”Vi ska inte vara den där vita fläcken på kartan” - En fallstudie om etableringen av underhållsbehandling i Blekinge län
(2012) SOCM04 20121Sociology
- Abstract (Swedish)
- Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) är i Sverige en kontroversiell behandlingsform. Tillgång till behandlingen har ökat under det senaste decenniet och idag erbjuder alla landsting LARO. Landstinget Blekinge är det sista landstinget som startade ett lokalt LARO-program. Denna fallstudie studerar den etableringsprocess som mynnade ut i en beroendeenhet som erbjuder LARO inom länet.
Syftet med studien är att föra fram och diskutera de aspekter av etableringsprocessen som nyckelpersoner i processen för fram som centrala. Därmed vill författaren fylla en kunskapslucka gällande etableringen av nya LARO-program. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och åtta personer som har varit inblandade i etableringsprocessen har... (More) - Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) är i Sverige en kontroversiell behandlingsform. Tillgång till behandlingen har ökat under det senaste decenniet och idag erbjuder alla landsting LARO. Landstinget Blekinge är det sista landstinget som startade ett lokalt LARO-program. Denna fallstudie studerar den etableringsprocess som mynnade ut i en beroendeenhet som erbjuder LARO inom länet.
Syftet med studien är att föra fram och diskutera de aspekter av etableringsprocessen som nyckelpersoner i processen för fram som centrala. Därmed vill författaren fylla en kunskapslucka gällande etableringen av nya LARO-program. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och åtta personer som har varit inblandade i etableringsprocessen har deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av dessa intervjuer samt av landstinget och kommunerna i länet producerade dokument.
Sju faktorer har utkristalliserats som betydelsefulla och dessa fungerar som arbetshypoteser i analysen. Arbetshypoteserna utgår från att (1) det fanns få opiatberoende personer i länet (2) Blekinge är ett litet län (3) kommunerna och landstinget saknade pengar för att etablera en beroendeenhet (4) LARO sågs som en kontroversiell behandling (5) det fanns samarbetsproblem mellan kommunerna och landstinget (6) det fanns en rädsla för att etableringen av underhållsbehandling skulle dra till sig vårdkrävande opiatberoende personer från andra län (7) det fanns ett fåtal aktörer som drev frågan.
Slutsatsen är att de faktorer som framstår som mest betydelsefulla är ekonomiska faktorer samt aktivt arbete av ett fåtal individer engagerade i etableringsprocessen. Dessa individers insatser diskuteras utifrån John W. Kingdons agenda-settingteori med speciellt fokus på dennes begrepp policyentreprenör. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2797164
- author
- Nordgren, Johan LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCM04 20121
- year
- 2012
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- kommun, landsting, fallstudie, policyentreprenör, LARO, underhållsbehandling, opiatberoende
- language
- Swedish
- id
- 2797164
- date added to LUP
- 2012-07-02 22:04:09
- date last changed
- 2012-07-02 22:04:09
@misc{2797164,
abstract = {{Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) är i Sverige en kontroversiell behandlingsform. Tillgång till behandlingen har ökat under det senaste decenniet och idag erbjuder alla landsting LARO. Landstinget Blekinge är det sista landstinget som startade ett lokalt LARO-program. Denna fallstudie studerar den etableringsprocess som mynnade ut i en beroendeenhet som erbjuder LARO inom länet.
Syftet med studien är att föra fram och diskutera de aspekter av etableringsprocessen som nyckelpersoner i processen för fram som centrala. Därmed vill författaren fylla en kunskapslucka gällande etableringen av nya LARO-program. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och åtta personer som har varit inblandade i etableringsprocessen har deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av dessa intervjuer samt av landstinget och kommunerna i länet producerade dokument.
Sju faktorer har utkristalliserats som betydelsefulla och dessa fungerar som arbetshypoteser i analysen. Arbetshypoteserna utgår från att (1) det fanns få opiatberoende personer i länet (2) Blekinge är ett litet län (3) kommunerna och landstinget saknade pengar för att etablera en beroendeenhet (4) LARO sågs som en kontroversiell behandling (5) det fanns samarbetsproblem mellan kommunerna och landstinget (6) det fanns en rädsla för att etableringen av underhållsbehandling skulle dra till sig vårdkrävande opiatberoende personer från andra län (7) det fanns ett fåtal aktörer som drev frågan.
Slutsatsen är att de faktorer som framstår som mest betydelsefulla är ekonomiska faktorer samt aktivt arbete av ett fåtal individer engagerade i etableringsprocessen. Dessa individers insatser diskuteras utifrån John W. Kingdons agenda-settingteori med speciellt fokus på dennes begrepp policyentreprenör.}},
author = {{Nordgren, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Vi ska inte vara den där vita fläcken på kartan” - En fallstudie om etableringen av underhållsbehandling i Blekinge län}},
year = {{2012}},
}