Värderingsklausuler och tillträdesbokslut som tvistlösningsform

Abstract (Swedish)

Denna uppsats fokuserar på frågor kring gränsdragningen mellan avtalsklausuler som ger tredje man rätt att fylla ut parternas avtal och skiljeklausuler i kontexten av värderingsklausuler. Dessa klausuler återfinns bland annat i kontrakt rörande företagsöverlåtelser.

Vid en företagsöverlåtelse är priset på målbolaget beräknat utifrån de finansiella förutsättningar som förelegat vid överlåtelsedagen. Överlåtelserna sker vanligen genom aktieöverlåtelser, men ibland även genom en så kallad inkråmsöverlåtelse. Värderingsklausuler är relevanta i båda fallen. Tillträdesdagen inträffar vanligtvis en eller ett par månader efter överlåtelsedagen. På grund av osäkerheten under perioden mellan överlåtelsedagen och tillträdesdagen anges ofta en preliminär köpeskilling i överlåtelseavtalet. Köpeskillingen justeras sedan med hänsyn till eventuella värdeförändringar som skett i målbolaget mellan den senast fastställda årsredovisningen och tillträdesdagen. I den mån säljare och köpare inte kan enas om ett tillträdesbokslut innehåller förvärvsavtalet vanligen en värderingsklausul. Klausulen syftar till att med bindande verkan för parterna fastställa tillträdesbokslutets innehåll och följaktligen besvara frågan vilket pris som slutligen ska erläggas för målbolaget.

Värderingsklausuler ger upphov till ett antal svåra frågor. En av dessa är huruvida en genomförd värdering ska betraktas som en skiljedom eller om värderingen enbart ska ges civilrättslig verkan. En annan är huruvida parterna genom en värderingsklausul kan skapa processuella verkningar i så måtto att en genomförd värdering enbart kan angripas på formell grund, trots att klausulen inte är att betrakta som ett skiljeavtal.

Arbetet inleds med en beskrivning av värderingsklausuler och dess funktion som prismekanism. I samma avsnitt ges några klausulexempel och värderingsklausulens framtid diskuteras (kap. 2) I efterföljande avsnitt introduceras frågan om parterna genom utformandet av klausulen kan uppnå processuella verkningar (kap. 3). Därefter följer ett avsnitt rörande avtalstolkning som syftar till att försöka åskådliggöra hur gränsdragningsproblematiken mot skiljeklausuler uppkommer (kap. 4). Härefter redogörs för rådande riktlinjer beträffande gränsdragningen (kap. 5) och dess konsekvenser (kap. 6). Examensarbetet avslutas därefter med en sammanfattande analys och slutsatser (kap. 7).

Abstract

This paper focuses on issues related to the distinction between contract clauses that give third parties the right to fill out the parties' agreement and arbitration clauses in the context of purchase price adjustment clauses, the latter which can be found in contracts for business transfers.

At a transfer of an undertaking, the price of the target company is derived from the financial conditions that existed on the date of signing. A business transfer can be accomplished either by a transfer of shares or by an asset transfer. Purchase price adjustment clauses are relevant in both cases. Due to the uncertainty, in the one or two month period, between signing and closing, the signing contract usually stipulates a preliminary purchase price. The price is then adjusted, taking into account any changes in value that have occurred in the target company from the latest annual report to the date of closing. The contract normally includes a purchase adjustment clause if the parties cannot agree on a closing access, which stipulates that an independent auditor is to determine the final purchase price of the target company.

A question that arises is whether a valuation is to be considered an arbitration award or if the valuation should only be given a civil effect. A related question is whether the parties with a purchase price adjustment clause can create procedural effects in the sense that a valuation can be addressed only at a formal basis even if the clause is not perceived as an arbitration agreement.

The essay begins with a description of the valuation clauses and their function as pricing mechanisms. In the same section purchase price adjustment clauses are exemplified and their development is discussed (Chapter 2). The subsequent section introduces the question whether or not the parties through the design of a civil law provision can achieve procedural effects to the extent that an executed valuation can be questioned exclusively on a formal basis (Chapter 3). This is followed by a section on contractual interpretation, which seeks to illustrate how the demarcation problem of arbitration clauses occur (Chapter 4). After that the current policies of the delineation are described (Chapter 5) and their consequences (Chapter 6). The thesis ends with an analysis and conclusions (Chapter 7).

• author: Pålsson, Filip
• supervisor: Niklas Arvidsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Purchase price adjustment clauses as a method of dispute resolution
• course: JURM02 20121
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: processrätt, civilrätt, avtalsrätt, förmögenhetsrätt
• language: Swedish
• id: 2608009
• date added to LUP: 2012-10-15 13:42:11
• date last changed: 2012-10-15 13:42:11