Kohandelns betydelse för EUs finanspakt, med fokus på Tyskland, Frankrike och Storbritannien
(2012) NEKH01 20121Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Skuldkrisen drabbade Europa hårt år 2010. Det var flera länder som till exempel Irland, Portugal och Grekland som inte kunde betala tillbaka sina lån och finansiera sina optioner. Tyskland var beredda att hjälpa till, men Eu:s regelverk (Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt) förhindrade det. De fann lyckligtvis en kortsikitg väg att kringå regelverket. Tyskland och Frankrike tyckte inte det var tillräckligt och började diskutera långsiktiga lösningar, som de sedan skulle presentera och besluta om i Europesiska rådet. Det är under dessa förhandlingar som idén om Finanspakten kom till. Finanspakten innebar starkare fiskala åtstramningar för att se till att länder inte kan dra på sig alltför stora statsskulder och budgetunderskott... (More)
- Skuldkrisen drabbade Europa hårt år 2010. Det var flera länder som till exempel Irland, Portugal och Grekland som inte kunde betala tillbaka sina lån och finansiera sina optioner. Tyskland var beredda att hjälpa till, men Eu:s regelverk (Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt) förhindrade det. De fann lyckligtvis en kortsikitg väg att kringå regelverket. Tyskland och Frankrike tyckte inte det var tillräckligt och började diskutera långsiktiga lösningar, som de sedan skulle presentera och besluta om i Europesiska rådet. Det är under dessa förhandlingar som idén om Finanspakten kom till. Finanspakten innebar starkare fiskala åtstramningar för att se till att länder inte kan dra på sig alltför stora statsskulder och budgetunderskott för att förhindra att en liknande situation upprepar sig. Kohandel är när en aktör ger upp ett politiskt mål, för att få igenom ett annat. Syftet med denna uppsats var att studera vilken betydelse kohandel har utgjort i finanspaktens uppkomst, där Tyskland, Frankrike och Storbritannien är utgångspunkten. Det jag kom fram till var inte bara att kohandel hade haft en stor betydelse för finanspaktens existens, utan finanspakten hade aldrig existerat om inte kohandel hade varit möjligt.
Metoden som användes var en kombination av textanalys och motivanalys för att noga granska, hur och varför de valda länderna valde att agera på det sätt de gjorde. Materialet bestod bland annat av: artiklar, parlamentsutlåtande, lagar och olika regeringspartiers hemsidor. Det finns tidigare forskning om kohandel, men då finanspakten är ett nytt fenomen saknas tidigare forskning. Teorin grundar sig framförallt på tre ekonomer: Gordon Tullock, James M Buchanan och Robert O Keohane. Trots att de skrev sina verk i slutet på 70-talet och början av 80-talet är deras teorier i politisk ekonomi fortfarande relevanta. För vidare forskning rekomenderas att titta närmre på; medias påverkan på samhällsopinionen i Europa och hur den påverkar ländernas ställningstagande till EU och i sin tur EU-samarbetets utformning; och maktstrukturerna i EU och om det möjligen är några få länder som är de egentliga beslutsfattarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2607940
- author
- Savonius, Ursula LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKH01 20121
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Kohandel, EU, Finanspakten
- language
- Swedish
- id
- 2607940
- date added to LUP
- 2012-06-15 11:22:17
- date last changed
- 2012-06-15 11:22:17
@misc{2607940,
abstract = {{Skuldkrisen drabbade Europa hårt år 2010. Det var flera länder som till exempel Irland, Portugal och Grekland som inte kunde betala tillbaka sina lån och finansiera sina optioner. Tyskland var beredda att hjälpa till, men Eu:s regelverk (Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt) förhindrade det. De fann lyckligtvis en kortsikitg väg att kringå regelverket. Tyskland och Frankrike tyckte inte det var tillräckligt och började diskutera långsiktiga lösningar, som de sedan skulle presentera och besluta om i Europesiska rådet. Det är under dessa förhandlingar som idén om Finanspakten kom till. Finanspakten innebar starkare fiskala åtstramningar för att se till att länder inte kan dra på sig alltför stora statsskulder och budgetunderskott för att förhindra att en liknande situation upprepar sig. Kohandel är när en aktör ger upp ett politiskt mål, för att få igenom ett annat. Syftet med denna uppsats var att studera vilken betydelse kohandel har utgjort i finanspaktens uppkomst, där Tyskland, Frankrike och Storbritannien är utgångspunkten. Det jag kom fram till var inte bara att kohandel hade haft en stor betydelse för finanspaktens existens, utan finanspakten hade aldrig existerat om inte kohandel hade varit möjligt.
Metoden som användes var en kombination av textanalys och motivanalys för att noga granska, hur och varför de valda länderna valde att agera på det sätt de gjorde. Materialet bestod bland annat av: artiklar, parlamentsutlåtande, lagar och olika regeringspartiers hemsidor. Det finns tidigare forskning om kohandel, men då finanspakten är ett nytt fenomen saknas tidigare forskning. Teorin grundar sig framförallt på tre ekonomer: Gordon Tullock, James M Buchanan och Robert O Keohane. Trots att de skrev sina verk i slutet på 70-talet och början av 80-talet är deras teorier i politisk ekonomi fortfarande relevanta. För vidare forskning rekomenderas att titta närmre på; medias påverkan på samhällsopinionen i Europa och hur den påverkar ländernas ställningstagande till EU och i sin tur EU-samarbetets utformning; och maktstrukturerna i EU och om det möjligen är några få länder som är de egentliga beslutsfattarna.}},
author = {{Savonius, Ursula}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kohandelns betydelse för EUs finanspakt, med fokus på Tyskland, Frankrike och Storbritannien}},
year = {{2012}},
}