Advanced

Förhållandet mellan den svenska arvs- och testamentsrätten

Pettersson, Sara LU (2012) JURM01 20121
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den svenska arvsrätten består av två institutioner, den legala arvsordningen samt testamentet. Testamentet anses ge uttryck för testators yttersta vilja och är en starkt personlig och formbunden handling. Det som haft störst vikt av de både instituten är det legala arvet. Redan innan förekomsten av testamente fanns det arvsregler upprättade, testamente har endast förekommit i svensk rätt sedan 500 år tillbaka. Det legala arvet är den primära ordningen dels med tanke på frekvens och vissa tvingande bestämmelser som åsidosätter eventuella testamentsklausuler.

Rättsutvecklingen har i mångt och mycket följt och utvecklats utifrån den allmänna opinionen. I huvudsak har tre intressen konkurrerat med varandra; testators dispositionsrätt,... (More)
Den svenska arvsrätten består av två institutioner, den legala arvsordningen samt testamentet. Testamentet anses ge uttryck för testators yttersta vilja och är en starkt personlig och formbunden handling. Det som haft störst vikt av de både instituten är det legala arvet. Redan innan förekomsten av testamente fanns det arvsregler upprättade, testamente har endast förekommit i svensk rätt sedan 500 år tillbaka. Det legala arvet är den primära ordningen dels med tanke på frekvens och vissa tvingande bestämmelser som åsidosätter eventuella testamentsklausuler.

Rättsutvecklingen har i mångt och mycket följt och utvecklats utifrån den allmänna opinionen. I huvudsak har tre intressen konkurrerat med varandra; testators dispositionsrätt, efterlevande makes rätt att sitta i orubbat bo samt den avlidnes släktingars rätt till del av boet, där bröstarvingar har en framträdande position. Objektens skydd har varierat i styrka beroende på rådande omständigheter. Ser man till historien kan man urskilja att olika intressen vunnit mark vid olika tillfällen. Inledningsvis hade ätten en framträdande roll som senare till viss del fick ge vika för testators dispositionsrätt och på senare tid har makes position stärkts.

Dagens arvsrätt har i grova drag följande prioritetsordning; makens rätt till sina fyra basbelopp utgår först och sedan har särkullbarnet rätt till sin laglott. Bröstarvingen har också rätt till sin laglott, men den förvaltas av den efterlevande maken fram till dennes död. Allt ovan nämnt är lagstadgade garantiregler som konkurrerar ut eventuella testamentsförordnanden. Övrig del av kvarlåtenskapen utgörs av den disponibla kvoten, det vill säga den del som testator råder fritt över. Upprättas inget testamente ärver efterlevande make denna kvot.

Grunderna bakom bestämmelsernas nuvarande utformning är den utveckling och åsiktsförändring som skett i samhället. Man lägger mer fokus på den sociala och ekonomiska samhörighet som existerar mellan arvlåtare och arvtagare än endast släktskap. Sedan arvet har fått mindre betydelse för individers försörjning har rättviseargumentet blivit allt viktigare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pettersson, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
The Relationship Between the Swedish Law of Intestate and Testamentary Succession
course
JURM01 20121
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arvsrätt, Testamente
language
Swedish
id
3046387
date added to LUP
2012-11-01 09:56:50
date last changed
2012-11-01 09:56:50
@misc{3046387,
  abstract     = {Den svenska arvsrätten består av två institutioner, den legala arvsordningen samt testamentet. Testamentet anses ge uttryck för testators yttersta vilja och är en starkt personlig och formbunden handling. Det som haft störst vikt av de både instituten är det legala arvet. Redan innan förekomsten av testamente fanns det arvsregler upprättade, testamente har endast förekommit i svensk rätt sedan 500 år tillbaka. Det legala arvet är den primära ordningen dels med tanke på frekvens och vissa tvingande bestämmelser som åsidosätter eventuella testamentsklausuler.

Rättsutvecklingen har i mångt och mycket följt och utvecklats utifrån den allmänna opinionen. I huvudsak har tre intressen konkurrerat med varandra; testators dispositionsrätt, efterlevande makes rätt att sitta i orubbat bo samt den avlidnes släktingars rätt till del av boet, där bröstarvingar har en framträdande position. Objektens skydd har varierat i styrka beroende på rådande omständigheter. Ser man till historien kan man urskilja att olika intressen vunnit mark vid olika tillfällen. Inledningsvis hade ätten en framträdande roll som senare till viss del fick ge vika för testators dispositionsrätt och på senare tid har makes position stärkts. 

Dagens arvsrätt har i grova drag följande prioritetsordning; makens rätt till sina fyra basbelopp utgår först och sedan har särkullbarnet rätt till sin laglott. Bröstarvingen har också rätt till sin laglott, men den förvaltas av den efterlevande maken fram till dennes död. Allt ovan nämnt är lagstadgade garantiregler som konkurrerar ut eventuella testamentsförordnanden. Övrig del av kvarlåtenskapen utgörs av den disponibla kvoten, det vill säga den del som testator råder fritt över. Upprättas inget testamente ärver efterlevande make denna kvot. 

Grunderna bakom bestämmelsernas nuvarande utformning är den utveckling och åsiktsförändring som skett i samhället. Man lägger mer fokus på den sociala och ekonomiska samhörighet som existerar mellan arvlåtare och arvtagare än endast släktskap. Sedan arvet har fått mindre betydelse för individers försörjning har rättviseargumentet blivit allt viktigare.},
  author       = {Pettersson, Sara},
  keyword      = {Arvsrätt,Testamente},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förhållandet mellan den svenska arvs- och testamentsrätten},
  year         = {2012},
}