Advanced

Hur gör logopeder? Kommunikativ anpassning till habiliteringspatienter

Knollenburg, Anna and Rensfeldt, Anna (2001) LOGM81 20011
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med vår uppsats är att belysa de kommunikativa strategier som logopeder använder i
sitt samspel med ungdomar inom habilitering. Vi har också undersökt hur medvetna
logopederna själva är om de strategier de använder, samt hur deras kommunikativa
anpassning skiljer sig när de samtalar med talande respektive AKK-användande ungdomar.
Logopeder inom habilitering arbetar i hög grad konsultativt Detta innebär bland annat att
utbilda personer i patientens närhet i ett bra sätt att kommunicera med patienten. F ör att kunna
göra detta är det viktigt att logopeden själv är medveten om hur han/hon kommunicerar med
personer med handikapp.
Fyra logopeder videofilmades i vardera två samtal, ett med en talande patient och ett med en
... (More)
Syftet med vår uppsats är att belysa de kommunikativa strategier som logopeder använder i
sitt samspel med ungdomar inom habilitering. Vi har också undersökt hur medvetna
logopederna själva är om de strategier de använder, samt hur deras kommunikativa
anpassning skiljer sig när de samtalar med talande respektive AKK-användande ungdomar.
Logopeder inom habilitering arbetar i hög grad konsultativt Detta innebär bland annat att
utbilda personer i patientens närhet i ett bra sätt att kommunicera med patienten. F ör att kunna
göra detta är det viktigt att logopeden själv är medveten om hur han/hon kommunicerar med
personer med handikapp.
Fyra logopeder videofilmades i vardera två samtal, ett med en talande patient och ett med en
AKK-användande patient Samtalen transkriberades och analyserades sedan med hjälp av
SALT (Systematic Analysis ofLanguage Transcripts) och IR-analys (Initiativ- och
Responsanalys). Varje logoped svarade dessutom på frågor gällande de inspelade samtalen.
Patienterna i undersökningen är samtliga i högstadie- eller gymnasieåldern. De
kommunikationshandikapp som förekommer är dysartri respektive anartri, förlångsammat tal,
pragmatiska svårigheter och allmänna språkliga problem. AKK-patienterna använder samtliga
bliss som kommunikationssätt, i vissa fall med inslag av bokstavering.
Resultaten visar att logopederna använder sig av ett antal identifierbara kommunikativa
strategier i sitt samspel med patienterna. AKK-användarna krävde oftast en högre grad av
kommunikativ anpassning från logopedens sida, och logopederna var mer drivande i dessa
samtal jämfört med i de talade samtalen. Vanliga strategier var att ställa mycket frågor, att ge
lång svarstid samt att anpassa språklig nivå och samtalsämne. Metakommunikativa strategier,
som till exempel att hjälpa patienten att hitta på sin blisskarta förekom också. Vi har studerat
strategier för att lösa missförstånd i samtalen och konstaterat att logopederna har en god
förmåga dels att undvika missförstånd och dels att reda ut dem. Logopederna är i många fall
själva medvetna om, och kan beskriva de kommunikativa strategier de använder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Knollenburg, Anna and Rensfeldt, Anna
supervisor
organization
course
LOGM81 20011
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2968452
date added to LUP
2012-08-06 22:07:37
date last changed
2012-08-06 22:07:37
@misc{2968452,
  abstract     = {Syftet med vår uppsats är att belysa de kommunikativa strategier som logopeder använder i
sitt samspel med ungdomar inom habilitering. Vi har också undersökt hur medvetna
logopederna själva är om de strategier de använder, samt hur deras kommunikativa
anpassning skiljer sig när de samtalar med talande respektive AKK-användande ungdomar.
Logopeder inom habilitering arbetar i hög grad konsultativt Detta innebär bland annat att
utbilda personer i patientens närhet i ett bra sätt att kommunicera med patienten. F ör att kunna
göra detta är det viktigt att logopeden själv är medveten om hur han/hon kommunicerar med
personer med handikapp.
Fyra logopeder videofilmades i vardera två samtal, ett med en talande patient och ett med en
AKK-användande patient Samtalen transkriberades och analyserades sedan med hjälp av
SALT (Systematic Analysis ofLanguage Transcripts) och IR-analys (Initiativ- och
Responsanalys). Varje logoped svarade dessutom på frågor gällande de inspelade samtalen.
Patienterna i undersökningen är samtliga i högstadie- eller gymnasieåldern. De
kommunikationshandikapp som förekommer är dysartri respektive anartri, förlångsammat tal,
pragmatiska svårigheter och allmänna språkliga problem. AKK-patienterna använder samtliga
bliss som kommunikationssätt, i vissa fall med inslag av bokstavering.
Resultaten visar att logopederna använder sig av ett antal identifierbara kommunikativa
strategier i sitt samspel med patienterna. AKK-användarna krävde oftast en högre grad av
kommunikativ anpassning från logopedens sida, och logopederna var mer drivande i dessa
samtal jämfört med i de talade samtalen. Vanliga strategier var att ställa mycket frågor, att ge
lång svarstid samt att anpassa språklig nivå och samtalsämne. Metakommunikativa strategier,
som till exempel att hjälpa patienten att hitta på sin blisskarta förekom också. Vi har studerat
strategier för att lösa missförstånd i samtalen och konstaterat att logopederna har en god
förmåga dels att undvika missförstånd och dels att reda ut dem. Logopederna är i många fall
själva medvetna om, och kan beskriva de kommunikativa strategier de använder.},
  author       = {Knollenburg, Anna and Rensfeldt, Anna},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hur gör logopeder? Kommunikativ anpassning till habiliteringspatienter},
  year         = {2001},
}