Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Barns förmåga till auditiv tidsupplösning och repetition av okända ord

Mattsson, Britt and Perborg Iven, Susanne (2002) LOGM81 20121
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Det finns ett stort antal barn med språkliga svårigheter vars orsak är komplex och
svårdiagnostiserad. En del av dessa barn har svårigheter kopplad till den auditiva
bearbetningen. Dessa svårigheter är svåra att upptäcka vid klassiska hörselmätningar. Rena
toner som vid tonaudiometri kan uppfattas fullt normalt, men en komplex signal som
fortlöpande tal är svårtolkad. En anledning till svårigheter med bearbetning av komplexa
ljudstimuli beror på problem med den temporala upplösningen. Signaler som kommer i rask
följd och med kort duration gör att betydande ljudsegment flyter ihop varpå talet blir mer eller
mindre oförståligt för barnet. I detta arbete testades ett nytt screeniogtest som går under
beteckningen Random Gap Detection... (More)
Det finns ett stort antal barn med språkliga svårigheter vars orsak är komplex och
svårdiagnostiserad. En del av dessa barn har svårigheter kopplad till den auditiva
bearbetningen. Dessa svårigheter är svåra att upptäcka vid klassiska hörselmätningar. Rena
toner som vid tonaudiometri kan uppfattas fullt normalt, men en komplex signal som
fortlöpande tal är svårtolkad. En anledning till svårigheter med bearbetning av komplexa
ljudstimuli beror på problem med den temporala upplösningen. Signaler som kommer i rask
följd och med kort duration gör att betydande ljudsegment flyter ihop varpå talet blir mer eller
mindre oförståligt för barnet. I detta arbete testades ett nytt screeniogtest som går under
beteckningen Random Gap Detection Test (RGDT) vilket ska ge en uppfattning om hur
snabbt barnen kan bearbeta ljud. Barn i två åldersgrupper ingick i studien och medverkade till
insamling av normalmaterial för detta test. Grupp l bestod av barn i åldern 5-6 år och Grupp 2
av barn i 9-11 års ålder. Uppgiften för barnen var att lyssna till stimuluspar och redogöra för
om de hörde ett eller två stimuli. Svaren gav ett tröskelvärde för barnets
tidsupplösningsförmåga. Barnen fick även repetera för dem okända ord, för att se om
eventuellt samband kunde finnas mellan resultaten för de båda testen. Vi fann att RGDT var
ett lätt administrerat test tids- och utrustningsmässigt, men det lämpar sig inte att göra i
skolmiljö på de yngre barnen. Medianvärdet av barnens resultat i den äldre åldersgruppen låg
inom ramen för den tid som är kritisk (20 ms) vid identifikation av ljudsegment i fonem. De
yngre barnen hade svårt att detektera den paus som behövdes för att höra skillnad på ett eller
två stimuli, vilket var testuppgiften. Antalet barn som klarade RGDT i Grupp l var för få för
att korrelation skulle kunna beräknas mellan RGDT och repetition av okända ord. I Grupp 2
fann vi ingen korrelation mellan RGDT och repetition av okända ord. Någon jämförelse av
gruppemas resultat gjordes inte på grund av skillnader i deltagarantal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mattsson, Britt and Perborg Iven, Susanne
supervisor
organization
course
LOGM81 20121
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2964878
date added to LUP
2012-07-25 11:47:17
date last changed
2012-07-25 11:47:17
@misc{2964878,
  abstract     = {{Det finns ett stort antal barn med språkliga svårigheter vars orsak är komplex och
svårdiagnostiserad. En del av dessa barn har svårigheter kopplad till den auditiva
bearbetningen. Dessa svårigheter är svåra att upptäcka vid klassiska hörselmätningar. Rena
toner som vid tonaudiometri kan uppfattas fullt normalt, men en komplex signal som
fortlöpande tal är svårtolkad. En anledning till svårigheter med bearbetning av komplexa
ljudstimuli beror på problem med den temporala upplösningen. Signaler som kommer i rask
följd och med kort duration gör att betydande ljudsegment flyter ihop varpå talet blir mer eller
mindre oförståligt för barnet. I detta arbete testades ett nytt screeniogtest som går under
beteckningen Random Gap Detection Test (RGDT) vilket ska ge en uppfattning om hur
snabbt barnen kan bearbeta ljud. Barn i två åldersgrupper ingick i studien och medverkade till
insamling av normalmaterial för detta test. Grupp l bestod av barn i åldern 5-6 år och Grupp 2
av barn i 9-11 års ålder. Uppgiften för barnen var att lyssna till stimuluspar och redogöra för
om de hörde ett eller två stimuli. Svaren gav ett tröskelvärde för barnets
tidsupplösningsförmåga. Barnen fick även repetera för dem okända ord, för att se om
eventuellt samband kunde finnas mellan resultaten för de båda testen. Vi fann att RGDT var
ett lätt administrerat test tids- och utrustningsmässigt, men det lämpar sig inte att göra i
skolmiljö på de yngre barnen. Medianvärdet av barnens resultat i den äldre åldersgruppen låg
inom ramen för den tid som är kritisk (20 ms) vid identifikation av ljudsegment i fonem. De
yngre barnen hade svårt att detektera den paus som behövdes för att höra skillnad på ett eller
två stimuli, vilket var testuppgiften. Antalet barn som klarade RGDT i Grupp l var för få för
att korrelation skulle kunna beräknas mellan RGDT och repetition av okända ord. I Grupp 2
fann vi ingen korrelation mellan RGDT och repetition av okända ord. Någon jämförelse av
gruppemas resultat gjordes inte på grund av skillnader i deltagarantal.}},
  author       = {{Mattsson, Britt and Perborg Iven, Susanne}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Barns förmåga till auditiv tidsupplösning och repetition av okända ord}},
  year         = {{2002}},
}