Advanced

Utveckling av interaktion och språkförståelse hos tre barn med hörselskada

Davidsson, Sofia and Elgström, Anna (1999) LOGM81 19991
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med föreliggande arbete var att undersöka utvecklingen av interaktionsförmågan och
språkförståelsen hos tre hörselskadade förskolebarn. Barnen hade en hörselnedsättning som
kan beskrivas som måttlig till höggradig. Deras kommunikationssätt varierade mellan att
enbart tala, enbart teckna och att använda tal och tecken parallellt. Barnens interalctions- och
språkförståelseförmåga observerades vid två tillfållen under en observationsperiod på l 0-12
månader. Videoinspelningar gjordes på barnen i samspel med en förälder. Inspelningarna låg
sedan till grund för samtalsanalys. Den metod som användes vid undersökning av samtalen
var Lineli och Gustavssons (1987) Initiativ-Respons analys (!R-analys). Reynell
Developmental Scales III... (More)
Syftet med föreliggande arbete var att undersöka utvecklingen av interaktionsförmågan och
språkförståelsen hos tre hörselskadade förskolebarn. Barnen hade en hörselnedsättning som
kan beskrivas som måttlig till höggradig. Deras kommunikationssätt varierade mellan att
enbart tala, enbart teckna och att använda tal och tecken parallellt. Barnens interalctions- och
språkförståelseförmåga observerades vid två tillfållen under en observationsperiod på l 0-12
månader. Videoinspelningar gjordes på barnen i samspel med en förälder. Inspelningarna låg
sedan till grund för samtalsanalys. Den metod som användes vid undersökning av samtalen
var Lineli och Gustavssons (1987) Initiativ-Respons analys (!R-analys). Reynell
Developmental Scales III användes vid bedömning av språkförståelsen. Ett underordnat syfte
med studien var också att göra en litteraturgenomgång för att få ökad förståelse för de
hörselskadade barnens språkliga situation.
Resultaten visar en utveckling av både interaktionsförmågan och språkförståelsen hos alla
försökspersoner. Beträffande den sistnämnda kan man inte avgöra om barnens språkförståelse
är åldersadekvat p.g.a. att ingen svensk normering finns att tillgå, men en tydlig utveclding
kan noteras.
Beträffande interaktionen är de mest utmärkande dragen i samtliga dialoger att föräldrarna
dominerar i större utsträckning än barnen t. ex. genom att ställa många frågor. Dialogerna vid
första tillfåll et blir på detta sätt ej helt jämlika men detta utjämnas dock något vid andra
tillfållet. Barnen tar då ett större ansvar för att driva samtalet framåt. Gemensamt för barnen är
att de i hög grad anknyter till egna tidigare utsagor trots att föräldrarna försöker få med dem i
samtalet. Man måste dock poängtera att det förekommer individuella skillnader, både vad
gäller föräldrarna och barnen.
!R-analysen är ett bra redskap vid bedömning av hörselskadade barns interaktionsförmåga
eftersom den tydligt belyser hur samspel fungerar. !R-analys kan därför rekommenderas för
fortsatta studier av hörselskadade barns interaktion med andra samtalspartners än föräldrar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Davidsson, Sofia and Elgström, Anna
supervisor
organization
course
LOGM81 19991
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2968776
date added to LUP
2012-08-07 17:24:57
date last changed
2012-08-07 17:24:57
@misc{2968776,
  abstract     = {Syftet med föreliggande arbete var att undersöka utvecklingen av interaktionsförmågan och
språkförståelsen hos tre hörselskadade förskolebarn. Barnen hade en hörselnedsättning som
kan beskrivas som måttlig till höggradig. Deras kommunikationssätt varierade mellan att
enbart tala, enbart teckna och att använda tal och tecken parallellt. Barnens interalctions- och
språkförståelseförmåga observerades vid två tillfållen under en observationsperiod på l 0-12
månader. Videoinspelningar gjordes på barnen i samspel med en förälder. Inspelningarna låg
sedan till grund för samtalsanalys. Den metod som användes vid undersökning av samtalen
var Lineli och Gustavssons (1987) Initiativ-Respons analys (!R-analys). Reynell
Developmental Scales III användes vid bedömning av språkförståelsen. Ett underordnat syfte
med studien var också att göra en litteraturgenomgång för att få ökad förståelse för de
hörselskadade barnens språkliga situation.
Resultaten visar en utveckling av både interaktionsförmågan och språkförståelsen hos alla
försökspersoner. Beträffande den sistnämnda kan man inte avgöra om barnens språkförståelse
är åldersadekvat p.g.a. att ingen svensk normering finns att tillgå, men en tydlig utveclding
kan noteras.
Beträffande interaktionen är de mest utmärkande dragen i samtliga dialoger att föräldrarna
dominerar i större utsträckning än barnen t. ex. genom att ställa många frågor. Dialogerna vid
första tillfåll et blir på detta sätt ej helt jämlika men detta utjämnas dock något vid andra
tillfållet. Barnen tar då ett större ansvar för att driva samtalet framåt. Gemensamt för barnen är
att de i hög grad anknyter till egna tidigare utsagor trots att föräldrarna försöker få med dem i
samtalet. Man måste dock poängtera att det förekommer individuella skillnader, både vad
gäller föräldrarna och barnen.
!R-analysen är ett bra redskap vid bedömning av hörselskadade barns interaktionsförmåga
eftersom den tydligt belyser hur samspel fungerar. !R-analys kan därför rekommenderas för
fortsatta studier av hörselskadade barns interaktion med andra samtalspartners än föräldrar.},
  author       = {Davidsson, Sofia and Elgström, Anna},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Utveckling av interaktion och språkförståelse hos tre barn med hörselskada},
  year         = {1999},
}