Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Oskar eller åskar? En undersökning av normalspråkiga, skånska barns förmåga att producera accentkontraster

Eng-Olofsson, Annika and Nived, Emilie (2003) LOGM81 20031
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Huvudsyftet med den här undersökningen är att undersöka hur femåriga, skånska barn med
normal språkutveckling kan producera accentkontraster. Hypotesen är att skånska barn har
svårt att göra en distinktion mellan akut och grav accent på grund av den en-toppiga
dialekttypen i skånskan. Andra syften är attjärnfåra en akustisk och en perceptuell bedömning
och undersöka om testledarens dialekt och barnets ålder påverkar förmågan att producera
accentkontraster.
I studien deltog 29 skånska barn med normal språkutveckling alla födda 1998. Ordaccenterna
testades med deltest 7 ur Samuelssons och Nettelbladts bedömningsmaterial får prosodi
(opublicerat). Barnens svar spelades in och därefter gjordes smalbandsspektrogram och en
akustisk... (More)
Huvudsyftet med den här undersökningen är att undersöka hur femåriga, skånska barn med
normal språkutveckling kan producera accentkontraster. Hypotesen är att skånska barn har
svårt att göra en distinktion mellan akut och grav accent på grund av den en-toppiga
dialekttypen i skånskan. Andra syften är attjärnfåra en akustisk och en perceptuell bedömning
och undersöka om testledarens dialekt och barnets ålder påverkar förmågan att producera
accentkontraster.
I studien deltog 29 skånska barn med normal språkutveckling alla födda 1998. Ordaccenterna
testades med deltest 7 ur Samuelssons och Nettelbladts bedömningsmaterial får prosodi
(opublicerat). Barnens svar spelades in och därefter gjordes smalbandsspektrogram och en
akustisk analys. Spektragrammen bedömdes av båda uppsatsförfattarna tillsammans. En
lyssnargrupp fick individuellt lyssna på och bedöma 44 slumpvis utvalda ord från det
inspelade materialet. Den akustiska och den perceptuella analysen jämfördes.
Resultaten visar att skånska barn har svårighet att producera accentkontraster. En trolig
förklaring är den en-toppiga dialekten, det vill säga distinktionen mellan akut och grav accent
är inte framhävd i skånsk dialekt. Det finns en signifikant korrelation mellan
säkerhetsbedömningen i den akustiska och den perceptuella bedömningen. Däremot korrelerar
inte spektragrammens bedömningsgrad med lyssnargruppens medelantal avsedda
må!ordssvar. Det finns skillnader i resultaten mellan gruppen av barn testade med skånsk
testledare och gruppen testad av testledare med götamå!sdia!ekt, men skillnaderna är inte
signifikanta. Barnens ålder hade ingen betydelse får förmågan att producera ordaccenter (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eng-Olofsson, Annika and Nived, Emilie
supervisor
organization
course
LOGM81 20031
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2930503
date added to LUP
2012-07-24 14:26:06
date last changed
2012-07-24 14:26:06
@misc{2930503,
  abstract     = {Huvudsyftet med den här undersökningen är att undersöka hur femåriga, skånska barn med
normal språkutveckling kan producera accentkontraster. Hypotesen är att skånska barn har
svårt att göra en distinktion mellan akut och grav accent på grund av den en-toppiga
dialekttypen i skånskan. Andra syften är attjärnfåra en akustisk och en perceptuell bedömning
och undersöka om testledarens dialekt och barnets ålder påverkar förmågan att producera
accentkontraster.
I studien deltog 29 skånska barn med normal språkutveckling alla födda 1998. Ordaccenterna
testades med deltest 7 ur Samuelssons och Nettelbladts bedömningsmaterial får prosodi
(opublicerat). Barnens svar spelades in och därefter gjordes smalbandsspektrogram och en
akustisk analys. Spektragrammen bedömdes av båda uppsatsförfattarna tillsammans. En
lyssnargrupp fick individuellt lyssna på och bedöma 44 slumpvis utvalda ord från det
inspelade materialet. Den akustiska och den perceptuella analysen jämfördes.
Resultaten visar att skånska barn har svårighet att producera accentkontraster. En trolig
förklaring är den en-toppiga dialekten, det vill säga distinktionen mellan akut och grav accent
är inte framhävd i skånsk dialekt. Det finns en signifikant korrelation mellan
säkerhetsbedömningen i den akustiska och den perceptuella bedömningen. Däremot korrelerar
inte spektragrammens bedömningsgrad med lyssnargruppens medelantal avsedda
må!ordssvar. Det finns skillnader i resultaten mellan gruppen av barn testade med skånsk
testledare och gruppen testad av testledare med götamå!sdia!ekt, men skillnaderna är inte
signifikanta. Barnens ålder hade ingen betydelse får förmågan att producera ordaccenter},
  author       = {Eng-Olofsson, Annika and Nived, Emilie},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Oskar eller åskar? En undersökning av normalspråkiga, skånska barns förmåga att producera accentkontraster},
  year         = {2003},
}