Har röstterapi långtidseffekt? Retrospektiv studie av patienter med funktionella röstbesvär 1-3 år efter avslutad behandling
(2001) LOGM81 20011Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med studien var att försöka kartlägga hur pass bestående effekten av röstterapi
egentligen är, samt att titta närmare på några faktorer som eventuellt skulle kunna inverka
negativt på långtidseffekten.
Undersökningen var retrospektiv och medverkande patienter var de som under åren 1998-
2000 erhöll terapi hos logoped får diagnosernafanasteni, annan specificerad röstrubbning
eller röststörning ospecificerad. Dessa diagnoser valdes av det praktiska skälet att vi skulle få
tag på tillräckligt många patienter. I den kliniska verkligheten överlappar dessutom dessa
diagnoser varandra och någon annan behandling än röstterapi är i regel inte aktuell.
Samtliga patienter hade fått sin behandling på avdelningen för Röst- och talvård i... (More) - Syftet med studien var att försöka kartlägga hur pass bestående effekten av röstterapi
egentligen är, samt att titta närmare på några faktorer som eventuellt skulle kunna inverka
negativt på långtidseffekten.
Undersökningen var retrospektiv och medverkande patienter var de som under åren 1998-
2000 erhöll terapi hos logoped får diagnosernafanasteni, annan specificerad röstrubbning
eller röststörning ospecificerad. Dessa diagnoser valdes av det praktiska skälet att vi skulle få
tag på tillräckligt många patienter. I den kliniska verkligheten överlappar dessutom dessa
diagnoser varandra och någon annan behandling än röstterapi är i regel inte aktuell.
Samtliga patienter hade fått sin behandling på avdelningen för Röst- och talvård i Lund och
information om dem inhämtades frånjournalarkiv. 130 patienter återfanns, och 94 av dessa
kunde nås och ville delta i studien. Vi genomförde en telefonintervju i vilken de fick besvara
frågor om sin subjektiva röstupplevelse samt hur terapin uppfattats. De fick även svara på
frågor om röstkrav i sitt eventuella yrkesliv samt om deras familjesituation förändrats sedan
avslutad behandling. Information om patientens tidigare logopedterapi inhämtades från
journaler och sammanställdes i ett terapiprotokolL
Vid sammanställning av resultaten framkom två grupper: inga besvär bestående av 50/94
(53%) patienter och besvär bestående av 44/94 (47 %) patienter. I den senare gruppen
förekom varierande grad av röstrelaterade symptom, av vilka heshet var vanligast. Jämförelse
mellan grupperna inga besvär och besvär visade inga statistiskt signifikanta skillnader vad
gäller könsfårdelningen eller eventuella fårändringar i patienternas familjesituation. Däremot
framkom det att antalet kvinnor som söker logopedisk hjälp är betydligt större än antalet män.
Att antalet terapitillfållen var något fler hos gruppen med besvär (8,75) än hos inga besvärgruppen
(7,6) visade sig inte vara statistiskt signifikant. Inte heller terapi hos student visade
sig ha någon betydelse för långtidseffekten. V ad gäller röstkrav i yrket framkom en
signifikant skillnad mellan de båda grupperna, vilket visar att röstkrav har avgörande inverkan
på röstfunktionen.
Endast 2/94 (2,1 %) patienter hade sökt vård får röstbesvär efter avslutad behandling och 1/94
(1,1 %) önskade ny terapi vid tidpunkten får telefonintervjun. Majoriteten av patienterna
(74%) var helt nöjda med den terapi de fått, medan 8,5% önskade bättre uppföljning och 6,5%
bättre kontinuitet.
Studien bekräftar att det företrädesvis är personer med röstkrävande yrken som rapporterar
röstrelaterade besvär, men att de allra flesta även på sikt kan hantera sina röstkrävande yrken
minst 1-3 år efter avslutad terapi. Endast en patient önskade ny logopedterapi. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2968167
- author
- Cedergren, Elin and Larsson, Lena
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20011
- year
- 2001
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2968167
- date added to LUP
- 2012-08-04 22:04:27
- date last changed
- 2012-08-04 22:04:27
@misc{2968167,
abstract = {{Syftet med studien var att försöka kartlägga hur pass bestående effekten av röstterapi
egentligen är, samt att titta närmare på några faktorer som eventuellt skulle kunna inverka
negativt på långtidseffekten.
Undersökningen var retrospektiv och medverkande patienter var de som under åren 1998-
2000 erhöll terapi hos logoped får diagnosernafanasteni, annan specificerad röstrubbning
eller röststörning ospecificerad. Dessa diagnoser valdes av det praktiska skälet att vi skulle få
tag på tillräckligt många patienter. I den kliniska verkligheten överlappar dessutom dessa
diagnoser varandra och någon annan behandling än röstterapi är i regel inte aktuell.
Samtliga patienter hade fått sin behandling på avdelningen för Röst- och talvård i Lund och
information om dem inhämtades frånjournalarkiv. 130 patienter återfanns, och 94 av dessa
kunde nås och ville delta i studien. Vi genomförde en telefonintervju i vilken de fick besvara
frågor om sin subjektiva röstupplevelse samt hur terapin uppfattats. De fick även svara på
frågor om röstkrav i sitt eventuella yrkesliv samt om deras familjesituation förändrats sedan
avslutad behandling. Information om patientens tidigare logopedterapi inhämtades från
journaler och sammanställdes i ett terapiprotokolL
Vid sammanställning av resultaten framkom två grupper: inga besvär bestående av 50/94
(53%) patienter och besvär bestående av 44/94 (47 %) patienter. I den senare gruppen
förekom varierande grad av röstrelaterade symptom, av vilka heshet var vanligast. Jämförelse
mellan grupperna inga besvär och besvär visade inga statistiskt signifikanta skillnader vad
gäller könsfårdelningen eller eventuella fårändringar i patienternas familjesituation. Däremot
framkom det att antalet kvinnor som söker logopedisk hjälp är betydligt större än antalet män.
Att antalet terapitillfållen var något fler hos gruppen med besvär (8,75) än hos inga besvärgruppen
(7,6) visade sig inte vara statistiskt signifikant. Inte heller terapi hos student visade
sig ha någon betydelse för långtidseffekten. V ad gäller röstkrav i yrket framkom en
signifikant skillnad mellan de båda grupperna, vilket visar att röstkrav har avgörande inverkan
på röstfunktionen.
Endast 2/94 (2,1 %) patienter hade sökt vård får röstbesvär efter avslutad behandling och 1/94
(1,1 %) önskade ny terapi vid tidpunkten får telefonintervjun. Majoriteten av patienterna
(74%) var helt nöjda med den terapi de fått, medan 8,5% önskade bättre uppföljning och 6,5%
bättre kontinuitet.
Studien bekräftar att det företrädesvis är personer med röstkrävande yrken som rapporterar
röstrelaterade besvär, men att de allra flesta även på sikt kan hantera sina röstkrävande yrken
minst 1-3 år efter avslutad terapi. Endast en patient önskade ny logopedterapi.}},
author = {{Cedergren, Elin and Larsson, Lena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Har röstterapi långtidseffekt? Retrospektiv studie av patienter med funktionella röstbesvär 1-3 år efter avslutad behandling}},
year = {{2001}},
}