Livskvalitet vid dysfagi – påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning?
(2007) LOGM81 20071Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Dysfagi kan innebära en påtagligt försämrad livskvalitet. För de allra flesta är en förändrad kostkonsistens helt nödvändig för att sväljningen skall kunna ske på ett säkert och effektivt sätt.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om livskvaliteten förändrades hos personer med sväljningsproblem efter att de blev rekommenderade kostkonsistens anpassad efter aktuell dysfunktion. Studien ingår som en del i ett större multidisciplinärt forskningsprojekt med namnet ”Konsistensoptimering och sensorisk design för hälsa och välbefinnande hos äldre”. Det övergripande målet för projektet är: Att skapa en kunskapsplattform som kan användas för utveckling av innovativa och attraktiva livsmedel som ger matglädje samt befrämjar välbefinnande... (More) - Dysfagi kan innebära en påtagligt försämrad livskvalitet. För de allra flesta är en förändrad kostkonsistens helt nödvändig för att sväljningen skall kunna ske på ett säkert och effektivt sätt.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om livskvaliteten förändrades hos personer med sväljningsproblem efter att de blev rekommenderade kostkonsistens anpassad efter aktuell dysfunktion. Studien ingår som en del i ett större multidisciplinärt forskningsprojekt med namnet ”Konsistensoptimering och sensorisk design för hälsa och välbefinnande hos äldre”. Det övergripande målet för projektet är: Att skapa en kunskapsplattform som kan användas för utveckling av innovativa och attraktiva livsmedel som ger matglädje samt befrämjar välbefinnande och hälsa hos äldre personer med tugg- och sväljproblem.
Material och metod: Tjugo personer, 11 män och 9 kvinnor i åldrarna 61-92 år, medelålder 77,5 år, med orofaryngeal dysfagi och behov av konsistensanpassning av mat och dryck dokumenterat via en Terapeutisk Videoradiografisk Sväljnings Studie (TVSS). Tre av personerna hade sondnutrition. Inklusionskriterier har varit följande; personer 60 år eller äldre; förmåga att medverka, vara i behov av kostanpassning samt att kunna svara på frågor med eller utan assistans av anhöriga eller vårdpersonal. En första livskvalitetsintervju genomfördes direkt efter TVSS undersökningen och därefter en uppföljande intervju efter två till tre veckor.
Ett amerikanskt livskvalitetstest, SWAL-QOL, har använts för att genomföra bedömning av den upplevda livskvaliteten före och efter konsistensanpassning. Testet ingår som en del i ett större testmaterial, ”The SWAL-QOL and SWAL-CARE outcome tools for dysphagia”. SWAL-QOL är utformat som ett frågeformulär, men har i denna studie använts som ett intervjumaterial.
Resultat: Signifikanta resultat framkom avseende ätbörda, d v s hur arbetsamt personerna upplevde sina sväljningsproblem samt ätönskan, hur gärna personerna ville och njöt av att äta.
Således minskade ätbördan med en anpassad kostkonsistens samt även personernas önskan att äta påverkades på ett positivt sätt vilket gav till följd en förbättrad livskvalitet. En signifikant förbättring framkom även på frågenivå gällande om sväljningssvårigheterna var en stor distraherande faktor i försökspersonernas liv och även om svårigheterna gjorde dem nedstämda. Resultaten visade även en signifikant förbättring av dysfagisymptomet harklingsbehov i samband med måltid. Även symptomet som innebär att mat och dryck kom ut genom näsan minskade signifikant. Det finns exempel på att personer kan uppleva en subjektivt förbättrad livskvalitet trots att dysfagisymptomen objektivt är oförändrade.
Konklusion: Vid användande av SWAL-QOL som intervjumaterial framkom att konsistensanpassning av mat och dryck förbättrar livskvaliteten avseende ätbörda och ätönskan hos personer med dokumenterad oral och faryngeal dysfagi. Frågorna avseende nedstämdhet och om sväljningssvårigheterna var en stor distraherande faktor i försökspersonernas liv förbättrades också signifkant av kostanpassningen. Dysfagisymptomen harkling och att mat och dryck kom ut genom näsan minskade signifikant. Att genomföra en större studie med fler försökspersoner vore av stort värde för att analysera om ytterligare signifikanta förbättringar av livskvalitet vid dysfagi kan ske, genom anpassning av kostkonsistens.
1 (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2863049
- author
- Karlsson, Sandra
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20071
- year
- 2007
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2863049
- date added to LUP
- 2012-07-18 14:48:39
- date last changed
- 2012-07-18 14:48:39
@misc{2863049,
abstract = {{Dysfagi kan innebära en påtagligt försämrad livskvalitet. För de allra flesta är en förändrad kostkonsistens helt nödvändig för att sväljningen skall kunna ske på ett säkert och effektivt sätt.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om livskvaliteten förändrades hos personer med sväljningsproblem efter att de blev rekommenderade kostkonsistens anpassad efter aktuell dysfunktion. Studien ingår som en del i ett större multidisciplinärt forskningsprojekt med namnet ”Konsistensoptimering och sensorisk design för hälsa och välbefinnande hos äldre”. Det övergripande målet för projektet är: Att skapa en kunskapsplattform som kan användas för utveckling av innovativa och attraktiva livsmedel som ger matglädje samt befrämjar välbefinnande och hälsa hos äldre personer med tugg- och sväljproblem.
Material och metod: Tjugo personer, 11 män och 9 kvinnor i åldrarna 61-92 år, medelålder 77,5 år, med orofaryngeal dysfagi och behov av konsistensanpassning av mat och dryck dokumenterat via en Terapeutisk Videoradiografisk Sväljnings Studie (TVSS). Tre av personerna hade sondnutrition. Inklusionskriterier har varit följande; personer 60 år eller äldre; förmåga att medverka, vara i behov av kostanpassning samt att kunna svara på frågor med eller utan assistans av anhöriga eller vårdpersonal. En första livskvalitetsintervju genomfördes direkt efter TVSS undersökningen och därefter en uppföljande intervju efter två till tre veckor.
Ett amerikanskt livskvalitetstest, SWAL-QOL, har använts för att genomföra bedömning av den upplevda livskvaliteten före och efter konsistensanpassning. Testet ingår som en del i ett större testmaterial, ”The SWAL-QOL and SWAL-CARE outcome tools for dysphagia”. SWAL-QOL är utformat som ett frågeformulär, men har i denna studie använts som ett intervjumaterial.
Resultat: Signifikanta resultat framkom avseende ätbörda, d v s hur arbetsamt personerna upplevde sina sväljningsproblem samt ätönskan, hur gärna personerna ville och njöt av att äta.
Således minskade ätbördan med en anpassad kostkonsistens samt även personernas önskan att äta påverkades på ett positivt sätt vilket gav till följd en förbättrad livskvalitet. En signifikant förbättring framkom även på frågenivå gällande om sväljningssvårigheterna var en stor distraherande faktor i försökspersonernas liv och även om svårigheterna gjorde dem nedstämda. Resultaten visade även en signifikant förbättring av dysfagisymptomet harklingsbehov i samband med måltid. Även symptomet som innebär att mat och dryck kom ut genom näsan minskade signifikant. Det finns exempel på att personer kan uppleva en subjektivt förbättrad livskvalitet trots att dysfagisymptomen objektivt är oförändrade.
Konklusion: Vid användande av SWAL-QOL som intervjumaterial framkom att konsistensanpassning av mat och dryck förbättrar livskvaliteten avseende ätbörda och ätönskan hos personer med dokumenterad oral och faryngeal dysfagi. Frågorna avseende nedstämdhet och om sväljningssvårigheterna var en stor distraherande faktor i försökspersonernas liv förbättrades också signifkant av kostanpassningen. Dysfagisymptomen harkling och att mat och dryck kom ut genom näsan minskade signifikant. Att genomföra en större studie med fler försökspersoner vore av stort värde för att analysera om ytterligare signifikanta förbättringar av livskvalitet vid dysfagi kan ske, genom anpassning av kostkonsistens.
1}},
author = {{Karlsson, Sandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Livskvalitet vid dysfagi – påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning?}},
year = {{2007}},
}