Välmående och skolprestation hos högstadieelever med hörselnedsättning i vanlig grundskoleklass
(2010) AUD414 20101Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Många barn med hörselnedsättning i integrerad skohmdervisning har svårt för att uppnå
grundskolans mål samt lider av psykosociala svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka
mental hälsa och skolprestation hos högstadieelever med hörselnedsättning i region Skåne. I
studien används frågeformuläret "Styrkor och Svårigheter" (SDQ), betyg i grundämnena samt
audiologiska data för att undersöka om det dels finns eventuella skillnader mellan följande 3 olika
grupper; barn med unilateral/bilateral hörselnedsättning, barn med mild/svår hörselnedsättning och
flickor/pojkar med hörselnedsättning, dels om det firms några samband mellan välmående,
skolprestation och audiologiska data. Resultatet visar att eleverna generellt har en god... (More) - Många barn med hörselnedsättning i integrerad skohmdervisning har svårt för att uppnå
grundskolans mål samt lider av psykosociala svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka
mental hälsa och skolprestation hos högstadieelever med hörselnedsättning i region Skåne. I
studien används frågeformuläret "Styrkor och Svårigheter" (SDQ), betyg i grundämnena samt
audiologiska data för att undersöka om det dels finns eventuella skillnader mellan följande 3 olika
grupper; barn med unilateral/bilateral hörselnedsättning, barn med mild/svår hörselnedsättning och
flickor/pojkar med hörselnedsättning, dels om det firms några samband mellan välmående,
skolprestation och audiologiska data. Resultatet visar att eleverna generellt har en god mental hälsa
men att det firms en stor spridning mellan elevema när det gäller de styrkor respektive svårigheter
de upplever. Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan grad av hörselnedsättning
och upplevelsen av att eventuella svårigheter genererar ett socialt funktionshinder, så att de med
svår hörselnedsättning upplever stön-e sociala konsekvenser. Ä ven kön har betydelse, studien visar
att flickor till högre grad än pojkar upplever fler svårigheter och har lägre betyg. Pojkar däremot
upplever att deras hörselnedsättning leder till stöne sociala konsekvenser. Vissa tendenser tyder
även på att barn med unilateral hörselnedsättning upplever fler svårigheter än barn med bilateral
hörselnedsättning, även om dessa skillnader inte är signifikanta. Studien visar också att 20-25% av
eleverna inte upppnår betyget godkänd i änmena matte och engelska. Denna studie har betydelse
för att öka kunskapen om hur integrerade skolbarn med hörselnedsättning mår, vilka konsekvenser
det kan innebära san1t för att identifiera eventuella riskgmpper. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2969285
- author
- Jonasson, Pernilla
- supervisor
- organization
- course
- AUD414 20101
- year
- 2010
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2969285
- date added to LUP
- 2012-08-08 20:07:51
- date last changed
- 2012-08-08 20:07:51
@misc{2969285,
abstract = {{Många barn med hörselnedsättning i integrerad skohmdervisning har svårt för att uppnå
grundskolans mål samt lider av psykosociala svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka
mental hälsa och skolprestation hos högstadieelever med hörselnedsättning i region Skåne. I
studien används frågeformuläret "Styrkor och Svårigheter" (SDQ), betyg i grundämnena samt
audiologiska data för att undersöka om det dels finns eventuella skillnader mellan följande 3 olika
grupper; barn med unilateral/bilateral hörselnedsättning, barn med mild/svår hörselnedsättning och
flickor/pojkar med hörselnedsättning, dels om det firms några samband mellan välmående,
skolprestation och audiologiska data. Resultatet visar att eleverna generellt har en god mental hälsa
men att det firms en stor spridning mellan elevema när det gäller de styrkor respektive svårigheter
de upplever. Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan grad av hörselnedsättning
och upplevelsen av att eventuella svårigheter genererar ett socialt funktionshinder, så att de med
svår hörselnedsättning upplever stön-e sociala konsekvenser. Ä ven kön har betydelse, studien visar
att flickor till högre grad än pojkar upplever fler svårigheter och har lägre betyg. Pojkar däremot
upplever att deras hörselnedsättning leder till stöne sociala konsekvenser. Vissa tendenser tyder
även på att barn med unilateral hörselnedsättning upplever fler svårigheter än barn med bilateral
hörselnedsättning, även om dessa skillnader inte är signifikanta. Studien visar också att 20-25% av
eleverna inte upppnår betyget godkänd i änmena matte och engelska. Denna studie har betydelse
för att öka kunskapen om hur integrerade skolbarn med hörselnedsättning mår, vilka konsekvenser
det kan innebära san1t för att identifiera eventuella riskgmpper.}},
author = {{Jonasson, Pernilla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Välmående och skolprestation hos högstadieelever med hörselnedsättning i vanlig grundskoleklass}},
year = {{2010}},
}