Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Att vara svensk i det svenska samhället - en studie om utanförskap bland män med utlandsfödda föräldrar

Hedayat Pajouh, Nioshah LU (2012) SOCK01 20121
Sociology
Abstract (Swedish)
Malmö stad präglas av ett antal invandrartäta förorter med miljonprogram som grundidé och
uppbyggnadsideologi. Tanken, på sjuttio-, åttio- och nittiotalet var att låta nyanlända invandrare få tillgång till
boställen där de kunde känna sig hemmastadda med grannar som kanske talade samma språk eller hade andra
dylika egenskaper som i sin tur skulle göra att dessa individer och familjer skulle känna sig mer hemmastadda.
Tanken var fin, men det långsiktiga resultatet av detta tåls diskuteras. I denna uppsats har jag fokuserat mig på
män i vuxen ålder som vid något tillfälle har bott på ett av dessa områden. Hur ser de på samhället, och vice
versa, hur ser samhället på de enligt de själva? Är de ”invandrare” eller ”svenskar”? Vad innebär... (More)
Malmö stad präglas av ett antal invandrartäta förorter med miljonprogram som grundidé och
uppbyggnadsideologi. Tanken, på sjuttio-, åttio- och nittiotalet var att låta nyanlända invandrare få tillgång till
boställen där de kunde känna sig hemmastadda med grannar som kanske talade samma språk eller hade andra
dylika egenskaper som i sin tur skulle göra att dessa individer och familjer skulle känna sig mer hemmastadda.
Tanken var fin, men det långsiktiga resultatet av detta tåls diskuteras. I denna uppsats har jag fokuserat mig på
män i vuxen ålder som vid något tillfälle har bott på ett av dessa områden. Hur ser de på samhället, och vice
versa, hur ser samhället på de enligt de själva? Är de ”invandrare” eller ”svenskar”? Vad innebär ordet
integration för de? Jag använder mig av Bourdieus teori om fält, habitus och kapital samt Elias teori om
etablerade, outsiders samt de olika zoner av klasstillhörighet som människor ständigt befinner sig i. Studien
består av 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vuxna män i åldern 27-43 som vid ung ålder har bott
på invandrartäta förorter. Det empiriska materialet visar att de intervjuade kände inget utanförskap när de var i
tonåren. Utan tvärtom, uppväxten var harmonisk med multikulturella möten som färgade tillvaron. Däremot
numera i vuxen ålder känner de utanförskap trots att några av de är födda i Sverige. De känner sig integrerade
trots att samhället inte bekräftar detta. Som ”invandrarman” är det svårt att etablera sig på det
”svenskdominerade” arbetsplatsen. Detta bekräftar Elias teori om att de som har bott på ett ställe minst tid
räknas som outsiders och de som har bott här längst är de etablerade. Vidare bekräftas Bourdieus teori om de
olika kaptial som måste erhållas från omgivningen för att i sin tur kunna anses integrerad och välanpassad. En
individ måste, enligt de intervjuade, behärska det svenska språket väl för att kunna integreras. Men även då
finns det hinder för egen integrering att kunna ske. Återigen är det samhället som sätter stopp för detta.
Fördomar gör så att käppar sätts i hjulet för den som vill lyckas med att integrera sig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hedayat Pajouh, Nioshah LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20121
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
utanförskap, integration, nyckelord: invandrare, svenskar
language
Swedish
id
2855802
date added to LUP
2012-07-02 22:08:03
date last changed
2012-07-02 22:08:03
@misc{2855802,
  abstract     = {{Malmö stad präglas av ett antal invandrartäta förorter med miljonprogram som grundidé och
uppbyggnadsideologi. Tanken, på sjuttio-, åttio- och nittiotalet var att låta nyanlända invandrare få tillgång till
boställen där de kunde känna sig hemmastadda med grannar som kanske talade samma språk eller hade andra
dylika egenskaper som i sin tur skulle göra att dessa individer och familjer skulle känna sig mer hemmastadda.
Tanken var fin, men det långsiktiga resultatet av detta tåls diskuteras. I denna uppsats har jag fokuserat mig på
män i vuxen ålder som vid något tillfälle har bott på ett av dessa områden. Hur ser de på samhället, och vice
versa, hur ser samhället på de enligt de själva? Är de ”invandrare” eller ”svenskar”? Vad innebär ordet
integration för de? Jag använder mig av Bourdieus teori om fält, habitus och kapital samt Elias teori om
etablerade, outsiders samt de olika zoner av klasstillhörighet som människor ständigt befinner sig i. Studien
består av 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vuxna män i åldern 27-43 som vid ung ålder har bott
på invandrartäta förorter. Det empiriska materialet visar att de intervjuade kände inget utanförskap när de var i
tonåren. Utan tvärtom, uppväxten var harmonisk med multikulturella möten som färgade tillvaron. Däremot
numera i vuxen ålder känner de utanförskap trots att några av de är födda i Sverige. De känner sig integrerade
trots att samhället inte bekräftar detta. Som ”invandrarman” är det svårt att etablera sig på det
”svenskdominerade” arbetsplatsen. Detta bekräftar Elias teori om att de som har bott på ett ställe minst tid
räknas som outsiders och de som har bott här längst är de etablerade. Vidare bekräftas Bourdieus teori om de
olika kaptial som måste erhållas från omgivningen för att i sin tur kunna anses integrerad och välanpassad. En
individ måste, enligt de intervjuade, behärska det svenska språket väl för att kunna integreras. Men även då
finns det hinder för egen integrering att kunna ske. Återigen är det samhället som sätter stopp för detta.
Fördomar gör så att käppar sätts i hjulet för den som vill lyckas med att integrera sig.}},
  author       = {{Hedayat Pajouh, Nioshah}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Att vara svensk i det svenska samhället - en studie om utanförskap bland män med utlandsfödda föräldrar}},
  year         = {{2012}},
}