Advanced

Relationen mellan acceptans av bakgrundsbrus, elektrofysiologiska svar och arbetsminneskapacitet

Zunic, Edita and Borovac, Aida (2010) AUD414 20101
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Acceptable Noise Leve! (ANL) är ett mått på hur mycket acceptans en individ har för störljud.
ANL defmieras som den maximala ljudnivå på ett bakgrundsbrus som en individ kan
acceptera vid samtidig lyssning till tal vid behaglig lyssningsnivå. Tidigare studier har visat
en stor spridning i ANL mellan individer (Tampas och Harkrider, 2005 Harkrider och
Tampas, 2006). Man har även futmit att denna spridning inte är kopplad vare sig till ålder,
kön, grad av hörsel eller olika perifera faktorer i form av mediala olivocochleära bunten eller
akustiska reflexer i mellanörat . Man har istället funnit att individuella skillnader i mer
centrala delar av nervsystemet verkar ligga bakom denna variation i individers acceptans av
störljud. Syftet... (More)
Acceptable Noise Leve! (ANL) är ett mått på hur mycket acceptans en individ har för störljud.
ANL defmieras som den maximala ljudnivå på ett bakgrundsbrus som en individ kan
acceptera vid samtidig lyssning till tal vid behaglig lyssningsnivå. Tidigare studier har visat
en stor spridning i ANL mellan individer (Tampas och Harkrider, 2005 Harkrider och
Tampas, 2006). Man har även futmit att denna spridning inte är kopplad vare sig till ålder,
kön, grad av hörsel eller olika perifera faktorer i form av mediala olivocochleära bunten eller
akustiska reflexer i mellanörat . Man har istället funnit att individuella skillnader i mer
centrala delar av nervsystemet verkar ligga bakom denna variation i individers acceptans av
störljud. Syftet med detrna studie var att undersöka om det finns någon koppling mellan ANL
och elektrafysiologisk mätning av hörselsystemet samt att se vilket samband dessa har med
arbetsminneskapaciteten. Tjugoen unga vuxna normalhörande kvinnor och män deltog i
studien. Tre tester utfördes: ANL, ett generellt arbetsminnestest, det s.k. SOÅ-testet
(satsbearbetnings- och ordåtergivningsdel) samt elektrafysiologisk mätning AEP (Auditory
Evoked Potentials,) i fom1 av hjämstamsaudiometri (ABR), medellatensresponser (MLR) och
sena latensresponser (LLR). Resultaten visar ett samband mellan ANL och AEP enbart för
våg P2:s latenstid vid 500Hz. Endast latenstiden för våg N a vid500Hz visar ett samband
med arbetsminneskapaciteten. Ett signifikant samband tycks finnas mellan ANL och generell
arbetsminneskapacitet (personer med bra ANL d v s lågt, tenderar att ha högre
arbetsminneskapacitet), men detta blir statistiskt signifikant säkerställt endast när ett
extremvärde tas bort. Det behövs ytterligare forskning kring ANL för att förstå vilka faktorer
som påverkar acceptansen av bakgrundsljud. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Zunic, Edita and Borovac, Aida
supervisor
organization
course
AUD414 20101
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2969293
date added to LUP
2012-08-08 20:09:32
date last changed
2012-08-08 20:09:32
@misc{2969293,
  abstract     = {Acceptable Noise Leve! (ANL) är ett mått på hur mycket acceptans en individ har för störljud.
ANL defmieras som den maximala ljudnivå på ett bakgrundsbrus som en individ kan
acceptera vid samtidig lyssning till tal vid behaglig lyssningsnivå. Tidigare studier har visat
en stor spridning i ANL mellan individer (Tampas och Harkrider, 2005 Harkrider och
Tampas, 2006). Man har även futmit att denna spridning inte är kopplad vare sig till ålder,
kön, grad av hörsel eller olika perifera faktorer i form av mediala olivocochleära bunten eller
akustiska reflexer i mellanörat . Man har istället funnit att individuella skillnader i mer
centrala delar av nervsystemet verkar ligga bakom denna variation i individers acceptans av
störljud. Syftet med detrna studie var att undersöka om det finns någon koppling mellan ANL
och elektrafysiologisk mätning av hörselsystemet samt att se vilket samband dessa har med
arbetsminneskapaciteten. Tjugoen unga vuxna normalhörande kvinnor och män deltog i
studien. Tre tester utfördes: ANL, ett generellt arbetsminnestest, det s.k. SOÅ-testet
(satsbearbetnings- och ordåtergivningsdel) samt elektrafysiologisk mätning AEP (Auditory
Evoked Potentials,) i fom1 av hjämstamsaudiometri (ABR), medellatensresponser (MLR) och
sena latensresponser (LLR). Resultaten visar ett samband mellan ANL och AEP enbart för
våg P2:s latenstid vid 500Hz. Endast latenstiden för våg N a vid500Hz visar ett samband
med arbetsminneskapaciteten. Ett signifikant samband tycks finnas mellan ANL och generell
arbetsminneskapacitet (personer med bra ANL d v s lågt, tenderar att ha högre
arbetsminneskapacitet), men detta blir statistiskt signifikant säkerställt endast när ett
extremvärde tas bort. Det behövs ytterligare forskning kring ANL för att förstå vilka faktorer
som påverkar acceptansen av bakgrundsljud.},
  author       = {Zunic, Edita and Borovac, Aida},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Relationen mellan acceptans av bakgrundsbrus, elektrofysiologiska svar och arbetsminneskapacitet},
  year         = {2010},
}