välbefinnandet. Kanske bör patienterna börja arbetsträna tidigare under rehabiliteringen för att minska risken för påverkan av rollfunktionerna.}},
author = {{Borgstrand, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Välbefinnande efter hjärtinfarkt}},
year = {{2000}},
}