Advanced

Kan röstfrekvens hos transsexuella kvinnor höjas med operation? En utvärdering av olika operationsmetoder

Askman, Christina (2007) LOGM81 20071
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Den vetenskapliga dokumentationen av effekten av röstoperationer på transsexuella kvinnor
är bristfällig. Det gäller i högsta grad utvärderingen av långtidseffekten. Det saknas också
utfårlig dokumentation av komplikationer på lång sikt.
Syftet med studien är att undersöka huruvida de frekvenshöjande operationer som har gjorts i
Lund har haft avsedd effekt långsiktigt samt att forsöka utröna om någon operationsmetod
fårefaller överlägsen de andra.
Eftersom många tidigare studier har korta uppföljningstider har de sju kviimoma i denna
undersökning följts under en längre tid. Efter så lång tid som här- med kortaste
uppfåljningstid på 18 månader och övriga mellan två och sju år- kan man anta att röstläget
har stabiliserats. Sex av de... (More)
Den vetenskapliga dokumentationen av effekten av röstoperationer på transsexuella kvinnor
är bristfällig. Det gäller i högsta grad utvärderingen av långtidseffekten. Det saknas också
utfårlig dokumentation av komplikationer på lång sikt.
Syftet med studien är att undersöka huruvida de frekvenshöjande operationer som har gjorts i
Lund har haft avsedd effekt långsiktigt samt att forsöka utröna om någon operationsmetod
fårefaller överlägsen de andra.
Eftersom många tidigare studier har korta uppföljningstider har de sju kviimoma i denna
undersökning följts under en längre tid. Efter så lång tid som här- med kortaste
uppfåljningstid på 18 månader och övriga mellan två och sju år- kan man anta att röstläget
har stabiliserats. Sex av de sju kvinnorna har vid senaste mätningen en genomsnittlig
frekvenshöjning på mellan 5 och 39 Hz och en har upplevt en sänkning under det röstläge hon
hade efter logopedbehandling men fåre operation.
De nackdelar som patienterna har rapporterat efter operationen är framfår allt svag röststyrka
och rösttrötthet. En har också fått en fårsämrad röstkvalitet
Det förefaller vara så att de transsexuella kvinnor som har goda fårutsättningar att lyckas med
att höja sitt röstläge till en kvinnlig nivå ofta når ett tillräckligt bra resultat med hjälp av
enbart logopedbehandling. Övriga hänvisas till kirurgi som i enstaka fall kan åstadkomma det
önskade resultatet.
Utifrån både litteraturstudier och de patienter som har opererats i Lund fårefaller det som att
de operationsmetoder som kan komma ifråga är webbing och CTA. Ingendera fårefaller vara
den idealiska operationsmetoden.
De slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning och utifrån vår kliniska erfarenhet är
att logopedbehandling, som ju fokuserar även på andra genusrelaterade kommunikativa
faktorer än röst, alltid bör vara fårstahandsvalet får transsexuella kvinnor. Först om denna inte
ger det önskade resultatet kan röstkirurgi övervägas efter noggrann information till, och i
samfårstånd med patienten.
Det är endast röstläget som påverkas av fonokirurgi. Det är värt att här citera en patient i en av
de refererade undersökningarna (Wagner m fl, 2003): (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Askman, Christina
supervisor
organization
course
LOGM81 20071
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2911825
date added to LUP
2012-07-23 12:01:36
date last changed
2012-07-23 12:01:36
@misc{2911825,
  abstract     = {Den vetenskapliga dokumentationen av effekten av röstoperationer på transsexuella kvinnor
är bristfällig. Det gäller i högsta grad utvärderingen av långtidseffekten. Det saknas också
utfårlig dokumentation av komplikationer på lång sikt.
Syftet med studien är att undersöka huruvida de frekvenshöjande operationer som har gjorts i
Lund har haft avsedd effekt långsiktigt samt att forsöka utröna om någon operationsmetod
fårefaller överlägsen de andra.
Eftersom många tidigare studier har korta uppföljningstider har de sju kviimoma i denna
undersökning följts under en längre tid. Efter så lång tid som här- med kortaste
uppfåljningstid på 18 månader och övriga mellan två och sju år- kan man anta att röstläget
har stabiliserats. Sex av de sju kvinnorna har vid senaste mätningen en genomsnittlig
frekvenshöjning på mellan 5 och 39 Hz och en har upplevt en sänkning under det röstläge hon
hade efter logopedbehandling men fåre operation.
De nackdelar som patienterna har rapporterat efter operationen är framfår allt svag röststyrka
och rösttrötthet. En har också fått en fårsämrad röstkvalitet
Det förefaller vara så att de transsexuella kvinnor som har goda fårutsättningar att lyckas med
att höja sitt röstläge till en kvinnlig nivå ofta når ett tillräckligt bra resultat med hjälp av
enbart logopedbehandling. Övriga hänvisas till kirurgi som i enstaka fall kan åstadkomma det
önskade resultatet.
Utifrån både litteraturstudier och de patienter som har opererats i Lund fårefaller det som att
de operationsmetoder som kan komma ifråga är webbing och CTA. Ingendera fårefaller vara
den idealiska operationsmetoden.
De slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning och utifrån vår kliniska erfarenhet är
att logopedbehandling, som ju fokuserar även på andra genusrelaterade kommunikativa
faktorer än röst, alltid bör vara fårstahandsvalet får transsexuella kvinnor. Först om denna inte
ger det önskade resultatet kan röstkirurgi övervägas efter noggrann information till, och i
samfårstånd med patienten.
Det är endast röstläget som påverkas av fonokirurgi. Det är värt att här citera en patient i en av
de refererade undersökningarna (Wagner m fl, 2003):},
  author       = {Askman, Christina},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kan röstfrekvens hos transsexuella kvinnor höjas med operation? En utvärdering av olika operationsmetoder},
  year         = {2007},
}