Revision och skatteprocess - ur ett objektivitetsperspektiv

Abstract (Swedish)

Skatteverket har möjlighet att vidta revision i syfte att bl.a. kontrollera om deklarationsskyldighet och annan uppgiftsskyldighet har fullgjorts. Ett beslut om revision fattas av Skatteverket och det kan inte överklagas av den reviderade. Ett överklagande ska i stället avse själva taxeringsfrågan. Domstolen kan även ta ställning i frågor som berör vilka handlingar som ska lämnas ut inom ramen för revisionen.

Det är ostridigt att revision är en ingripande kontrollåtgärd som grundas på ett ojämlikt förhållande mellan det allmänna och det enskilda företaget. Att objektivitet iakttas, av såväl myndigheten under hela processen, som av domstolen vid ett eventuellt överklagande, är därför avgörande för den enskildes rättssäkerhet.

Revisionsinstitutet har varit ett omdiskuterat ämne ända sedan dess införande. Särskilt under senare år har såväl företagarsidan, som välkända skattejurister framfört hård kritik mot delar av kontrollåtgärden som sådan, men även mot vad de hävdar är ett icke-objektivt agerande från Skatteverkets och förvaltningsdomstolarnas sida.

Mot bakgrund av det har jag i uppsatsen valt att behandla några huvudproblem med anknytning till den skatterättsliga objektivitetsprincipen i samband med revisioner och skatteprocesser, i syfte att utreda och diskutera i vilken omfattning bristande på iakttagande av objektivitet faktiskt utgör ett problem i sammanhanget.

I arbetet behandlas objektivitetsprincipen från såväl en teoretisk som en praktisk utgångpunkt. Eftersom objektivitet hänger starkt ihop med andra grundläggande offentligrättsliga principer som ska garantera den enskildes rättssäkerhet, berörs några av dessa principer på flera ställen i arbetet. Beträffande förvaltning och rättskipning på den praktiska sidan går det inte heller att tala om en tydlig fördelning, framför allt på grund av Skatteverkets multifunktionalitet såsom utredare, beslutsfattare och processförare i domstolen. Den springande punkten är när de två sidorna, teori och praktik, möts i verkligheten.

På grund av ämnets karaktär har det i arbetet inte varit fråga om att presentera några revolutionerande nyheter. I stället har en diskussion med utgångspunkt från båda parters intressen eftersträvats.

Min slutsats är att det inte går att ge ett klart besked huruvida kravet på objektivitet uppfylls eller ej vid revisioner eller skatteprocesser generellt. Särskilt inom ett område som skatterätten ser omständigheterna olika ut i varje enskilt fall. Klart är dock att förbättringar har skett under årens lopp. Medvetenheten avseende objektiviteten och de andra rättssäkerhetsaspekterna har ökat, men det finns fortfarande en hel del brister kvar.

Abstract

Under Swedish law, the Swedish Tax Agency can audit whether companies have fulfilled the general declaration requirement and other disclosure obligations. The decision of the Tax Agency to undertake an audit cannot be appealed. The company subject to the audit can appeal on technical matters related to the audit including whether documents requested by the Tax Agency should be disclosed.

The power to audit is an intrusive control measure based on an unequal relationship between the state and the individual enterprise. Therefore it is crucial that the audit is carried out objectively and that the principle of objectivity is also observed by the court in appeal cases.

The audit procedure has been a controversial subject ever since its introduction. In recent years, both companies and well known experts in tax law have not only criticised the audit procedure but also what they claim is a non-objective decision making by the Tax Agency and the administrative courts.

In this thesis I have chosen to discuss some key issues related to the principle of objectivity within tax legislation, particularly in connection with audits and tax litigation. I have used these issues to analyse and discuss the extent to which lack of respect for objectivity is a problem in Swedish tax law.

The principle of objectivity is discussed from both a theoretical and a practical perspective. Since this principle is
strongly linked to other fundamental public law principles, that together aim to guarantee the rule of law for individuals, these other principles are also discussed in this paper. In practice, it is not possible to make a clear distinction between the management and administration of justice because of the multiple functions that the Tax Agency is responsible for, such as investigations, decision-making and litigation in the courts. The key issue is how the two sides, the theoretical and practice meet in real life.

Due to the nature of the subject I have not attempted to introduce any revolutionary new ideas. Instead I have opted to frame the discussion around the mutual interests of all parties, both state and commercial.

My conclusion is that in general terms, it is impossible to clearly state whether the demands of objectivity are met in connection with audits and tax litigation as the circumstances of each individual case can vary so greatly. However, it is clear that improvements have been made over the years. Awareness of objectivity and other legal aspects of the rule of law have increased, but some deficiencies still remain.

• author: Szasz, Eszter
• supervisor: Christina Moëll
• organization: Department of Law
• alternative title: Audit and tax litigation - in the light of the objectivity principle
• course: JURM02 20121
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, objektivitet, revision, skatteprocess
• language: Swedish
• id: 2543930
• date added to LUP: 2012-10-15 10:15:05
• date last changed: 2012-10-15 10:15:05