Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförmåga hos barn i årskurs 3

Rönngren, Patrique (2003) LOGM81 20031
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Att personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta har svårt att snabl5t och korrekt
benämna avbildade bokstäver, siffror, fårger och föremål i sk konfrontationsbenämningstest har
konstaterats i en lång rad studier. Det man undersöker med den typen av test är således snabbhet i
tillgången till ordförrådet, sk ordmobiliseringsförmåga eller lexical retrieval. Man kan även undersöka
ordmobiliseringsförmåga med test som inte är bildbaserade, sk ordflödestest, där man ber personerna
att inom begränsad tid säga så många ord som möjligt inom givna semantiska kategorier, t ex djur eller
kroppsdelar, eller inom givna fonologiska kategorier, t ex ord som börjar med /f/ eller /a/. Man har
även i studier där man använt... (More)
Att personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta har svårt att snabl5t och korrekt
benämna avbildade bokstäver, siffror, fårger och föremål i sk konfrontationsbenämningstest har
konstaterats i en lång rad studier. Det man undersöker med den typen av test är således snabbhet i
tillgången till ordförrådet, sk ordmobiliseringsförmåga eller lexical retrieval. Man kan även undersöka
ordmobiliseringsförmåga med test som inte är bildbaserade, sk ordflödestest, där man ber personerna
att inom begränsad tid säga så många ord som möjligt inom givna semantiska kategorier, t ex djur eller
kroppsdelar, eller inom givna fonologiska kategorier, t ex ord som börjar med /f/ eller /a/. Man har
även i studier där man använt ordflödestest sett att dyslektiska läsare har större svårigheter än
matchade kontrollgrupper att mobilisera ord inom fonologiska kategorier. Det dominerande
instrumentet får att undersöka ordmobilisering förefaller dock att vara olika typer av
konfrontationsbenämningstest Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns signifikanta
samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförrnåga i en aselekterad grupp barn i årskurs 3, och
hur läsformåga är relaterad till konfrontationsbenämning respektive ordflöde. Deltagama i studien
testades gemensamt i helklass avseende läsförståelse och individuellt avseende ordavkodning,
konfrontations benämning, ordflöde inom givna semantiska kategorier samt ordflöde inom givna
fonologiska kategorier. Resultaten i denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan l)
ordflöde inom givnafonologiska kategorier och förmågan att avkoda ord korrekt, och 2) ordflöde inom
givna semantiska kategorier och förmågan att avkoda ord snabbt. Resultaten visade också att det inte
fanns något signifikant samband mellan 3) konji-ontationsbenämning och ordavkodning, och att 4)
inget av ordmobiliseringstesten korrelerade med läsförståelsetestet i denna undersökning. Slutsatsen
utifrån dessa resultat blir att ordflödestest är användbara instrument vid kliniska utredningar av läsoch
skrivsvårigheter, men att de ordflödestest som ingick i studien kan behöva modifieras något får att
missfårstånd skall undvikas vad gäller tolkning av instruktioner och svarsresponser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rönngren, Patrique
supervisor
organization
course
LOGM81 20031
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2968829
date added to LUP
2012-08-07 19:49:44
date last changed
2012-08-07 19:49:44
@misc{2968829,
  abstract     = {Att personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta har svårt att snabl5t och korrekt
benämna avbildade bokstäver, siffror, fårger och föremål i sk konfrontationsbenämningstest har
konstaterats i en lång rad studier. Det man undersöker med den typen av test är således snabbhet i
tillgången till ordförrådet, sk ordmobiliseringsförmåga eller lexical retrieval. Man kan även undersöka
ordmobiliseringsförmåga med test som inte är bildbaserade, sk ordflödestest, där man ber personerna
att inom begränsad tid säga så många ord som möjligt inom givna semantiska kategorier, t ex djur eller
kroppsdelar, eller inom givna fonologiska kategorier, t ex ord som börjar med /f/ eller /a/. Man har
även i studier där man använt ordflödestest sett att dyslektiska läsare har större svårigheter än
matchade kontrollgrupper att mobilisera ord inom fonologiska kategorier. Det dominerande
instrumentet får att undersöka ordmobilisering förefaller dock att vara olika typer av
konfrontationsbenämningstest Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns signifikanta
samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförrnåga i en aselekterad grupp barn i årskurs 3, och
hur läsformåga är relaterad till konfrontationsbenämning respektive ordflöde. Deltagama i studien
testades gemensamt i helklass avseende läsförståelse och individuellt avseende ordavkodning,
konfrontations benämning, ordflöde inom givna semantiska kategorier samt ordflöde inom givna
fonologiska kategorier. Resultaten i denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan l)
ordflöde inom givnafonologiska kategorier och förmågan att avkoda ord korrekt, och 2) ordflöde inom
givna semantiska kategorier och förmågan att avkoda ord snabbt. Resultaten visade också att det inte
fanns något signifikant samband mellan 3) konji-ontationsbenämning och ordavkodning, och att 4)
inget av ordmobiliseringstesten korrelerade med läsförståelsetestet i denna undersökning. Slutsatsen
utifrån dessa resultat blir att ordflödestest är användbara instrument vid kliniska utredningar av läsoch
skrivsvårigheter, men att de ordflödestest som ingick i studien kan behöva modifieras något får att
missfårstånd skall undvikas vad gäller tolkning av instruktioner och svarsresponser.},
  author       = {Rönngren, Patrique},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförmåga hos barn i årskurs 3},
  year         = {2003},
}