Advanced

Kontroll av en leverantörs lämnade uppgifter - ett problemområde inom offentlig upphandling

Ek, Rikard LU (2012) JURM02 20121
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den upphandlande myndigheten ges en stor frihet vid upphandling och kan ställa krav på bl.a. leverantören och upphandlingsföremålet. Ett villkor vid kravställande är att kravet utformats på ett sätt som möjliggör en kontroll av kravet. Riktigheten av en leverantörs lämnande uppgifter ska kunna kontrolleras av den upphandlande myndigheten. Att ett krav ska vara möjligt att kontrollera följer av EU-rättslig praxis och är inte reglerat av svensk eller europeisk lagstiftning. Avsikten med uppsatsen är att belysa hur kravet på kontrollerbarhet tillämpats vid upprättande av tekniska specifikationer och leverantörskrav. Den första delfrågan är om det föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera riktigheten av en... (More)
Den upphandlande myndigheten ges en stor frihet vid upphandling och kan ställa krav på bl.a. leverantören och upphandlingsföremålet. Ett villkor vid kravställande är att kravet utformats på ett sätt som möjliggör en kontroll av kravet. Riktigheten av en leverantörs lämnande uppgifter ska kunna kontrolleras av den upphandlande myndigheten. Att ett krav ska vara möjligt att kontrollera följer av EU-rättslig praxis och är inte reglerat av svensk eller europeisk lagstiftning. Avsikten med uppsatsen är att belysa hur kravet på kontrollerbarhet tillämpats vid upprättande av tekniska specifikationer och leverantörskrav. Den första delfrågan är om det föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera riktigheten av en leverantörs inlämnade uppgifter? Den andra delfrågan är vad som krävs för att den upphandlande myndigheten ska kunna kontrollera riktigheten av en leverantörs lämnande uppgifter?

Det finns olika syn på huruvida det föreligger en skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera riktigheten av en leverantörs uppgifter. Lägre instansers tolkning av rättsläget är att det inte föreligger någon skyldighet att kontrollera riktigheten av en leverantörs lämnade uppgifter, varken i LOU, dess förarbeten eller i praxis. Detta gäller endast under förutsättning att omständigheter i det enskilda fallet inte ger anledning till att ifrågasätta de uppgifter som lämnats. Naturvårdsverkets är av en annan uppfattning då de anser att alla sorters krav måste kontrolleras. Enligt min mening är rättsläget oklart och ett förtydligande genom reglering alternativt praxis vore önskvärt.

I det fall kontrollskyldighet föreligger måste naturligtvis kraven vara kontrollerbara. Om kontrollskyldighet inte föreligger måste kraven ändå vara kontrollerbara utifrån det fall att den upphandlande myndigheten skulle ges anledning till att undersöka uppgifternas riktighet närmare. Den upphandlande myndigheten kan få uppgifter som ger dem anledning till att misstro uppgifterna som lämnats i anbudet genom t.ex. en konkurrerande leverantör. De lägre instanserna har olika uppfattning om vad som krävs för att den upphandlande myndigheten ska kunna kontrollera riktigheten av en leverantörs lämnande uppgifter. Kammarrätten i Stockholm ansåg att leverantörsförsäkran inte ensamt utgör bevis på att kravet är uppfyllt. Kammarrätten i Sundsvall underkände leverantörsförsäkran helt och hållet och angav att endast fristående parts intyg skulle godtas. Även detta rättsläge är oklart och en reglering alternativt skapande av praxis skulle förtydliga rättsläget.

Enligt min mening bör de krav som är mer relevanta för upphandlingen rent faktiskt kontrolleras, i syfte att säkerställa att rätt leverantör väljs. Eftersom vissa krav är mer relevanta än andra bör de inte regelmässigt kategoriseras som tillhörande samma grupp. På ett liknande sätt bör kravet på kontrollerbarhet anpassas för hur relevant kravet är. Om kravet är mycket viktigt för upphandlingen bör endast fristående parts intyg godtas. Genom detta tillvägagångssätt blir leverantörens administrativa belastning proportionerlig utifrån hur viktigt kravet är för upphandlingen. (Less)
Abstract
The contracting authority is given a great freedom when negotiating a contract and may demand certain requirements, in relation to the supplier and the procurement object. A condition is that the requirement is formed in a way that allows verification of the requirement. The accuracy of the supplier's information must be possible to establish by the contracting authority. The fact that a requirement should be verifiable is based on a European Union legal practice and is not regulated by Swedish or European law. The purpose of this paper is to illustrate how the requirement of verifiability is applied when using technical specifications and supplier requirements in public procurement. The first part is whether there is an obligation on the... (More)
The contracting authority is given a great freedom when negotiating a contract and may demand certain requirements, in relation to the supplier and the procurement object. A condition is that the requirement is formed in a way that allows verification of the requirement. The accuracy of the supplier's information must be possible to establish by the contracting authority. The fact that a requirement should be verifiable is based on a European Union legal practice and is not regulated by Swedish or European law. The purpose of this paper is to illustrate how the requirement of verifiability is applied when using technical specifications and supplier requirements in public procurement. The first part is whether there is an obligation on the contracting authority to verify the accuracy of a supplier's information? The second part is what is required to enable the contracting authority to verify the validity of a supplier's information?

There are different views on whether there is an obligation for contracting authorities to verify the validity of a supplier's information. Lower court case interpretation of the legal position is that there is no obligation to verify the accuracy of a supplier's information, in either LOU, its legislative history or in practice. This applies only if the circumstances of the case did not give reason to question the information provided. Naturvårdsverket is of a different opinion, as they believe that all kinds of requirements must be verified. My opinion is that the legal situation is unclear and clarification through regulation or practice would be desirable.

In the event that inspection requirement arises, naturally all requirements must be verifiable. If the inspection requirement does not exist, requirements must still be verifiable by the event that the contracting authority would be given reason to investigate the accuracy further. The contracting authority may have information that gives them reason to distrust the information contained in the offer by example a competing supplier. The Court of Appeal in Stockholm found that supplier assurance do not alone constitute proof of fulfillment. The Court of Appeal in Sundsvall rejected the supplier assurance altogether, stating that only independent party certificate is accepted. The legal position is, in the same manner as above, unclear and a regulation or the creation of practice would improve legal certainty.

In my opinion, the requirements that are more relevant to the contract should be verified to ensure that the right supplier is selected. Since some requirements are more relevant than others, they should not routinely be categorized as belonging to the same group. Similarly should the requirement of verifiability be customized in accordance of the requirements relevance. If the requirement is very important it can mean that only a independent party certificate is accepted. By this approach the supplier's administrative burden becomes proportionate on basis of how important the requirement is for the procurement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ek, Rikard LU
supervisor
organization
alternative title
Verification of supplier's information - a problem area in public procurement
course
JURM02 20121
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, offentlig upphandling, krav, kontroll, uppföljning
language
Swedish
id
3008175
date added to LUP
2012-11-01 09:51:01
date last changed
2012-11-01 09:51:01
@misc{3008175,
  abstract     = {The contracting authority is given a great freedom when negotiating a contract and may demand certain requirements, in relation to the supplier and the procurement object. A condition is that the requirement is formed in a way that allows verification of the requirement. The accuracy of the supplier's information must be possible to establish by the contracting authority. The fact that a requirement should be verifiable is based on a European Union legal practice and is not regulated by Swedish or European law. The purpose of this paper is to illustrate how the requirement of verifiability is applied when using technical specifications and supplier requirements in public procurement. The first part is whether there is an obligation on the contracting authority to verify the accuracy of a supplier's information? The second part is what is required to enable the contracting authority to verify the validity of a supplier's information?

There are different views on whether there is an obligation for contracting authorities to verify the validity of a supplier's information. Lower court case interpretation of the legal position is that there is no obligation to verify the accuracy of a supplier's information, in either LOU, its legislative history or in practice. This applies only if the circumstances of the case did not give reason to question the information provided. Naturvårdsverket is of a different opinion, as they believe that all kinds of requirements must be verified. My opinion is that the legal situation is unclear and clarification through regulation or practice would be desirable.

In the event that inspection requirement arises, naturally all requirements must be verifiable. If the inspection requirement does not exist, requirements must still be verifiable by the event that the contracting authority would be given reason to investigate the accuracy further. The contracting authority may have information that gives them reason to distrust the information contained in the offer by example a competing supplier. The Court of Appeal in Stockholm found that supplier assurance do not alone constitute proof of fulfillment. The Court of Appeal in Sundsvall rejected the supplier assurance altogether, stating that only independent party certificate is accepted. The legal position is, in the same manner as above, unclear and a regulation or the creation of practice would improve legal certainty.

In my opinion, the requirements that are more relevant to the contract should be verified to ensure that the right supplier is selected. Since some requirements are more relevant than others, they should not routinely be categorized as belonging to the same group. Similarly should the requirement of verifiability be customized in accordance of the requirements relevance. If the requirement is very important it can mean that only a independent party certificate is accepted. By this approach the supplier's administrative burden becomes proportionate on basis of how important the requirement is for the procurement.},
  author       = {Ek, Rikard},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,offentlig upphandling,krav,kontroll,uppföljning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kontroll av en leverantörs lämnade uppgifter - ett problemområde inom offentlig upphandling},
  year         = {2012},
}