Advanced

Ekosystemtjänster från urbana grönytor – en systemstudie med fokus på kollagring och biobränsleproduktion i Lunds kommun

Bengtsson, Anna LU (2012) In ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE FMI820 20121
Environmental and Energy Systems Studies
Abstract (Swedish)
Urbaniseringen sker idag i snabb takt, men genom bebyggelseförtätning kan städernas utbredningshastighet avta. Behovet av att förtäta medför dock att urbana grönytor riskerar att få låg prioritet i stadsplaneringen om inte deras värden är tillräckligt tydliga. Syftet med denna studie är att tydliggöra värdet på de urbana grönytorna i Lunds kommun, samt att visa på potentialen att höja detta värde. Detta kan göras genom att uppmärksamma grönytornas ekosystemtjänster. Lunds kommun har varit särskilt intresserad av grönytornas förmåga att lagra kol samt producera biobränslen. Metoder för kvantifiering av dessa ekosystemtjänster har därför utvecklats, testats och utvärderats. Dessutom har studien undersökt hur grönytornas värde kan höjas genom... (More)
Urbaniseringen sker idag i snabb takt, men genom bebyggelseförtätning kan städernas utbredningshastighet avta. Behovet av att förtäta medför dock att urbana grönytor riskerar att få låg prioritet i stadsplaneringen om inte deras värden är tillräckligt tydliga. Syftet med denna studie är att tydliggöra värdet på de urbana grönytorna i Lunds kommun, samt att visa på potentialen att höja detta värde. Detta kan göras genom att uppmärksamma grönytornas ekosystemtjänster. Lunds kommun har varit särskilt intresserad av grönytornas förmåga att lagra kol samt producera biobränslen. Metoder för kvantifiering av dessa ekosystemtjänster har därför utvecklats, testats och utvärderats. Dessutom har studien undersökt hur grönytornas värde kan höjas genom ökad biobränsleproduktion.

Lunds tätorts kolförråd kvantifierades genom datorbaserade klassningar av flygfoton följda av vegetationsinventeringar och beräkningar med hjälp av biomassaekvationer. Biomassaproduktionen kvantifierades genom telefonintervjuer med de aktörer som hanterar park- och trädgårdsavfall i Lunds kommun. Huruvida grönytornas värde kan öka genom höjd biobränsleproduktion analyserades till sist med fokus på de ekosystemtjänster som betonas i Lunds kommuns grönstrukturmål.

Denna studie visar att grönytorna i Lund levererar en lång rad ekosystemtjänster, vilka vanligen delas in i försörjningstjänster, reglerande tjänster, kulturella tjänster och stödtjänster. Vidare visas att den urbana vegetationen i Lunds tätort lagrar cirka 52550 ton kol, vilket innebär ungefär 19 ton kol per hektar eller 2,3 ton koldioxid per invånare i Lunds tätort. Dessutom genererar de urbana grönytorna i Lunds kommun varje år runt 66400 m3 park- och trädgårdsavfall, varav ungefär 37300 m3 utgörs av bränsleråvara och 29100 m3 av kompostråvara. Till sist visar studien också att det finns potential att höja de urbana grönytornas värde om en ökad produktion av biobränslen införs på ett lämpligt sätt och på rätt platser. Detta eftersom ytornas leverans av vissa ekosystemtjänster kan öka genom lämpliga åtgärder. Idag är det dock inte ekonomiskt lönsamt att öka den urbana biobränsleproduktionen då detta medför extra skötselkostnader. En framtida ökad efterfrågan på biobränslen, eller ett tydliggörande av de olika ekosystemtjänsternas ekonomiska fördelar, skulle dock kunna ändra på detta. (Less)
Abstract
Urbanization is a major driver of land-use change but the urban sprawl can be decreased by the densification of cities. On the other hand densification poses a threat to the urban green spaces; areas that have a high delivery of ecosystem services are essential to a high-quality living environment. The aim of this thesis is to illuminate the benefits of urban green space to raise their importance in the urban planning of the municipality of Lund in Sweden. The aim was fulfilled by quantifying the above ground carbon storage trough a field survey of the city’s vegetation and by quantifying the biofuel production trough telephone interviews with local producers of garden and park waste. Furthermore, the potential of adding value to urban... (More)
Urbanization is a major driver of land-use change but the urban sprawl can be decreased by the densification of cities. On the other hand densification poses a threat to the urban green spaces; areas that have a high delivery of ecosystem services are essential to a high-quality living environment. The aim of this thesis is to illuminate the benefits of urban green space to raise their importance in the urban planning of the municipality of Lund in Sweden. The aim was fulfilled by quantifying the above ground carbon storage trough a field survey of the city’s vegetation and by quantifying the biofuel production trough telephone interviews with local producers of garden and park waste. Furthermore, the potential of adding value to urban green space by increasing the biofuel production was investigated.

The results show that the urban green spaces in Lund delivers a range of ecosystem services which can be divided into four categories: provisioning services, regulating services, supporting services and cultural services. The urban vegetation stores about 52550 tons of carbon which is equal to 19 tons per hectare or 2.3 tons of carbon dioxide per citizen. Furthermore the urban green space produces 66400 m3 garden and park waste every year which can be used for biofuel production. About 37300 m3 of the waste is woody material and the rest is other organic material. Moreover, the results show that the value of urban green space can be raised by an increase in biofuel production. If the vegetation is converted in a suitable way improved conditions for biodiversity, storm water management, carbon storage and possibly also recreation can be obtained. At the moment it is not economically feasible to increase the urban production of biofuels, but this might change as the demand for renewable energy is rising. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bengtsson, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
Ecosystem Services of urban green space – a systems perspective on the carbon storage and biofuel production in the municipality of Lund in Sweden
course
FMI820 20121
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Biobränslen, ekosystemtjänster, kollagring, urbana grönytor, urbanisering.
publication/series
ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE
ISSN
1102-3651
language
Swedish
id
2857203
date added to LUP
2012-06-30 15:47:34
date last changed
2012-06-30 15:47:34
@misc{2857203,
  abstract     = {Urbanization is a major driver of land-use change but the urban sprawl can be decreased by the densification of cities. On the other hand densification poses a threat to the urban green spaces; areas that have a high delivery of ecosystem services are essential to a high-quality living environment. The aim of this thesis is to illuminate the benefits of urban green space to raise their importance in the urban planning of the municipality of Lund in Sweden. The aim was fulfilled by quantifying the above ground carbon storage trough a field survey of the city’s vegetation and by quantifying the biofuel production trough telephone interviews with local producers of garden and park waste. Furthermore, the potential of adding value to urban green space by increasing the biofuel production was investigated.

The results show that the urban green spaces in Lund delivers a range of ecosystem services which can be divided into four categories: provisioning services, regulating services, supporting services and cultural services. The urban vegetation stores about 52550 tons of carbon which is equal to 19 tons per hectare or 2.3 tons of carbon dioxide per citizen. Furthermore the urban green space produces 66400 m3 garden and park waste every year which can be used for biofuel production. About 37300 m3 of the waste is woody material and the rest is other organic material. Moreover, the results show that the value of urban green space can be raised by an increase in biofuel production. If the vegetation is converted in a suitable way improved conditions for biodiversity, storm water management, carbon storage and possibly also recreation can be obtained. At the moment it is not economically feasible to increase the urban production of biofuels, but this might change as the demand for renewable energy is rising.},
  author       = {Bengtsson, Anna},
  issn         = {1102-3651},
  keyword      = {Biobränslen,ekosystemtjänster,kollagring,urbana grönytor,urbanisering.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE},
  title        = {Ekosystemtjänster från urbana grönytor – en systemstudie med fokus på kollagring och biobränsleproduktion i Lunds kommun},
  year         = {2012},
}