Advanced

Undergrupper bland vuxna som stammar

Carlsson, Cecilia and Sjölund, Pia (2001) LOGM81 20011
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Under de senaste l 00 åren har forskare försökt lösa gåtan kring stamning, men fortfarande är
den bakomliggande orsaken oklar. Uppsatsen inleds med att delar av de senaste rönen inom
stamningsforskningen redovisas. Idag görs i Lund bland annat studier på kopplingen mellan
hjärnans signalsubstanser och dess inverkan på personlighet och stamning. Vår studie knyter
an till denna forskning, genom att med hjälp av neurofysiologiskt grundade variabler söka
drag i personligheten hos vuxna personer som stammar. Syftet är att kunna dela in
försökspersonerna i undergrupp er, vilket kan vara ett viktigt led i sökandet efter
bakomliggande orsaker till stamningen. Att finna dessa grupper kan i förlängningen också
underlätta anpassningen av... (More)
Under de senaste l 00 åren har forskare försökt lösa gåtan kring stamning, men fortfarande är
den bakomliggande orsaken oklar. Uppsatsen inleds med att delar av de senaste rönen inom
stamningsforskningen redovisas. Idag görs i Lund bland annat studier på kopplingen mellan
hjärnans signalsubstanser och dess inverkan på personlighet och stamning. Vår studie knyter
an till denna forskning, genom att med hjälp av neurofysiologiskt grundade variabler söka
drag i personligheten hos vuxna personer som stammar. Syftet är att kunna dela in
försökspersonerna i undergrupp er, vilket kan vara ett viktigt led i sökandet efter
bakomliggande orsaker till stamningen. Att finna dessa grupper kan i förlängningen också
underlätta anpassningen av stamningsterapier till olika grupper/individer.
En grupp på 50 vuxna personer med stanming fick svara på fyra olika frågeformulär.
Syftet med det fårsta formuläret var att samla in anamnestiska uppgifter för att få en bred,
individuell bakgruod får varje person. Med detta formulär som grund har vi sedan delat in
testpersonerna efter tre av Charles Van Ripers fyra utvecklingsspår. Resultaten från de tre
återstående formulären har analyserats med hjälp av klusteranalys i syfte att finna
tmdergrupper. Klusteranalysen har gjorts med hjälp av åtta variabler. Resultatet blev tre
kluster, varav ett visade sig vara mer homogent än de andra två. Den mest utmärkande
variabeln får den mest homogena gruppen angav en eventuell ADBD-problematik i
barndomen. Mer forskning behövs dock får att bekräfta om stammande personer med ADHD
i barndomen verkligen utgör en undergrupp. Naturligtvis måste också sökandet efter
ytterligare nya undergrupper fortgå. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Carlsson, Cecilia and Sjölund, Pia
supervisor
organization
course
LOGM81 20011
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2968163
date added to LUP
2012-08-04 21:54:33
date last changed
2012-08-04 21:54:33
@misc{2968163,
  abstract     = {Under de senaste l 00 åren har forskare försökt lösa gåtan kring stamning, men fortfarande är
den bakomliggande orsaken oklar. Uppsatsen inleds med att delar av de senaste rönen inom
stamningsforskningen redovisas. Idag görs i Lund bland annat studier på kopplingen mellan
hjärnans signalsubstanser och dess inverkan på personlighet och stamning. Vår studie knyter
an till denna forskning, genom att med hjälp av neurofysiologiskt grundade variabler söka
drag i personligheten hos vuxna personer som stammar. Syftet är att kunna dela in
försökspersonerna i undergrupp er, vilket kan vara ett viktigt led i sökandet efter
bakomliggande orsaker till stamningen. Att finna dessa grupper kan i förlängningen också
underlätta anpassningen av stamningsterapier till olika grupper/individer.
En grupp på 50 vuxna personer med stanming fick svara på fyra olika frågeformulär.
Syftet med det fårsta formuläret var att samla in anamnestiska uppgifter för att få en bred,
individuell bakgruod får varje person. Med detta formulär som grund har vi sedan delat in
testpersonerna efter tre av Charles Van Ripers fyra utvecklingsspår. Resultaten från de tre
återstående formulären har analyserats med hjälp av klusteranalys i syfte att finna
tmdergrupper. Klusteranalysen har gjorts med hjälp av åtta variabler. Resultatet blev tre
kluster, varav ett visade sig vara mer homogent än de andra två. Den mest utmärkande
variabeln får den mest homogena gruppen angav en eventuell ADBD-problematik i
barndomen. Mer forskning behövs dock får att bekräfta om stammande personer med ADHD
i barndomen verkligen utgör en undergrupp. Naturligtvis måste också sökandet efter
ytterligare nya undergrupper fortgå.},
  author       = {Carlsson, Cecilia and Sjölund, Pia},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Undergrupper bland vuxna som stammar},
  year         = {2001},
}