Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Meningsrepetition som mått på arbetsminne och språkliga förmågor hos femåriga barn

Andersson, Frida and Magnusson, Karin (2005) LOGM81 20051
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Meningsrepetition har länge använts som ett test både för arbetsminne och språklig
förmåga. Trots att meningsrepetition används som test i många sammanhang finns det delade
meningar om vad meningsrepetition egentligen mäter.
Vårt huvudsakliga syfte med studien var att undersöka hur femåriga barns förmåga att
repetera meningar är relaterad till olika aspekter av arbetsminnet (fonologiskt korttidsminne
och komplext arbetsminne) samt olika språkliga förmågor (meningsförståelse, expressiv
grammatik och lexikal förmåga). Eftersom både enspråkiga och flerspråkiga barn ingick i
studien ville vi dessutom ta reda på vilken betydelse flerspråkighet har för resultaten på de
olika testen. Vi var även intresserade av att undersöka vilka typer... (More)
Meningsrepetition har länge använts som ett test både för arbetsminne och språklig
förmåga. Trots att meningsrepetition används som test i många sammanhang finns det delade
meningar om vad meningsrepetition egentligen mäter.
Vårt huvudsakliga syfte med studien var att undersöka hur femåriga barns förmåga att
repetera meningar är relaterad till olika aspekter av arbetsminnet (fonologiskt korttidsminne
och komplext arbetsminne) samt olika språkliga förmågor (meningsförståelse, expressiv
grammatik och lexikal förmåga). Eftersom både enspråkiga och flerspråkiga barn ingick i
studien ville vi dessutom ta reda på vilken betydelse flerspråkighet har för resultaten på de
olika testen. Vi var även intresserade av att undersöka vilka typer av fel barn gör vid
meningsrepetition och vilka egenskaper som gör en mening svår att repetera.
I studien medverkade 50 femåriga barn. Barnen testades med följande sex test:
Meningsrepetition, Nonordsrepetition, CLPT satsifyllnad, TROG, Gramba samt Auditiva
analogier.
Resultaten visar att det fanns signifikanta samband mellan Meningsrepetition och samtliga
övriga test. Det starkaste sambandet fann vi mellan Meningsrepetition och Auditiva analogier.
Vid statistisk kontroll för flerspråkighetens betydelse för sambanden var det
Nonordsrepetition som korrelerade starkast med Meningsrepetition. Vår tolkning är att det
fonologiska korttidsminnet är viktigt vid meningsrepetition men att det även krävs språkliga
förmågor.
Analysen av felsvaren på Meningsrepetition visade att omkastning av ett eller flera ord var det
vanligaste felet. Därefter följde utelämning, substitution och sedan inskott. De meningar som
var svårast att repetera var långa och grammatiskt komplex. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Frida and Magnusson, Karin
supervisor
organization
course
LOGM81 20051
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2863284
date added to LUP
2012-07-20 14:42:24
date last changed
2012-07-20 14:42:24
@misc{2863284,
  abstract     = {{Meningsrepetition har länge använts som ett test både för arbetsminne och språklig
förmåga. Trots att meningsrepetition används som test i många sammanhang finns det delade
meningar om vad meningsrepetition egentligen mäter.
Vårt huvudsakliga syfte med studien var att undersöka hur femåriga barns förmåga att
repetera meningar är relaterad till olika aspekter av arbetsminnet (fonologiskt korttidsminne
och komplext arbetsminne) samt olika språkliga förmågor (meningsförståelse, expressiv
grammatik och lexikal förmåga). Eftersom både enspråkiga och flerspråkiga barn ingick i
studien ville vi dessutom ta reda på vilken betydelse flerspråkighet har för resultaten på de
olika testen. Vi var även intresserade av att undersöka vilka typer av fel barn gör vid
meningsrepetition och vilka egenskaper som gör en mening svår att repetera.
I studien medverkade 50 femåriga barn. Barnen testades med följande sex test:
Meningsrepetition, Nonordsrepetition, CLPT satsifyllnad, TROG, Gramba samt Auditiva
analogier.
Resultaten visar att det fanns signifikanta samband mellan Meningsrepetition och samtliga
övriga test. Det starkaste sambandet fann vi mellan Meningsrepetition och Auditiva analogier.
Vid statistisk kontroll för flerspråkighetens betydelse för sambanden var det
Nonordsrepetition som korrelerade starkast med Meningsrepetition. Vår tolkning är att det
fonologiska korttidsminnet är viktigt vid meningsrepetition men att det även krävs språkliga
förmågor.
Analysen av felsvaren på Meningsrepetition visade att omkastning av ett eller flera ord var det
vanligaste felet. Därefter följde utelämning, substitution och sedan inskott. De meningar som
var svårast att repetera var långa och grammatiskt komplex.}},
  author       = {{Andersson, Frida and Magnusson, Karin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Meningsrepetition som mått på arbetsminne och språkliga förmågor hos femåriga barn}},
  year         = {{2005}},
}